AvangnâmioK - 01.12.1953, Síða 20

256
AVANGNAMIOK’
nr. 2
usimavdlutik. dr. W. P. D. Loganip tuluit nunåne
nakorsat suliaisigut nautsorssuissarnermigut pikorig-
sortaK nakorsat atuagagssiåtigut The LancetikuX ag-
dlagaKarsimavoK nalunaerutigisinausimavdlugo „. . .
uvdlut sisamat pujornerane inuit 4000 anguvdlugit
toKussoKarsimassut.“
akornuserneKarsinaunerpa ajunårnerssuaK piler-
Kisagaluarpat? taimåisinaugunångilaK. London pu-
jortuåinangajagsinauvoK, pujordle KassertoK Kauma-
ssok Kernertungordlune toKunartungortarnera akor-
nuserniåsagåine pujorssuaK silåinarmut Kangåtartar-
tOK kigdlilersimaniartariaKaraluarpoK. brKumitdluinar-
pordie Londonip pujorssuanut tårtumut ulorianaute-
KaKissumut suliorfigssuit pujorfigssue tamatumunga
pissutiviungingmata, tåssaliuna igdlut inungnif na-
jugarineKartut pujorfinit pingormat, kissarsstitinit
angmåinartunit (kaminer) aumarutigssanik Kissugtor-
tunit tuluit igdluisa amerdlanerssåinit pujorineKartu-
nit. Londonime puerKortiniariarångat tamåko kissar-
ssutit angmåinartut nalerKutingitsut atuinerdlungnar-
tut millionit mardlungnik amerdlåssuseKartut kuku-
neKartarput, tåukunångalo tamanit pujoK Kernertui-
narssuaK anialersarpoK. ) kiagsaineK avdla taimatut
pujoKartigalunilo kissarnikitsigingilaK.
sorme tamåko avdlanik taorserneKarsimångit-
dl_at? tåssauna tuluit kissarssutit angmåinartut nuå-
narigait pingitsugagssåungitsututdlo issigalugit. ukiu-
ne 800-ne kissarssutitik tamåko aumardtigssanik —
„imap aumarutigssai“nik (søkul) Kissugtarait akikine-
russut oKautigineKartarmata. ukiunilo 800-ne nunap
nålagkersuissuisa inugtatik aumarutigssanik tamåku-
ninga atuinerinik soraersiniartarsimagaluarpait. ag-
dlagatorKame atuarneKarsinauvoK, kungip arnap Eli-
zabeth I-up „søkulip (aumarutigssap) tivka pujualo
nuånaringeKigå iluaringeKalugulo". tamåna unigti-
niardlugo misiligsimagaluarpå kingorårtaisalo suli-
niarnerigalua nangisimavdlugo, iluagtitsinatigdle. u-
kiunerane 1879—80 London kipisuitsungajangmik
Kåumatine sisamane pujorsimavoK toKussutdlo amer-
dlåssusiat 10,000-nut KagfarsimavoK pissuserissarta-
gaK Kångerdlugo. taimåitordle inuit kissarssutinik
tamåkuninga atuissarnerat atorungnaersiniardlugo a-
jornakusortuåinarsimavoK.
uvdlordlo måna tikitdlugo taimåipoK. Londoni-
me ardlagdlit kiagsautinik kissarssutinigdlo uliator-
tunik atuiartulerput, igdlorpagssuitdlo nutåliaussut
nutålianik kiagsausersorneKarput. igdlorpagssuarnile,
nutåne pisorKanilo, pissusitoKaK atortuåinarpåt. a-
perKutauvoK sipårnigssamut tungavatdlångitsoK — a-
perKutauneruvordle KanoK tulup kissarssune ang-
måinartoK itsarnisaoKissordlo taimåitordle nuånareKP
ssane inuvdluarKuinarsinautiginerå.
uluvssår ssuclk.
(Det bedstemit nugtigaK, P. Dalager.)
oKalugpalårsimassoK ateKar-
poK Robert Strotherimik.
juni KåumatauginalersoK nalunarungnaerérpoK
nålagauvfit kåtutut — De forenede stater -- oKalug-
tuarissauneråne ukioK 1953 ukiujumårtoK aitsåt tai-
ma uluvssårssuaKartigiumårtoK. Kilaup Kuvdlugiau-
ssarssue tamåko ulorianaKissut pulateriårssugssnar-
tut silåinarme upernagssåkut kiagssuarmit ivsångu-
nåinartume issikoKartarput, junilume sule nångitsoK
uluvssårssuit tamåko toKunartut aserueKissutdlo 250
sivnerdlugit amerdlatigissut nuna ajutortisimavåt. ta-
matigut tamauna uluvssårssuit ilimagingitdluinarniar-
dlugit tåssa tåkutarput—sordlo tåuna majip 11-åne
igdloKarfingme Wacome Texasimitume pisimassoK.
uvdlup KerKata kingornatigut nal. tatdlimamut
KulailuångortoK igdloKarfik siagdlersorujugssuångor-
poK, agdlagfingmiutdlo igsiavingmingne igsiavdlutik
isumaliortut KaKUgumitauva angerdlarsinåusavdlutik
uluvssårssuaK igdloKarfiup niuvertarfeKarfiane ami-
lårnaKissumik pingorpoK. arajutsisitsivigdlune nag-
dliupoK — anoråsuat Kiarssugtut gluvssårssup su-
julerissartagai (kalerrisårutigissartagai) siagdlerpat-
dlåKingmat nipaKångitdluinarsimåput. kimitdlunit
ilisimaneKarsimångilaK uluvssårssuaK KulangiuteKing-
mat, aitsåt igdlut KumuinaK terKalitdlarmata silåinå-
kutdlo erfagiussauvdlutik Karmait kigdlugssiat sia-
lugtut ilivdlutik nåkålermata påsineKalersimavoK.
uluvssårssup tungnerata kingornatigut sekundit
arfersanigdlit Kångiungmata inuit 113 toKutaorérsi-
måput hundreditdlo ardlaligssuit ikiligausimavdlutik
igdlutdlo kilometerip agfåtut atitutigissumltut kilo-
meterisutdlo arfineK pingasutut isorartutigissumitut
seKumakuinardluinångorérsimåput.
aserortut katitdlugit 350 millioninik kroninik na-
leKarput.
ukiume tåssane uluvssårssup tamatuma aserue-
Kissup åipå pisimavoK Kåumat atauseK Kångiutlnar-
toK. junip 8-åne nal. arfanermut KulailuångortoK
William David biliminik Kimugserdlune angerdlaler-
simavoK Michiganip Ohiovdlo kigdlingata emåtigut.