AvangnâmioK - 01.04.1953, Page 10

58
AVANGNAMIOK’
nr. 2
„någssåungitsumut atautsimlsassut avgorneKåsana-
tigdlo". taimåitordle ugpernarsaineK tamåna KanoK
isumaKångitsigissoK takusinauvarput ukiut 30 Kå-
ngiutlnartut Christiåp ernerisa mardluk Hansip Fre-
deriuvdlo nuna avingmåssuk. kingprna Slesvig ilåne
danskit nålagauvfiånut atassardlunilo Gottorpime her-
tugiussunit piginenalersarpoK. sivisuatsiartumik pi-
ssutsit ajorpatdlångitsumik ingerdlåput. tauvale pi-
ssutsit åtiilånganarnerulerput danskit sveBskiidlo isu-
maKatigigkungnaeriartumalermata. taimalo Gettorpi-
me nålagaussut svenskinut Kaningniaralugtuinardlu-
tik. danskit svenskitdlo sorssutileriarmata Gottorpi-
me nålagaussut svenskinut iliujuarput ajugaunerisi-
gutdlo nålagaunertik isumangnaitdlisardlugo. 1658-
me hertugiussoK ingmikut nålagauvfeKarpoK. nauk
Danmarke ilungersoraluaKissoK, agdlåt pingitsaili-
niardlugo, ingminut atarKuvdlugo. pissutsit taimåitit-
dlugit Avangnåne sorssungnerssuaK 1700—1721-mut
atassoK pilerpoK. danskit kungiat Frederik IV-at sor-
ssulerpoK Gottorpimilo hertugiussup nunautai tiguar-
dlugit. taimåitordle 1708-p ernåne tuluit svenskitdlo
ikiuinerisigut Traventhalime erKigsineKarmat hertugip
nunautine pigTnaratdlarpå. ukiordle 1709 danskit
svenskitdlo sorssutilermata Slesvig sorssugkumanane
neriorssflteKaraluarpoK. neriorssunile uniortingmago
Gottorpime nålagaussup nunautai Frederik IV-ata ti-
guvai pigilerdlugitdlo. taimailivdlune kingumut Søn-
derjylland Danmarkimut ilångutendgpoK. sumitdle
tamånga tamåne nålagkersuinikut årxigssussineK nå-
magigtaitdliutigineKartarmat danskit nålagauvfiåne
ingmikut nunautigissatut ingerdlatineKarpoK tyski-
nigdle nålagautitaussunik nålagkersorteKartoK. pi-
ssutsit taima avdlångoKåtårtitdlugit tyskerpagssuit
tamaunga nunasisimåput. taimåitordle nunap inuisa
amerdlanerssarssue danskiiiput Husumivdlo erKånit
kangimut napinera tikitdlugo danskisut oKalugdlutik.
tauvale ukiut 1800 ingerdlanerine ajornartorsior-
narnerussut pilerput. peKatigit pilerput isumaKartut
nunat tåuko Slesvig Holstenilo atausiussumik inger-
dlatineKartariaKartut. nunat tåuko mardluk ingmikor-
simagaluarput. Holsten tyskinut atassuvoK Slesvigile
taimåinane. tamånale sule ajornerulerpoK 1830-me
peKatigit Slesvigime Holstenimilo atautsimut kåtung-
mata ingmikulerumavdlutigdlo, piumassaKardlutik
Danmarkivdle kungia kungigalugo. tauvale hertuge
AugustenborgimioK 1837-me sarKumerpoK nalunaer-
dlunilo nangmineK sujuline najomutaralugit Slesvig
Holstenilo tamaisa kingornussagssaralugit. Slesvig
Holstenime tamatumuriga Kanigtumik isumagdlit ka-
terssorfigåt taimalo hertugCKarfit tarKavamtut Dan-
markilo avigsårdluinardlutik. sujugdlermik danskit
tamåna navianartumik kinguneKarsinåusassoK erKar-
sautigjsimångikaluarpåt. tamånale OKatdlisigineKarta-
lermat 1846-me kungip Christian arfineK pingajuata
agdlagkatigut tamanit atuarneKarsinaussutigut nav-
suiarpå Slesvig inugtigut sumut aianigsså tungavig-
ssarsiutigisagåine kungeKarfingmut Danmarkimut i-
laussariaKartOK. tamåna tarKavanirniunit ajuatdlauti-
giHeKartorujugssuvøK isumaKatigilernigssamigdlo ki-
nguneKalernigsså ilimanauteKalersinaunane.
tamatuma kingornatigut nålagauvfiup Slesvig-
Holstenip pilersiniagaunera danskinit tarKavanimiu-
nitdlo isumaKatiglngissutaungårtarpoK. tamatuminga
pissuteKardlutik angutit danskiuvdluartut sordlo Kr.
Poulseni. Flor, P. Hjort-Lorentzen, Laur. Skau P. C.
Kochilo avlsimik „Dannevirke"mik pilersitsissoK
sorssugsimåput. isumaKatiglnginerup såkortuse-
rugtorfiane klinge Christian arfineK pingajuat toKu-
vok Kåumatitdlo mardluk Kångiutinartut martsime
ukioK 1848 pikigtitsineKalerdlune. nauk pikigtitsi-
ssut tarKavanimiut tyskinit ikiorneKaraluartut danskit
pikigtut Kunutipait. taimåitordle danskit Slesvig-Hol-
sten kungeKarfingmingnut ilångukumavdlugo ilu-
ngersornerigaluat asulinarpOK. danskit tamåna piv-
dlugo piumassaKalerångata tyskinit sukangnersumik
agssuarineKalersarput. taimåitordlime danskit ukioK
1863-me sorssungnikut sapitdlisåriaraluarput, tai-
manilo Slesvig-Holstenimiut tyskinit Østrigimiunit-
dlo ikiorneKarput. tauva danskit ajorssarput, Wieni-
milo erKigsivigssiorneKarmat oktoberip 30-åne uk.
1864 danskit Slesvig — ilame avungarssuaK Konge-
aa tikitdlugo — ånaissariaKarpåt.
taimanernit Slesvig ukiut 54 takornartanit nå-
lagkersorneKarpoK. taimåitordlime uk. 1866 Pragime
atautsiminerme neriorssutigineKaraluarpoK taissinikut
påsineKaraluarpat Slesvigip avangnålunit danskinut
uterumassoK akuerineKåsassoK utertineKåsavdlunilo.
neriorssutdle nåmagsineKarsimångilaK. ukiune tåu-
kunane 54-ne danskinut Slesvigip avangnånltunut
misiligauvfiuvoK artornartoK. tyskit såkututik ator-
dlugit agdlåt pingitsailiniartarsimagaluarput, danskit-
dle Kasugkurnångitdlat. ukiune tåukunane atugar-
dliorfioKissune danskisut OKalugdlutigdlo danskisut
erKarsariauseKarput tamane nersortariaKardluinar-
dlutik.
tauva sorssungnerssuaK 1914-me pilersoK aut-
dlartipoK. Sønderjyllandimiut 6000 toKuput. taima-
nilo tyskit ajorssartitaoriarmata Amerikamilo præsi-