AvangnâmioK - 01.05.1946, Blaðsíða 8

40
nr. 5
AVANGNÅMIOK’
go agdlunaussarssuaK nunamut pissupåt ujaragssuar-
mutdlo Kilerdlugo. tauva umiarssflp inue agdlunau-
ssarssuaK iluaKutigalugo nunaliaput. magdleKingmat-
dle umiarssuarmiut 15 ipiput.
taimaitsiartoK umiarssuaK KupivoK ilaussutdlo
aKuata talerpia’tungånut katerssQput. kingunlngua
Kårtarnerata ungatånut plput tamarmigdlo igassoK
kisime plnane ånagput.
imamitdle ånagkaluardlutik nunap inuinit ånå-
ngitdlat. ardlaKångitsuinait någdliorujugssuarKårdlu-
tik Kapstaden anguvåt. ilaitdle KanoK pinersut er-
sserKigsumik ilisimaneKångilaK. Pondolandimile
Grosvenorimiut kinguårigunagåinik akutaKarpoK.
erdlingnartfitit naniniardlugit Indiamingånlt 15-
nik OKåtårineKaraluarpoK. ikardlingnerata kingorna-
gut ukiut Kavsinguit Kångiungmata ånåussiniaraluar-
tOKarKårpoK. ukiutdlo 50 Kångiungmata tuluit ånåu-
ssiniardlutik OKåtårigaluarput. oKalugtuarineKartarpoK
niuvertoK Scotlandimio Alce Lindsay umiarssfivdlo
nålagå Sydney Turner umiarssuårånguamingnik er-
dlingnarttltinik Kavsériardlutik ujardlertarsimassut.
katitdlugitdlo aningaussat 1800 nanisimagait. 1905-
me 1907-milo ujardlersut aningaussat 250, pinersaut
sølviussoK skfit atissautåt vlnisorfiup KalipaKutå sølvi-
ussok igalåmerngitdlo aserKukorpåluit navssårait.
ånåussiniarnerit tamåko ilait alianartumik nag-
gateKartarput. arKartartunik ujardlerniaraluartut na-
vérujugssuarKårdlutik ilartik ipingmat suliariniagartik
taimaitlnarpåt. kingorna sinerissamit suvdluliordlutik
OKåtårigaluarput. 140 meteritdlo sujumut ingerdlaga-
luardlutik umiarssfivdlo kivemavia tikingajagkaluar-
dlugo suvdluliåt imåutorpoK.
tauva Amerikarmio millionære Pitcairn OKåtåri-
lerpoK. tåussumale ujarKat erdlingnartut pingineruv-
dlugit igsiavissårssuaK nanerusungneruvå. aningau-
ssaialugsinarpordle. suvdluliorniagkane imåutormat
pakatsivdlune suliariniagkane taimaitipå angerdlar-
dlunilo. autdlartinanile karsit Kårtartunik imagdlit ta-
maisa katerssorpai atautsikutdlo ajunårfingminut
infivdluarKfissutiginiardlugit Kårtitdlugit.
måssåkutdle OKåtårissut iluagtitsisånguatsiarput.
imap pisussutai.
imaK fimassumigut avdlatigutdlo pisfissutilig-
ssfivoK. amaligOK imaK kfiltiligssfivoK. l'mamigoK
kfilteKangårmat nunarssfip inuinut avguaKatigigsikåi-
ne inuk atauseK 14.000 dollarinik pisagaluarpoK.
åmåtaoK oKautigineKartarpoK l'mame kfilte 1000-
riardlugo angnermik sølvenartoK. tamånale sølvip
akikitdlinigssånik isumaKångilaK.
F. Haberip misigssuinere nåpertordlugit imap
kfilteKåssusia 15.000-riåumik angnågauvoK.
imap kfilteKåssusia Sonstadtip 1872-me tonsi-
mut 60 mg-utipå. Arrheniusip 1903-me tonsimut
6 mg-utipå. Haberip suleKataisalo 1921—1937 tonsi-
mut 0,001 mg-utipåt.
imap angissusia 361 millioner km2-uvoK itissu-
sialo avguaKatigigsitdlugo 3700 meteriuvdlune. tai-
maingmat imaK imartfissuseKarpoK 1335x10 15 m3.
(10 15 isumaKarpoK kisitsit kingorna’tungimigut 15-nik
nfilulik). Haberip nautsorssuinera nåpertordlugo
imap kfiltia 1335 x 109 g-usimåsaoK. tåssa nunarssfip
inuinut tamanut avguaKatigigsikåine inuk atauseK
kfiltimik 700 gramminik 1740 krfinit nalinganik pi-
sagaluarpoK. Haberip misigssuinermigut påsivå ima-
me kfilte åssigingmik avguaKatigfgsårsimaneK ajor-
toK. tåssa. imap Kåne angneroriardlune itisiartortit-
dlune migdliartortartoK. 4000—1000 m-mut OKauti-
gineKarérsutut 0,001 mg-oriardlune 3—400 m-mut
5—6-riardlune agdlissarpoK, kfiltip angnersså Plank-
toneKarnerussume itarpoK. taimaingmat nunavta imå
PlanktoneKaKigame kfilteKåsaKaoK.
nunavtine imap suniuteKamera.
kisa naggatågut imap ilisimassagssartai ilåinar-
sioraluaKissumik OKautigeréravtigik aperisinauvugut:
Kanorme imaK nunavtinut suniuteKarpa?
sujulivta infinerat tamarme imamutdlusoK kåtu-
simavordlusOK, imaK kisingajåt piniarfigalugulo infi-
ssuteKarfigåt. nuånårdlutik ajorssarnatigdlo infinig-
ssånut imap piniagagssai aulajangissfissarput. infiner-
mingnut napatinigssamingnutdlo atortugssatik imap
puissainit aulisagainitdlo pissarpait. puissit ne-
Kait nerissarait amllo atissaralugit orssuatdlo Kåu-
marKutigalugo. sujulivut angisorssuarnik angatdlate-
Kångingmata imåkut angalassut ajunårajugtaKaut. tai-
måitumik sujulivut imamut ersivdlutigdlo atarKing-
nigkiartorsimåput. tamånalo pivdlugo tupigisinåungi-
larput ugperissartik „savssuma arnå“ piniagagssaKa-
lersitsissartoK imame itingmåssuk.
sujulivta angatdlatåt KajaK iluamik torratdlatau-
vok mikigaluaKalune malingnut akifisinåussutsimigut
angatdlåkuminåssutsimigutdlo Europamiunit narning-
neKarsinaunane kalåtdlitdlo navssåtdlarKissusiånut
nersornautauvdlune.
imaK taima sujulivtinut iluaKutautigissoK tako-
rérdlugo nalerput Kiviarsinauvarput aperisinauvdlu-
talo: imarme nalivtine uvavtinut pissariaKarnerpa? sia-
nlvigsorssfingikuvta tauva takusinauvarput imaK na-
livtine uvavtinut pingåKissoK. aulisarneK nunavtine
autdluneKariartordlunilo sujumukaKissoK nalunginav-
tigo påsisinauvarput imap kalåtdlimut iluaKutauv-
dlunilo pingassusia sujulivtinut inermisut, manåkut
sujunigssamutaoK taimaiginartoK. ilumordlutalo oKar-
sinauvugut: sujunigssame atasinaunigssavtine isu-
mavdlfitigissavta pingårnerit imaK ilagåt.
Jørgen Fleischer.
,årKigssuissoK P. Dalager.
K’eKertarssuarrae naKitigkat.