AvangnâmioK - 01.05.1946, Blaðsíða 4

36
AVANGNÅMIOK
nr. 5
lerpå „Avangnåmiume“ agdlautigerigara måna: tå-
ssa danskit ajoKersuiartortitaisa iliniarsimassut ukior-
pagssuarne mianerssordlutik angussåt hellig: iluar-
tumik, ama aand anersåmik nugtersinangordlugit,
nordlitdle ajoKersuiartortitaisa iliniardluarsimångitsut
ingmikorniåinardlutik ivdlernartoK atulerdiugo kalåt-
dlit pitsangmik kukutisimagait GAte mingugtflmik
taivdlugo. tauvalo nangipoK: tåunåinartaoK tungavi-
galugo ivdlernartoK atortugssaujungnaersineKartaria-
KångilaK. tåssanime OKautsit uko: ilisimatflnut siani-
sflnutdlo issertoragko merdlertunguanutdle sarKfl-
mersitdlugo atordluarsinaungmata imaitdlutik: ili-
niardluarsimassut påslngitsflinagåt iliniardluarsimå-
ngitsunit påsineKardluarsimassoK. ila! nalerKfltuli-
ssup måko ilisimarKårtariaKaraluarpai: ilisimatflnik
pineKartut ilumut ilisimatfljusinåuput, imalunit ang-
neruniardlutik ingmingnik taimåitfisorisinåuput. mer-
dlertunguitdle pineKarmata nugterineK tamåna åsit
ajorpoK. tåssame mérKat (børn) pineKångitdlat, ki-
siåne inersimassup (ilisimatflp) isumagssånik sule
angussingitsut (umyndige) pineKarput imalunit inuit
agssortuingitsut Kanilårtut. tauva Rink Kleistip tåu-
ko ilisimatflp isumagssånik angussingitsut Kanilårtut-
dlo nordlit ajoKersuiartortitåinut åssersupai. kisiåne
Rink Kleistip åssersflsiulersinane måko mardluk ili-
simarKårtariaKaraluarpai. *) Grønlandime ajoKersuiar-
tortitsinerup OKalugtuarissaunerata nalunaerpå, Ka-
noK nordlit Kristian Davidikut Hans Egedevdlo
nalåne angneruniartigilerérsut ingmingnik nalflngit-
sorssflsoralutik. 2) Gfltip ånåussiumavdlune piler-
ssårutå isumamikut inortunut agdlåt sarKiimersine-
KartarpoK, „Gfltip inuit tamaisa ånamungmagit." ila-
gitdle OKalugtuarissaunerata måna erssersipå, tåssa
ilagit pisigut årKigssflssineKåsagpat isumamikut inor-
tut (umyndige) atorneKartångitsut kisiåne inersima-
ssut Paulusikutut itut, inortutut isumaliusaernikut.
tauva tamåko Rink Kleistip matuminga påsissutigi-
ligit, tåssa tamavta atuagagssavtinik agdlangniarune
isumaliorKårdlune pissåsagame. tåssame ama isuma-
liordluarsimånginine pissutigalugo agdlagpoK, Ava-
nerssuarmiflngoruna érnartoK piniaråt tusajarssugdlu-
tik ivdlernartumik påsisimagåt. tåssa taimak erKO-
riaigaluartarputl Rink Kleistivdlo taimailiornermigut
angutit pingasut ukiorpålugssuarne Avanerssuarmlsi-
massut, tåvanerssuarmiutdlo oKausinik tusajarssugsi-
naujungnaerérsut erKoriaiginardlune påsinerdluine-
rarpai, tåssa uko: palase Jens Olsen, niuvertoK
Hans Nielsen *) ajoKersuiartortitardlo Enok Kri-
stiansen.
kisalo Spindler ercaivå. Spindler agsut uvanga
pingårtipara taigdliai pivdlugit. taigdliaime tugsiutiv-
tine pingårnerit nuånerneritdlo ilagait. erinarssfisiai-
lo ama taimåiput, sordlflna inuit taigdliornermik
inungflsigdlit ilåt. kisiåne OKautsinik atuinermigut
naligissaminit niarmmik portunerungilaK. erinarssfl-
siåme nuånersoK „seKineK flnungme" Rinkip tunga-
vigigunagå misigssoråine takussariaKarpoK: iluartoK
ivdlernartoK mingOKdngitsoK åssigigdluinarmik ato-
rai. taimåitumigdlo nalunångilaK naligissane ivdler-
nartup isumånik påsinerdlueKatigisimagai, ivdlernar-
tuvdlo isumåta påsivdluarneKarnigssånut tungavig-
ssaunane — åmame inuinaugame uvavtitut kflkusi-
nauvoK.
tamatumungale tungatitdlugo påsinerdlungne-
KarKunanga måna ilångutdlara, tåssa nordlit ajoKer-
suiartortitåinik erKartuinera tamatigut ajoringningner-
mik ilaKångilaK. atuartitsinerup tungåtigut avangnar-
dlernit nåkutigingningnerusimåput Frederiksdali-
miutdlo najorsimassåka aluatdlarKigdlutigdlo agdlag-
dlarKigput agdlame umiamik angalårdlunga anguar-
tima ilåta tupigusuatdlagtipånga OKalualårdlune. tå-
ssagoK kisitsisinik algebra tikikamikik agsut nuåner-
put. taimak avangnardlit åma atuarfingnik nåkuti-
gingnigsimåsagaluaramik. amalo OKarKigdlanga: tai-
måitorme ama nordlit inuinaugamik kukusinaugamik
sordlo ivdlernartup påsineKarnigsså pivdlugo.
kisalo Rink Kleistip agdlagtartukavsaussugut
avangugaluta inerterpåtigut, Avangnåmiut kisimik
aulajangissugssåungingmatagoK. OKautsinutdle tai-
måitunut tugtitdlugit Rink Kleistip måko sianigiligit:
J) kikunuko oKaloKatigingniartut akornåne avångu-
nartuliulersartut? tåssa ilå atoratik tikiussortut nali-
nginardlo oKalulerdlutik inerterissut oKaloKatiging-
nermigdlo avångunartungortitsissut Rink Kleistikut
åssingajalungue. uvangåtaorme kigsautigåra inuit
taimåitut ilångutiårpatdlårtångigpata pitsaunerutitdlu-
go. 2)’ilumume Avangnåmiut kisimik aulajangisinåu-
ngitdlat Kujatånut Avangnånatdlo atortugssanik,
taimak Kujatåmiunit agssortorneKarussåginåsagunik.
— „Avangnåmiumile" Avangnåmiunit isumat sarKU-
mersineKarérsut tamarmik takorigait pivdlugit agdla-
gara ima naggasinardlara: Avangnåmiut Kulangersi-
maniarussåginaKinasigik imåinåungitsunik piginau-
ssortaKarput.
Mathias Storch.
*) Hans Nielsen taima oKångilaK. årKigss.