AvangnâmioK - 01.11.1953, Blaðsíða 5

*r. 1
217
AVANGNAMIOK'
vangnåmiukut agdlagtunginama Kujanarniutigssar-
siordlunga naKitigagssiorsimånginama uvavnut upi-
ssussinitit oKautsit uko ingassagipajugpåka: „agdlag-
kame åsit KujanarniarneK asaneKarumanerssuaK sag-
<UiuvoK.“ tåukua atuardlugitdlo uvangagssivdlunga-
åsit isumaliumlnarpunga imaKa angutinut åiparing-
nerup avatåtigut KitornaKartunut uverssåinikulårtu-
nutdlo KujanarniarsimagaluartoK.
akfssutiga sujugdleK agdlagkavko torratdlaiunia-
nermik pitsaujumanermigdlunit sujunertaKångilanga.
sujunersutdle-una isumaKatiginginavko isumaga sar-
Kumersiniåiriariga. tamåna pivdlugo tupigåvkit aki-
ssutiga atuarneKarsimåsagpat ima OKaorKigsårigavit:
„ . . . . påsissaKarKungilåka akississup torratdlag-
kå.“ imaKauna ivdlit agdlagkangnut akissutåungika-
luarpat tarpaisingajaKigingma.
encoriaivunga : „uverssagkat pivdlugit inatsit av-
dlångortariaKarpoK" sujunersutigigagko sujunertari-
git Gutip inatsisaisa arferngånik „arnauneKåsångila-
tit“mik uniorKutitsissarneK migdlilerniardlugo. suju-
nertaK ajunginermik sujunertalik agssortorneKåså-
ngilaK åma uvavne. tamånalo naKitertitavne sujug-
dlerme takuueKarsinauvortaoK, asuifnardle inatsisinut
Kulinut ilångussausimångissusia inuit atausiåkåt mi-
sigissarpåt åmame uvangarpiaK. tamåna pivdlugo i-
lungersordlunga påserKuvunga tamanut inatsimik
tåussuminga agssortuiumanermik sujunertaKardlunga
sule nipangerusungitsunga. imaluuit arnaK „ajortu-
liornikut KitornartårtoK Kagfarti“niardlugo. taimåitu-
inik akississup oKausé ukua ingassagåka (påsina-
ravko uvanga tungivnut KanoK isumaKartoK). . i-
MaKa niviarsissat uverssakålassunigdlo ineKateKartut
Hiviarsiartagut pivdlugit ima ingassagtajårtigissumik
Kagfartingmagit arnaK ajortuliornikut KitornartårtoK
MkilerneKdngisdngilaKumåk, ila sunauna Kitornar-
tårtoK akigssarsitinarpiuk? „aningaussat tåukua uva-
nga sapitsuliortup akigssarsiagssåtut issigingikivka
©Kautigiumanagitdlunit, ajortuliornikut pigssarsiaung-
mata.“ sule amalo oKamigkujoK. måssåkut nalivtine
Kangaunerussumit uverssagkat aningaussanik atåta-
iwingnit pigssaKartitaunigssait angineruleKissoK issi-
gingilara uverssartup akigssarsiåtut atåtavdlunit, tå-
ssa uverssåinigtup pitdlautisiåtut. issigiumavdkale
pissusigssaK erKordlugo atåtap mérr<aminut ikiutå-
tut. taimåitumik tåukua pérneKåsagaluarpata suju-
nersutigineKåinarmatalunit ånerivigdlugit åneråka. ku-
kussumik isumaKarnerdlunga isumaKarama atåtak
Kitornaminut pigssarsiuissussugssaK. agdlåt åipa-
ringnerup avatågut atåtaussut ilångutdlutik, anånaK
méramrfigissaK pitsunik pdsuaigdluntt ilamtamra-
luarpat KGgdlikut itut tdngaviginagit. méraKarérsut
åtaussutdlo (itut) KanoK isumaKåsanerpat?
inéraK åiparingnerup avatåtigut intissoK iterssa-
mit naussunaviångingmat, atåtaKartariaKarmat pissor-
tat pissugssåussusertik nåpertordlugo atåtagssarsiui-
ssarmata mjanamoK, Kujanartutdlo ilagåt nakorsaK
sågfigineKarsinaungmat auersinigssamut. anånaK a-
vatiminit sunerneKarane oKarsinaorKUvdlugo atåtå tå-
ssa: „Egede“. anånatdlo sunerniartariakdngitdlat
ipumiussiniarmvdlugit. (nå! nipangiutlnaratdlardlå-
ka agdlagkat filmertarfingme navssågut atuarsima-
ssagut).
sujunersutikut „uverssagkat pivdlugit inatsit av-
dlångortitariaKarpoK“kut akissutikutdlo, sordlo igdlui-
narsiortumik issigingningniartutit arnanut uverssar-
tuinarnut? kukussumik isumaKarnerdlunga uvanga
isumaKarama méraK inungornaviångitsoK arnaK a-
ngumit agtorneKångikune. åipagssånik OKardlanga:
nauk anguterpagssuaKaraluartoK uvavtut itungitsunik
tåssa arnanut tikitsinlnångitsunik, igdluatigut ånilå-
ngatigisinauvara uverssåinigtut mérKamingnut pig-
ssaKartitsiungnåisagaluarpata angutit (inusugtutdlo)
ilaisa tamåna erKaitdlagtånguardlugo KanoK issor-
niartaleKinangmata. taimåitumik måssåkut pissuseK
uvanga (imaica kisima?) ajoringilara, taimatut inger-
dlåinarnigsså kigsautigalugo sule.
Kavdlunåt ilakasé arnanut tikitsininartarsimassut
emaivatit, Kavdlunåme ilisarisimångilagut KanoK pi-
ssuseKartut, Kularnångilardlo ivdlit åma inisigisima-
git, ukiup Kångiuneranut agdlåt sulisitsissut nålagå-
nut akiliutigssanik ujartuigaluaravit. KularnångilaK
taimanikut ilingninåungitsumik neriorssuisimagaluar-
toK, taimåitumik isumaKatigåvkit niviarsiartagut på-
riumagagkit.
Kavna anguvdlugo isumaKatigingårdlutit sikt
mavfigåvkit: „nunavtine inuiagtut sujunigssame atå-
saguvta arnartagut ajungilatértuinarnagit sujuarsarta-
riaKarpagut.“ isumaKatigivatdlåKigavkit Kinuvigåvkit
„arnartavut" uminga taorserumagaluariga „inusugtor-
tagut“ (tåssa angutit arnatdlo atautsimut).
uvavnut såssussinitit Kujåssutigåka.
pivdluarKungårpavkit usoralutitdlo (nuånårto-
ralutit) imånak ingminut OKautigisinaugavit: „inup
tåussuma uvavtitutdle pivdluarnerup kamigpainik pig-
ssarsineK sule angusimångikå". „pivdluarnerup ka-
migpaisa" pinikunguinik nagsilåtsiaringa måssåkut
atugaringisangnik.
„itsaK arnat ajortuliortut akilerneKartångikatdla-r-