AvangnâmioK - 01.12.1953, Blaðsíða 24

260
AVANGNÅMIOK’
nr. 2
pujortuléraK autdlalersoK alåkariartorpara, tusar-
parame niuvertoruseKarfivtinukarniartoK. angumerer-
Kavigdlugo avalalersoK agdlagkåka tuniutdlugitdlo
påsilerpara nunaKarfivtme sanassut nålagåt kalåliu-
ssok niuvertoruserdlo atautsimigiarsimavdlune anger-
dlalersoK ilaussut. sumik augpalårtunguamik nåmik.
nålagauvfiup angatdlataisa inuisa puigungisåi-
narpåt Kavdlunåmik ilaussoKartitdlutik augpalårtoKar-
nigssartik. erKaimassångineraitdliuna kalåleKåming-
nik nålagauvfiup atorfeKartitånik ilaussoKartitdlutik!
imalunit: augpalårtup atorneKarnigssåne mali-
tagssaKarnerdlune Kavdlunåginarnik imalunit atorfi-
lingnik angnerinarnik ilaussoKarnerinarme augpalår-
tulerneKartåsassoK.
kigsautiginartfisoråra augpalårtup ilaussoKarner-
me atorneKartarneranut aulajangiutaussunik ersser-
Kigsautaussunigdlunit takutitsissoKarsinaunigsså.
nalungilarput inuinait sukutdlunit augpalårtoK
akulaussaKångitsoK atorsinaugåt. påsisimavarput ator-
filingmik kalåliugaluartumik agdlåt toKussoKartitdlu-
go ilissaulernerane augpalårtoK akulaussalik ilerfa-
nut uligitineKartartoK, tåssa nålagauvfingmut sutdli-
-ssissåsiinaneranut atarKinautitut. sorme Qmagatdlartit-
dlune atorfine pivdlugo angalatitdlune atusångilå?
landsrådimut ilaussortaK angalalerame akulau-
ssalingmik augpalårtoKarpoK. kommunalbestyrelsemut
ilaussortat atautsimigiartitdlutik augpalårtoK taimåi-
tOK atorsinåunginerdlugo?
nuånårtunarpoK, atarKinarpoK, KlmagsaissfivoK
nakussagtissutauvordlume.
H. E. Berthelsen
tamardlisit.
taimåitorme åssigmgissuteitarput. Koreame sor-
ssugfiup erKaralånguane igdloKarfinguaK sorssung-
neKartitdlugo ardlaleriardlune akeraringnit tigussau-
ssarpoK. Amerikamiut såkutut nålagåraisa ilåta tåssa-
ne nåpipå Koreamio sujornatigut nåpisimassane.
„goddag", nålagåraK OKarpoK. „umåk-å, Kanordliåsit-
una ilivdlutit måna tikitdlugo sule inflvit?"
„aitsåt taimak ajornångipoK," Koreamio OKarpoK
„kommunistit månilerångata oKåinartarpunga: „ku-
janardluinaKaoK tikiuterKigkavse! åma Amerikamiu-
nut taima oKartarpunga."
såkutut nålagåråt ajuatdlakulugdlune nivdlerpoK:
„umåk-å, tåssauna kommunistitdlo uvagutdlo åssi-
gingissuteKartingitdluinarpisigut?"
„å, någgalunit! åssigingissuteKarpuse," Korea*
mio akivoK. „uvanga kommunistit OKalugtunaviångi-
låka ilivse tikiukångavse åma taima OKarfigissarivse."
læbestiftit pudderkvastitdlo perdlorKussaunerat.
arnat pinersartarnerisa ilarpagssue Kanga uvdlumisut
ilaginarneKartigissarsimångikaluariput. sordlo tuluit
inatsisait 1770-me atulersimassoK oKauseKarpoK ima:
„arnap kiavdlunit, KanoK utorKautigissup, KanoK a-
kimatigissup imalunit KanoK atorfeKaraluartup, angu*
tit nålangnartup kungip nålagtaisa ilåt tipigigsarsi-
manermigut, singorsarsimanermigut, amerigsarsima-
nermigut, sivfissaminik sakissaminigdlo kivisimaner-
migut, nujaussaKarnermigut kingmerKortunigdlunit
kamigpaKarnermigut pileritsagtisimaguniuk nuliartå-
rerKUvdlune ilisitsutut, angåkutut avdlatutdlunit pi-
nerdlugtuliorsimassutut pitdlarneKåsaoK,, taimalo per-
Kuserdlutinik atuinikut åiparilersimaneK piviussutut
issigineKåsångilaK sungitsutineKåsavdlunilo. “
OKatdloriussat ersisåruminaitsuput. Birmingham
EnglandimitoK sualugdluinartorssuarmik oKatdloriu-
ssanit tikineKarsimavoK, ingassagpatdlåKingmatalo
tåssanimiut sut tamaisa såkuliutdlugit nujugtiniara-
luarsimavait. ugpigit kivigkat ersisårutigalugit usse-
raluartarsimavait, åma ingnåtdlagissap avKutai per-
palugtautitdlo, kisiåne tamåko iluaKutauvatdlångit-
dlat. avdlatut ajornaKingmat tingmiaruakasit tamå-
kua ånilårsarniardlugit sérsartupilorujugssuarniale-
Kaut — tamatumale kingunera Kuilerruminångitdlui-
narsimavoK, tingmiakasit tamåko aitsåt taima kussa-
nartigissunik issigissaKaleratdlardlutik ingangmik ug-
sangniaraluarput ungasiartorssuarmikaluartut agdlåt
ilångutdlutik.
sunauvfa naussut åma nakerssartarput ta-
måna måna påsineKarpoK. perpaluk åma malugi-
ssarpåt, atagule naussut Kilertat radiomut oKalugtar-
tumutdlunit nipiliortorssuarmut Kanigdleriåsagitit, ta-
kusavatitdlo tåssflgutsiångorpat sivkernerisa nipilior-
toK tunukåt. perpalugtoK nipangerpat, imalunit nau-
ssut avdlamut nugkugkit ernglnaK kingumut årKili-
såput.
AvangnåmioK nr. atauseK 20 øremik akeKarpoK.
årKigssuissoK P. Dalager. — K’eKertarssuarme naKitigkat.