AvangnâmioK - 01.11.1953, Side 7

AVANGNÅMIOK’
219
nr. 1
sumakuliiteKaratik, akiligagssanik erKarsånguaratik,
imalunit avatimingnit sugaluartunik isumakulutigssi-
neKaratik, tåssalume kisiat soKutigissagssarisimav-
dlugo mitarfingme sutdlivigtik.
xalaserssup xanitdrie inuneK. — OKalugtiitilårti-
gut anguterpagssuit Thuleme mitarfingmitut avdla-
nut måtutivigsimavdlutik Kalaserssuarmutdlo 1200
kikimeterinarnik ungasissuseKardlutik suliungnaer-
fingmirigne suna sangmissaråt.
pingasunik filmiinik issigingnårtarfeKarpoK.
mardluk uvdlormut sisainariardlutik issigingnårtitsi-
ssarput. filmit nutårdluinait Danmarkimilunit takune-
Kångitsut issigingnågaussarput. Amerikamime aitsåt
sarKumerniariartut Kangale Thulemut aputerértarput.
tauvalo igdlut iluine sporterneK sangmineKartaKaoK,
inerssuarne angeKissune arssamik åssiglngitsunik
pinguauterpagssuaKarpoK avdlanigdlo igdlarniarfig-
ssåinarnik alikutagssarpagssuaKartardlune.
uvagutdlo uvdluinarne pissarnerput ima erKåi-
savara. ukioK sujugdleK Thuleme kisimipunga aipå-
niatigutdle nuliara tikipoK mitarfingme arnartatuau-
lerdlune, sumigdlo akornutigssarnik sarKiimersoKå-
ngilaK. — Stærmosevdlo nulia akuliupoK: taimåitor-
dle kisim'itdlunga igdloKarfiliångisåinarpunga, uviga-
le ilagissarpara imalunlt uvima ikiortaisa ilåt åmalu-
me ernerput Thomas.
— tåvane inuneK Kasunartungila?
soruna, taimåitorme ilåne nunarput nangmi-
nerdlo inigut erKarsautigissarpagut. måna Tliomas
arfinilingnik ukioKalersoK oKalugtutarparput orping-
nik, orpitdle pilutait erKainiardlugit puigortorsimav-
dlugit. Københavnimut tikikavta tupigusoKalune ape-
risimavåtigut tamåko Korsorpalugtorpagssuit orping-
ne nivingassut susoralugit. Thulevme aussaunerane
naeKissume naussut mikissuaråinait naussarput. nu-
kagpiarardlo ingnerulanik takutdlatuarångame rusa-
tut ilivdlugit nuånårutigissarpai.
- Thuleme uvdluinåkut KanoK iliortarpit?
aah ja, uvdlåt tamaisa nal. 8,30 bile unag-
sarérsimassoK matuvta kigdlingane uningarérsarpoK,
Stærmose nangipoK. tauvalo agdlagfingnukautigi-
ssarpara. OKaloKatigingningnerit agdlagagssatdlo su-
liarineKartarput tauvalo uvdlåkorsioriartortardlunga.
Kavdlunåt nerissagssautåinik nerissarpugut, KaKuti-
guinardlo Amerikamiut nålagaisa nerissarfiåne neri-
ssarpugut.
grøntsagit (naussut nerissagssat) nutåt ting-
missartutigut USA-mit pissarpagut.
— nerissagssat tamalånit sanåt Kivdlertussatdlo
angalassunut atortugssiat nerissarpisigik ?
— någgalunit. Thuleme inunerput kalåtdlit nu-
nåne avdlaningarnit avdlaunerujugssuvoK. tåvanlner-
put „ukinermig“dlunit taineKarsinåungilaK. mitar-
fiugme inuneK pigigsårnartorssuvoK, pissagssatdlo
tingmissartutigut aggiuneKartarput. grøntsagit nutåt
pigiuåinarpagut, Californiamilo nautitat sukutdluntt
nerrivivtinltarput. tomatit, asparges, nautsiat nutåt
avdlatdlo. neKit tingmiautitdlo piarérigkat Kerinasuar-
titat tingmissartutigut aggiuneKartarpiitaoK. Kérdlutut
piarKat kilumut 6 kruneKartarput, kukukuarKatdlo
åma taimatungajak akilertarpagut.
igdlorput imåipoK: ine angisoK, sinigtarfik mo-
derniussoK, méreat inåt, isåriaK, iggavik uvfartarfig-
dlo. kissarssut uliamik ikumassuvoK imeKarpugutdlo
kiagtumik nigdlertumigdlo. uvdlut tamaisa mitarfiup
imermut Kamutai tikiutarput imisivigutdlo imertar-
dlugit. iggavingme sikåvingmik KerititsiveKarpoK,
kagdleruvdlo ingneranik sanåmik iggaveKardlune, tå-
ssanilo Kérdlutilt arfinigdlit atautsikut sujåneK ajor-
nångitdlat. tamåko Amerikamiut pisa åssigait taima-
tutdlo sanåjuvdlutik, uvaguvtinutdlo atortugssiåuput.
igdlorput Amerikamiut nålagartåinit ornigarneKavig-
tarpoK Kavdlunåt nerissagssautåinik mamarissaKartu-
nit, KaKutigOKaorme unukut isertoKångitsortarnerput.
— suliarssuitdle silarssuarme pissutsit avdlå-
ngortingilait?
— taitnaipajårporme. — issigtorssussarporme.
januarime issingnerugame 42 l/a gradiuvoK. anigåi-
ne Kanga kinaK ånernåtdlagtånguarsse, kisiånilime
tarnutigssamik tanisimariaråine KerutivfiungilaK.
— anigångama sordlo kigutika tamarmik ka-
tangnialersut, fru Stærmose akuliupoK. Thomasile
silame pinguartåinarpoK, sivikitsumigdle anértarpoK
ajoKutigssarsisananilo. anorerssuitdle issimit ajorne-
ruput.
— Kanga anorerssuarneK ajornerssautipiuk ?
— tåssa januarip 10-åne 1952. anoråsuat tikiu-
kångamik 170—176 kilometeriussarput, uvdlutdle u-
nuatdlo mardluk 60- -70 kilometerinik anorerssuar-
siorsimavugut. taimane anorerssuarnerane tingmi-
ssartoK mitarfingmltoK kaujatdlagtivigdlugo tingisi-
mavå. inualo serKagiuneKarsimassoK nalunaeKiitap
akunere sisamat Kångiungmata aitsåt nanineKarpoK
aputip Kuagssugkiunerane, tåssa iluaitdliortoK arKu-
narsimananile.
silame angalaortoKarsinauva taima anorer-
ssuartitdlugo?