AvangnâmioK - 01.09.1953, Qupperneq 5

nr. 1
AVANGNÅMIOK’
169
autdlarKigpugut tåssalo K’utdligssat angusinaujung-
naitdlardlugit.
alianåikaluaKissoK nåmik isumagigsårpatdlårto-
KarunångilaK, erinarssortoKångilarme. sume tamåne
Iluh'ssane utarKisitsissoK pissutipalusavåt, tåussuma-
goK utarKisitsinerata tamåko pamioringmagit, åma-
lume OKausé ilumortortaKaramik agssortuinagagssau-
natik. taimaitdlune tåuna angutikuluk sarKumiung-
naerpoK.
maskmalerissorput-una inuit nuånersut ilagigåt
taimåininilo pivdlugo sungiusimaneKardluinartoK. ta-
kussarpara ilavta nalimigtordluinaK pinguaKatigigåt
nauk utorKartut issigissariaKaleraluartoK.
aKugtitdlunga igdlarpalugssuarmik tusalerpunga,
ilavut Kavsit sujuane inåta angmåinartup sanianut
katerssusimåput åmuinardlo tikuartordlutik igdlåu-
torujugssuvdlutik. taimaitdlutik ilåt aggerpoK taorse-
rumavdlungalo sujuanut ujåkariartorKuvdlunga. isu-
maliumlnarpunga: taimak soKautdliåsit! ujåkariatdlar-
tunga angutikuluk tåuna ikinguput sågdlune singu-
sersimavoK. sulugpågårakavsangmik OKå anitdlagsi-
massumik panernikungortumik tutikersimavåt kunig-
titdlugo asulo åma åtåp najungassorssuanik paner-
nikumik sikåssersimagivdlugo. avålåjussåinavigdluta
igdlåukaluarpugut, unaluna sinåmissårdlune. seKineK
tarrilerdlune SarKaK sujunerfigput Kungujulåinavig-
ssutut issikoKaraluarpoK issigiuminarnerusoringilar-
putdle. sunauvfauna inflsuit-åsit kinguåutortitsi-
nera pivdlugo pitdlalåråt! ilame inflsuit-uko anga-
laoKatigalugit åma ånuinariigssåungitsorssuit.
Samamut ptnartugut erinarssorKuneKarpugut.
atuarfik najorneKariarmat „ajoKip igdlutåva" atordlugo
erinarssorfigårput. unugkaluaKissoK pisinaussut tamå-
kiusSavigdlutik aggiangmata igalåt angmardlugit eri-
narssortariaKarpugut. ineriaravta sipårunago Kitig-
ssuatårtoKarpoK. ilame uvdlångutdlarmat ilåtigut uer-
narnerinit sapileravta pujortulérKamut inariartuinar-
pugut. sujugdlime erKigsivdlutik inigssaKåsåput.
Kitigtorssuit KimåinaKaugut.
taimatut nuånertigissumik autdlarpugut K’utdlig-
ssanilo suliagssavut nåmagslnariardlugit Kitigtutdlo
soraeriarmata Kåumalernera iluagtitdlugo angerdlamut
autdlarpugut Sonjalo tulåussisimassorssuaK K'eKertar-
ssuarmut aputdluaKaluta. —
angalaneK nuånersoK taimailivdlune inerpoK.
tamavta uvdlut tåuko angalaorfigisimassavut perKig-
simissutigssarsivfigingitdluinarpavut. Kimanerulersi-
mavugut, sulilo tugdligssånut sukariåinarsimavdluta.
nunaKarfit najortagkavut Kutsavigingårpavut nuåna-
ringnlnaratik tamatigut kalåtdlit Kavdlunåtdlo ikior-
niartuarmatigut. sakiagdlutivme akiorniarneKarnera
pivdlugo katerssuivugut, taimåitumigdlo ikiorniarta-
riaKardluta. nuånårutigingårparputdlo K’eKertarssuar-
miut autdlarKautaussumik taima takutitsilårsinaung-
mata. imaKa kingorna inersimarpalungneruvdlutik
tåkusinaulerumårnerput ?
naggatåtigut nunavtine inusuit tamaisa kaju-
inigSårumavagut nunamingne taimåitunik autdlarni-
niarKuvdlugit. nuånisaKaoK pårdlakautdluta uvavtinut
pulåKåtårtarsinaulisaguvta, tauva ilisareKatigigkiar-
torsinaunerulisagaluarpugut pikorigsaKatigigtuarnivti-
gutdlo umarigsiartuinalisagaluardluta. suliaK tamåna
Kåumarsainerme suliat ilagåt. erinarssornerdlo aitsåt
pilersineKångilaK. sujuaissavut uvavtinit erinarssoru-
matuneroKigamik anersåmikut pisujuneruput. uvagut-
dle anersåkut nutartertariaKalersimaKigavta itsarssuar-
mit pigerigarput umarigsarniagagssarårput. uvdlumi-
kut nåmagtumik timikut nuånårutigssaKarpugut. a-
nersåkutdlo nuånårutigssaKalernigssarput pivdlugo
pivfigssavta ilaminingua sungiusarnermut atortara-
luaruvtigo perKigsimissutigssaKalernaviångilavut.
taimåtaoK nunaKarfingne Kåumarsainerme suli-
ssdssut Kinuvigiumavavut suliniarnerit taimåitut ala-
pernaitdluinardlugit avKutigssarsiutarKuvdlugit. ator-
feKarfingnilo pissortaussut KutsavigerKigpavut Kimag-
sardluta sulissumingnik atugkersimangmatigut taima*
lo angalaorsinaulersimavdluta. KanortoK-uko nuna-
Karfingne avdlane pissortaussut taimatutaoK ikiuniar-
tarniarilit!
K’eKertarssuarme K’. E. P. sivnerdlugo
Willads-sen.
mardlulissat Siamimiut inånerat
asangningneratdlo.
(Det bedstemit nugtigaK. Stephen Petersen.)
tamavta tusåmavavut 1800-Karatdlarnerane mar-
dlulissat Siamimiut silarssuarme tamarme tupåtdlau-
taussarsimaKissut, tåukuale ilumordluinåssusé KanoK
ilisimassaKarfigåvut? sordlo imåitumik akissuteKarsi-
nauvit mardlulissat tåuko inatsisinik ilisimatussutsi-
kut issigalugit inugtut atautsitut mardlugtutdlunit ta-
kordlorneKarsinaussut? tåukualo ardlåt pinerdlugtu-
liorsimagpat åipå pissoKataussugssauva? atautsikut
kålertarnerpat uernalerdlutigdlunit? KanoK ilivdlutik
avigsårtitausinåupat? kina ardlåt sujugdliuvdlune to-