AvangnâmioK - 01.10.1952, Blaðsíða 4

164 AVANGNAMIOK’ nr. 1
neKardlutik inernere takungitsorpai; aitsåme 1897-
me kingugdl'it naKiterneKarput.
1841-me Kl. Christiansfeldimit Grønlandimut
KaemuneKarpoK ajoKersuissugssatut „angiime tumai
atuatdlagkiartorKuvdlugit“ Agdluitsumilo Katånguti-
glngniane Kujatåne sujugdlermik sulissugssautine-
Kardlune. tåssamlerame iliniartitsissarpoK, misig-
ssuivdlune angalassarpoK, Inuit OKaloKatigissarpai
Inugtut kingumut oKatdlorigsardlune angnerussu-
migdlo iliniarniardlugit. suliagssat tamaisa ilånguv-
figissarpai, imioratarsinauvdlune, Kardlortartardlune
påtagtardlunilunlt, tugsiutinik taigdliortardlune (ta-
måkua ilångue Inuit tugsiutåinut ilånguneKarsimå-
put); naussulerissarpoK nunavdlo åssinginik titartui-
ssardlune. ukiune 1864-ip kingornatigut avangnamut
Akunånut (Lichtenfels) nupoK kingunerilermagulo
Nordlernut (Neu-herrnhut, 1848—59). tåvanilerdlune
aitsåt Nungme danskit ilagit najugaisa pingårnersså-
ta erKånllerame ilungersunartorsiulivigsimagunarpoK.
imaKa akissugssåussuseK angnerussoK pigileramiuk
pinerdlune.
Grønlandime nakorsap atuagkiortartup Aage
Ibsenip „tyskit ajoKersuiartortitat“ agdlauserigami-
git Kleinschmidt ima erKaisimavå:
„infisugkatdlarame — pvanga isumaga malig-
dlugo tåssaKalunit-una inusungnerminik misigisima-
simava — Katångutigingniane ajoKersuissugssatut
Grønlandimut tikiusimavoK, åipagssaKartarnerdle
pivdlugo taimane (tåukunane) inatsisaussunit naner-
torneKarumånginame, imåipoK nålagarissame kigsau-
tigissåt maligcllugo åipaningniånginame atorfingmi-
nit soraersitauvoK tåssalo nuname takornartame i-
nuniutigssaerutdlune. tauva Grønlandime Kaliane a-
torfigdlit ilåt ornigsimavå Kinuvigalugo KanoK ika-
luartumutdlunit iliniartungorterKuvdlune. angutivdle
tåussuma inflsugtup piginåussuseKåssusia malung-
narserérsimangrtiat, pingårtumik Inuit oKausisa tu-
ngåtigut, Nungme iliniarfigssuarme ajoKersuissug-
ssatut atorfinigtineKarpoK, tåssane Inugpagssuit ajo-
Kingortugssat iliniartitaussarmata.
ukiune 5-ne sanilerisimavara utorKaK tåuna Ki-
ngordlugtoK erKumltsoK pujortåussualik, miternik Ki-
viulissanik tingmialik puissitdlo aminik Kardlilik. ilu-
påKajuitdluinarpoK alerseKåsananilunit KaKutiguina-
vigdlo ermigtardlune. inituångua atauseK atuagkanik
påpiaranigdlo, igalåminernigdlo kimigtunut misig-
ssuivfingnik uvdloriarsiutinigdlo ulivkårdluinarpoK,
åmalunlme tåssane naKiterivinguaKarmigame. agsut
erKumltarpoK takuvdlugo tåuna utorKarujugssuaK
mikissoK åriåkåK niaKorujugssualik tamåkorpagssuit
akornåne suliuartoK — avdlamut åsseKartångilaK
sordlo Faust isumaliortarfingminltoK. ajoraluaKaor-
dle igdlunguamut tåssunga KaKutiguinavigssuaK iser-
KuneKarsinaussaravta, pulårnigssamutdlume pissaria-
Kavigsumik patsisigssaKångikåine tåssungnångikåine
ajunginerussarpoK, tåssame tyskit ajoKersuiartortitai-
nut atorfileKatainut nalerKiutdlugo pulårfigkuminait-
suvikasiugame.
ilisimatutdle misigssuiartordlutik Grønlandimut
tikitartut pulårfigingitsorneK ajorpåt Kularingitdlui-
nartarpåtdlume sunik tamanik nunap inuisalo pi-
ssusinik, silarssuarme tamanit angnerussumik asa-
ssainik, pitsangnik isumaliutigivdluagkanigdlo på-
singnigfigisavdlugo".
Inuit Såmuale Kaningniartorssungikaluardlugo
uitsatigivigsorpåt. ilisimassaKarnerssua ilungersussu-
serssualo angåkuerungmatdle kingorna Inuit akor-
nåne takornartangajångortoK tåussumane misigisima-
ssartik pivdlugo.
Kleinschmidt Inugtut ingminut issigaoK inuner-
minilo emumTssutse pissåussutsilo pissutigalugit nå-
lagkersuinerup tungåtigut Sokratesitut pissuseKarner-
migut 1862—63 atulersitamut suniuteKartarsimavdlu-
ne tåssa pårssissoKarnermut (misigssuissoKarnermut),
inulnait tungåtigut nangmineK ingerdlatitsinermut.
1830-ikunime tyskit nunåne nålagkersuineK pivdlu-
go ingerdlatitsiniarnermit sunerneKarsimångitsorsi-
nausimångilaK.
Grønlandimiutut inussutse åma oKautsinik isu-
maliutigingningnerminut ilångutarsimavå. Inuit OKau-
sé OKautsinik takornartanik akorneKarnigssånut ser-
nigiumavai pitsailiorumavdlugitdlo. taimåitumik o-
Kausilerissutiliane suliarigamiuk Inuit OKausé tunga-
vigemigsårdlugit oKautsitdlo nagguvé malerssugariv-
dluinardlugit pissarsimavoK, taimailiortarsimaneralo
kingorna Inuit oKausfnik oKalungniutiliamine åma
malungnartitarsimavdlugo, nauk taimane Inuit kit-
dliunerussormiut (Akilinermiut OKausé erKåisångi-
kåine) OKalugtausiat ilisimaneKardluångikaluaKissoK
sule. taimåitordle Grønlandime oKalugtarnerup pi-
ssusia tungaviglnardlugo oKautsivta pisoKaunerssait
kigdlisiniartarsimavai.
nangmineK misigissane piginåussutsinilo ator-
dlugit OKausilerissutiliane Kangale tåssaorérsunut tu-
ngatiniarsimavai. sujuleKutaliaminilugoK taisimavai
angutit ingminit sujugdliussut sordlo P. Egede, Ko-
nigseer (Akilinermiutut OKausilerissutiliortoK kisiåne
naKiterneKarsimångitsunik 1780-me) åmalo O. Fabri-