AvangnâmioK - 01.12.1954, Blaðsíða 19

nr. 2
AVANGNÅMIOK’
283
russartoK nakorsat Freisip Wilkinsivdlo ilungersor-
dlutik oKautigåt.
„ukiut tatdlimåungitsutdlunit sujornatigut aup
naKitsineranut sualugpatdlårdlune ilungersunartumut
nakorsausersutigssaKarsimångilagut,“ dr. Wilkins o-
KarpoK, „uvdlumile sujumut oKarneK ajornarsivoK
taima ajOKuteKartup perKigsinigsså neriugissagssau-
jungnaersoK."
silarssup kaujatdlagaunera uvdlut 80
nåvdlugit.
(nangitaK.)
navguaitsoK pitussaeramiuk orpit akulikinerit a-
kornånut pisi'på, angalassutdlo Kinuvigai nunamut
tuterKunagit. pårssissoK navguaitsup Kanut KaKeria-
tårsinångordlune unigpoK, pissariaKalisagpat Kimå-
niåsagamik. neriugpordle inugpagssuit tåuko malu-
ginatik Kångerumåråtik; issertorfitik orpit avaleKutait
akulikitdluarmata issertordluarfigisinaugamikik.
erinarssorpalugtut nipilerssorpalugtutdlo Katiig-
dliartorpalugput. erinarssorpalugtut åssigiginarnik,
tumerparpånik avdlanigdlo erinarssfitinik ingiorteKar-
dlutik. Foggip ilaisalo orpit ataisigut issertordlutik
uningaviånit kisame ingerdlaortut sujugdlit nuilerput,
avdlomertut 50-tut ungasigsigalutik. orpit akornisi-
gut issigivdluarpait, misiligdluarpait inuit avdlanaKi-
ssut ugperissartik maligdlugo ilemulersortut.
sujugdliuvdlutik ingerdlåput palasit, takisunik
pinersardluarsimassunik Kagdlersautigdlit, Kårajugtu-
nik ivangmagtunik nasagdlit. tåuko angutit arnatdlo
mérKatdlo iluvdlugit, ilississut tugsiutigissartagaisa
åssingajainik tugsiartut, akugtoKatigigsårdlugit tu-
merparpårtunik imitdlugtåussuarnigdlo akunilersar-
dlugit. tåuko kingornisigut Kamutinut angisorssuar-
nik agssakåssulingnut ikitisimagåt inflssiarssuaK ta-
tåinartoK, ugsigssuarnut akisflnik saKitsautilingnut,
akisflnigdlo uligsimassunut uniartikåt. inflssarssuaK
tåuna sisamanik taleKartoK, timå augpalårtumik Ker-
ningajagtumik KalipagaussoK isserssue Kununartut,
OKarssua nivingassorssuaK, Kardluilo augpatdlarigsu-
mik Kalipagkat. Kungasianut ujåmiusimagait inuit
niaKorpagssue Karsornerit, Kiterusersimavordlo inuit
agssainik kivdlugkanik. inflssiarssuaK nikorfavoK na-
kuarssflp timåne niaKuigkame, inflssiarssuaK tåuna
Francis Cromartyp ilisarå.
isuvssugdlune oKarpoK: Kali, gfitipiluk arnaK,
asaKatigingnerup toKuvdlo gfitiat.
sagdlaitsflnguamik Paspato OKarpoK: toKup, tai-
måikune iluarpoK! asaKatigingneruvdle, tåssunga nå-
mautingeKaoK, inflssapalårssuaK taima pinitsigissoK.
taima OKartordlo ilisimassortåta flsserarpå uner-
KigsårKuvdlugo.
inflssaliarssuaK ungusimavåt Kinussartorpagssuit
utomait, kinait Kalipåumik kajortumik Kalipagsima-
ssut, timitik akulikitsflnguanik pårdlangassunik pi-
lagtarsimagait, aunårnere kusersut, ilumut pingortitat
djævelimik simersimassut; tamåko sule uvdloK må-
na tikitdlugo hinduit gfltipilungmik pingårnertåt Ka-
mussuarnut ilivdlugo perssuarsiordlutik ingerdlåkå-
ngåssuk agssakåssorssuisa atånut natdlartarput se-
Kumisikumavdlutik, pivdluarumavdlutingoK.
tåuko tugdleralugit kingulerigait gfitipilungnut
palasit, Indiame atamineKangårdlutigdlo akimassor-
ssflssut, akisorssuarnik pinersauteKangårtunigdlo ati-
ssaKartut, arnaK nikorfaneK sapingajagtoK uniakåtaråt.
arnaK tåuna KaumassorssflssoK inflsugtflnguaK
Europamiutut itoK. niaKua, Kungasia tuvé, siutai, ta-
le, agssai, isigaisalo inuai ujarKanik erdlingnartor-
pagssuarnik akisorssuarnigdlo pilersorsimassut; ujå-
minik, tajanik, kalungniussanik, agssangmiunigdlo.
merKulualingmik såtumik KaKortumigdlo kflltinik
nuiflvfigissamik, ånoråminermigdlo såtoralånguamik
Kagdlersimassumik atissaKaraluartoK, taimåitoK timi-
migut inflsia kussanartoK erssipoK.
tåussuma kingornanlput såkutflt pårssissut, pana-
tik amorérdlugit tigumiarait, igdluinarssfltitdlo taki-
sorssuit KiteKutimingnut Kerdlflsimagait. tåukulo to-
KungassoK sinigfiussamut ilivdlugo akiaråt. toKunga-
ssok tåuna utorKarssflssoK, Indiame nuname kflngiu-
ssutut akisorssuarnik atissaKartoK, nasarssua sapa-
ngarssuarnik pinersautilik, Kagdlersåussua silikinik
kflltinigdlo nuioragaK, KiteKutå kåkigsautaussaK aki-
sorssuaK aligorKigpagssuarnik pinersautilik såkuilo
pinersorssuit, Indiame akimanertaussut atortagait.
kingugdliussut nipiligssortut, ugperissarsiortutdlo
(ugperissamingnit avdlaussumik ugperissalingnik nu-
ngutitsiniarumatflt), tamåko nivdlianerssuarmingnit ni-
piligssortut nipiligssfltait åungartitarpait.
Francis Cromartyp pinersut tamåkua nikavdlu-
ngaKalune issigingnårainigit ilisimassortamingnut o-
KarpoK: Suttymik ilissiartortut!
ilisimassortå niarKuminik sikigpoK, agssangmi-
nigdlo Kanine matuvdlugo. ingerdlaortut kigaitsor-
ssuarmik orpit ataisigut ingerdlåput, erininångitsu-
migdlo kingugdlit orpigpagssuit akorninut tarriput.
kigaitsumik erinarssortut nipåt åungariartorpoK.