AvangnâmioK - 01.04.1953, Side 18

66
nr. 2
AVANGNÅMIOK’
Kigpå. Vajgatilo sikussaraluarsinardlune issangissap
sikuerutingmago piniarniartarpoK pissaKartardlunilu-
miåsit. fssililersordlo unigpatdlånginermine Kangig-
dlerssuaK Nanordlo arssamik unangmigdlerfiglnaKai
tamanitdlo akuerineKardlune. tauva uvdloK februarip
15-at unangmivfiussugssångorpoK. unangmiartortut-
dlo unangmigdlersumut pivfigssaK sujorKutdlugo ti-
kitugssåuput. tauvalo arfim'ngornerme unugkiartulå-
lersoK KangigdlerssuaK tikipoK pitdlagunaKalune.
Kangigdlerssuarme piniartuvoK pissarssuaK. Kingme-
rigsorssugamilo pingasut nåmagissarsimavai. kingug-
dliutsiardlune NanoK tikiupOK, ukiungmatdlo puala-
Kigame K’assåK l'ssilersorsimavdluniåsit angussujung-
naersimassoK Kunugingitdluinardlugo. nanugssivdlune
patajaitsumik Kungaserssuane taserujugdlugo pingår-
niakujuvigsumik unangmissagssame akornåne pisoru-
jorpoK, ilimagalugo Kimarraserune piniartuinait pi-
ssarinaviångfkåine. tamåname ersserpoK OKartoKar-
tarmat: „tiguariartorpavtigit, kangmioriartorpavtigit“.
sunauvfale K’assåK akirigmivfigisavdlugo. issangiar-
neranime pissaKartarame issilersoraluardlune neKitor-
tariarame sule pissagtisimårpoK. unangmiartortutdle
ingminerminit pitdlagunarneroKingmata ajukutaussa-
raluarpoK. unukut emigseriarmata K’assåp sujuligtai-
ssuisa Nånup Kangigdlerssuvdlo sujuligtaissue nå-
pipait arssarnerup ingerdlanigsså åmingniardlugo.
tauvalo K’assåK Kangigdlerssuardlo akiåterKårtugsså-
ngorput. ajoraluartumigdlo Kangigdlerssup arssartug-
ssai amigardlutik ilåtigume tiklnginamik. avdlatut a-
jofnartumik K’assåp Nånuvdlo nåmarKuserpait. tau-
va akiutilerput. KangigdlerssuaK kalagssivdlune Kav-
dlunåt periausiånik soKutigissaKångitsusimavoK. tai-
måitumigdlo Nånup sujulerssordluaraluarpå. åmame
K’assåK kalagpatdlagtaraluardlune akiuniarpoK. asu-
lo kigångåluk, nivtailaK nåmagtornerdloKalugo. av-
dlatume ajornartumik nalunaeKutaK taissaK nagdli-
nglnerane arssarfigssaK orningneKarpoK; nagdlerma-
gulo autdlartitdlutik. perKautåne sivisumik akiune-
KarpoK. K’assårdlo klssaleriarame isertitsivoK kingu-
ningualo åiperdlugo. pingatsersimatsiarailo Kangig-
dlerssuaK isertitsivoK, kinguningualo mumerKussu-
mik siggarneKarpoK. mumingneruvdlo kingorna K’a-
ssåK mardlorårKigpoK. tauvalo K’assåp Kangigdler-
ssuvdlo akiunerat inerpoK, unangminiviungitsoK Ka-
ngigdlerssuarmik Kavdlunåt periausiånik iliniartitsi-
nerussoK.
minutit 15 KasuerserneKarpoK. nagdlermagulo
K’assåK Nanordlo akiutugssångordlutik savssarput.
ukiup rngerdlanerane unangmissarsimåput tamatigut-
dlo Nånup K’assåK kangmiortardlugo. taimaingmat
Nånup makitagsimårnera erssersimårpoK, Kularinago
Kangigdlerssuarmut akiunermine nujaerdlune iluamik
akiusinaujungnaerérsimåsassoK. sunauvfale issigka-
luartoK akiugkaminit unagsimårtineKarsimavoK. piv-
figssardlo nagdlermat siggarneKarpoK. NanoK K’a-
ssårdlo ingmingnut piniarssårisavdlutik akingmigput
akiunerdlo sivitsoriångitsoK K’assåK-åsit isertitsivoK
malitsiåinardlugulo åiperdlugo. kingornalo Nånup a-
kivdlugo åmale kingorna K’assåK pingatsivoK. sulilo
isertitsissoKarKingitsoK mumerKussissumik siggarne-
KarpoK. mumingnerup kingorna NanoK isertitsivoK,
K’assåvdluåsit akivdlugo kingunitsiålo åma K’assåK i-
sertitserKigdlune. NanoK kamagpoK ersagtalerdlune
såmigssuanilo atornialerdlugo. puatdlarmutdle aseru-
pajorérpoK arssardlo Kimarnguniarå K’assåp oriarti-
talerpå. taimaileriaramik K’assåK kalagssivdlune
nuånårnine issertorniarungnaerpå nipinilume igdlu-
galugo arssamik Kimarngussissalerdlune. taimaitdlu-
ne NanoK isertitsivoK, tåssalo K’assåp tarpainine nu-
nornermik taorseraluardlugo. nangminerdle unang-
migdlersuvoK Nanordlo pissaringitsorniångilå amer-
ssua oKorunartoK Kågssariniaramiuk. ataguåsit isse
såkortusigpat oKorutine makisaerumårame, niarKilo
kisiat nuisatilerdlugo. tamåna erKaivdlugo sukagpoK,
ameK OKorunartoK ånainiångilå erKaissanilo iluatigi-
lerdlugo tamauna KerKinåtigut arssaK autdlarutdlugo
ingerdlåinardlune isertipå. kingumut nipå Kag-
famigpoK, åmalo ilarKerusugdlugo Nånuvdlo såmig-
ssua KuilertanaKingmat nigortertalerdlugo. pivdluale-
riardlune årime iserteKå. tåssalo arssarneK inilersoK
isertitserKigtoKångitsordlo dommere siggarpoK. K’a-
ssåK nånoKaoK, amerssua Kågssapalåjungitsuinik.
Kågssagssup arnarsiarssua kisime nånumik KåKåså-
ngingmat imågdlåt åma K’assåK nånumik Kågssar-
tårpoK. Nånuvdle tarpaisimårnerujugssuane katagpå,
itoKutitutdlo makussaussutut KatiggerpoK; siutai pa-
luput K’assåp nipånit KOKerneKarunardlune. painiu-
arKilo autdlartilerame Kiimut tikortisimassane åmut
nakatitdlugo. kisame pernardlune K’assåK Kavdlunå-
tordlune arssamik NanoK K’ingartormioK ajugauvfi-
gå. tupingnångilarme taima ukiutigissume ajugau-
game nivdliagaluarune.
kinguningua KangigdlerssuaK savssarpoK kalåt-
dlit periausiat atorumavdlugo. tåssame nalunginamiuk
K’assåK ukiume ingminerminit pissaunikineroKissoK;
tupigilerpå singagilerdlugulo taima issigtigissume i-
luanårpatdlåKingmat. nangmingnerdle sungiusima-
ssartik atordlugo akiuniarput. autdlartilerdlunilo o-