AvangnâmioK - 01.07.1952, Blaðsíða 20

120
AVANGNÅM I OK’
nr. 2
mikortune nunanit avdlanit autdlartitanit kajumigiv-
dlm'nardlugit misigssorKigsårneKarsimassut sordlo
Indiamit. taimane ukiut 35-it sujornatigut autdlarter-
Kåravta jfitit nunasisimassut amerdlanerssait nunale-
rinermik påsisimassaKångiussaKaut, nunalo sujumu-
karsimångitdluinarpoK, taimåitumik inoKutigit atåsa-
gunik mikingitsorssuarmik nunauteKartariaKartarput.
måna påsissaKarnerulerput. pissarneratdlo sujumu-
karsarneKarsimavoK, pitsångorsautitdlo angisut atu-
lersineKarsimalerput, åmalo tikiussortut (inuit) amer-
dliartuinalermata nunap ilånguine atuissut amerdla-
ningortariaKarput. åtartortitsinermutdle maligtarissag-
ssiane tamåna ilimagineKarérsimavoK erKartorneKa-
rérsimavdlune nunamik åtartugagdlit åtartugait mig-
dlisinångordlugit sordlo 15 hektarit 6-ngordlugit,
4,2 imalunit 1-ngordlugit. uvdlume avguaKatigigsi-
kåine angissusé 3—4 hektariuput. inuiaKatiglt jtitit
aningaussautaisa måssåkut pigait hektarit 300,000,
tåssa imåipoK Israelime nunap naggorigsagkap ang-
nersså. naussorigsaissut 75 °/o tåssane sulissarput,
naussorigsainikut pigssarsiat 80 °/o tåssånga pissar-
put. nunap naggorigsagagssap ilå tigumingisarput
paornanut appelsinanut, grapefrugtinut citroninutdlo
avdlanutdlo nautitsiniarfiuvoK.
„nuna imungmik tungusungnitsumigdl-o kugtoK".
bibelip oKautigå Palæstina tåssaussoK „nuna i-
mungmik tungusungnitsumigdlo kfigtoK“, taima dr.
Granott nangipoK, — kisiånile uvagut nalivtine a-
merdlanertigut nunauvoK mångertoK, ilåinångualo su-
jugdlermik akisunårdlugo piorsarKårdlugo nautitsiniar-
fiusinauvoK. ukiut ikigtunguåinait matuma sujornati-
gut nunap ilarujugssue masarsugssuput malåriaKar-
tunik ipernaligssuvdlutik, ailarnertoKigamigdlo nunap
pisussutaisa mingnerssånut imermut nungusautau-
ssaKalutik. inuit Arabiamiut tåssanitut Kitorniortoru-
jugssuput, mérKatdle toKUssarnerat 80—90 h/o-uvok,
taimåikamik nunap inue amerdliartungitdlat. taimåi-
tumik masarsugssuit tamåkua såssusimavagut. uv-
dlune måkunane nuna 6000 hektarisut angnertutigi-
ssok panersarparput naggorigsungordlugo imerdlo
avdlanut masagterutigalugo atortalerdlugo ipernatdlo
malåriagdlit piardlugit. tupingnartuliat nunåne tu-
pingnartuliaK nutåKl nålagauvfiup Israelip 2/;!-a ino-
KajuitsorsstivoK Negebimik taissaK. nuna ajungitdlui-
narpoK imeKånglnardlune, taimåitumik nunamit a-
vangnarpasingnerussumit imilersortariaKarpoK. erv-
ngup avKutai kilometerit hundredit ardlaligpagssuit
iverterérsimavagut, naussorigsaivitdlo ardlaligpagssuit
ingerdlatilerérsimavdlugit.
tamatigut perKigsårnerussariaKarpugut.
OKartarput: nålagiångoK ikiliartuinarput. ima-
Kame sapåtine silagigtuåinaraluarpat ikingnerussåsa-
galuarput. ilagit nangmingneK tamatumunga pissu-
pat? imalunit oKalussissartut pissupat? — ilaging-
nut ilaussugut kuisimassukavsaugavta nålagiarusug-
tarpugut. nalungilarput „oKauseK" tarnip inussutig-
ssarigå. OKalussissup Gfltimit OKariartutå tusarumå-
varput. pigssarsiumavdluta aggertarpugut.
kisiåne oKalussissut ilait pakatsinartaKaut, ereai-
massagssartaKångitsunik oKalugtaramik, oKauserpag-
ssuit nungutdlarnikut atortuagkatik aniatitardlugit,
OKalusiat niaKOKaranilo pamioKångitsoK, „Kinunikut
isinginiarnikutdlo" piarérsarsimångitsut nalunaratik.
sulile ajorneruvoK OKalungneratigut malugigåine „o-
KatdlugtisimassoK". OKalussissoK taimåitoK malugi-
gåine ajunginerugaluarpoK nålagiat tamarmik ni-
kuitdlutik Kimagdlugo anigpata. erdlingnartungoK
pulukinut tuniutisångilarput. åma uvagut nålagiartu-
gut ilisimåsavarput, „ine ivdlernartitaK" igtorisagav-
tigo, aulakortunut inigssiåungilaK, kisiåne ilisimarig-
dlutik tarnimikut Gutip oKausianik imerusugtunut.
OKalussissoK pissuvdlune oKalugfik imaerukiar-
torsinauvoK, tamåna takornartåungilaK åma nunane
avdlane. ilagit kisimik pissfititagssåungitdlat. OKalu-
ssissoK „anersålik", oKalflserissartagkanilo inunermi-
gut piginiarai, tåuna tusarnårtigssaminik ajorssaliså-
ngilaK. OKalugfik inuerukiartuinalerpat, OKalussissar-
tup patsisaussoK nangmineK isumaliornermigut pat-
sisigssarsiorsinauvå agdlåt ingminut KiviartariaKar-
dluinardlune.
-gn-
sanatorianut tunissutit
sanatorianut tunississut Kamånga pissumik Kutsa-
vigalugit nalunaerutigågut uko:
Atånit: Ane Hansen 0.50 Marie Hansen 0.50 Hendrik
Hansen nulialo 2.00 Otto Kristiansen 1.00 Jens Olsvig 1.00 Al-
berth Petersen 1.00 Jens Fly 1.00 mérKat merssugkamingnik tu-
niniaigamik tunissutait 53.00.
(nangitagssaK)
årKigssuissoK P. Ualager.
K’eKertarssuarme naKitigkat.