AvangnâmioK - 01.06.1955, Blaðsíða 6

126
AV ANGNÅMIOK’
nr. 1
amiminernik avdlanigdio sulissarne«.
AvangnåmioK april nr. 1 —1955 Aron Kristian-
senip agdlagånut „kalåtdlisut sulinermik iliniartaria-
Karpugut" agsut tugdlupunga isumaliorKutigissarta-
gara erKungårmago. tamånalume agdlausererusug-
taraluardlugo åslt isumaliui'nartarsimavdlunga.
uvagumiuna inuit kalåtdlit sujulivta suliait puio-
ralugtui'narigut. uvdlume nagdliusimangmata åma
tamåkuninga suliagssaerukiartorflt. taimåikaluartordle
ingminlginardlugit puioKinatigik.
poliomik kaportitoK. mana polio-
mut kapfltigssaK nutåK sarKumermat
silarssuarme inuiaKatiglt sujumukarsi-
massut poliomik någdliugtitaussartut
kapuivdlutik autdlartiput, nåpaut tamå-
na åtsornaKissoK akiorumavdlugo.
Canadamio nukagpiaraK atuartoK na-
korsamut kapititoK.
såkavdluinartoK■ nal. akiin. 95,78
kilometerit ingerdlassarpoK una umiat-
siaussaK. ikerasaliame Berlinimitume
misilingneKarpoK Amerikamio Hyatt
ingerdlatitsissoralugo. aitsangoK umiat-
såmik taima sukatigissoKarpoK.
KangaunerussoK kalåtdlip atortumigut puisse pi-
ngårnerpåmik inussutigigatdlarmago amialo åssigl-
ngitsorpagssuarnut atortoralugo niviarsiaraK Kåtuler-
nerminlt åmerinermik issigissaKartuardlune pingoriar-
tortaratdlarame pistnaulernerminit amimineK mersso-
raussardlugo misileralersarpå, måssåkutut ånoråmi-
neK Kilagtagagssiardlo takugssåungitdlat ameraminer-
dle ajornångeKalune. tåssalo ineriartornermine åmip
puissimlt pérdlune sungornigsså suliariuardlugo so-
runa åmeritdlarKigsorssuångortarpoK. sutnut sumut-
dlo atortugssaugpat nalorniungnaerdlugo.
ukiut ingerdlåput puisse ajornarsiartorpoK. ami-
mineK tigussagssaK ajornarsiartorpoK. amiminermik
suliagssamik kisa takuneK ajornarsivoK (tamane tai-
måingikaluartoK). taorsiutdlutik ånoråminikujuit Ki-
lagtagagssiakujuit takussagssat ajornarungnaerput.
måna niviarsiaraK pisinaulernermine amiminermik
merssoraussagagssamik takuneK ajuleralugtuinarpoK
uvfaliuna Kilagtainiålugdlune inussat ånoråliorniarssa-
ralugit sulinialungneK åma sungiukiartordlugo. ini-
_______________ lerpoK Kilagtag-kanut ånoråminernik
atissagssiornermut pikorigserivigdlu-
ne. ilumutdle sule amimineK 1800
—1900-uvdlo ingerdlalerneranitut a-
jornångigpat åma imaKa amiminer-
nik merssorneK, atungerneK, avdlat-
dlo ilikarlsagauarpai. tamåkuningale
takussagssaerukame naluvai. amer-
dlo takussagssaK ajornaitsungingmat
sumik pisårnialerune kamérartårnia-
rune kisiåne pikorigsumut imissuti-
galugit pissariaKardlune.
nalungilarput inusuit tamåna
nangmineK pissussutigivatdlångika-
luardlugo åmip merssornigsså suju-
limingnit naluningorpåt, tåssa uv-
dlunut atugkanut nagsataritinardlu-
tik pigamik ameK ajornarsiartortit-
dlugo tamåko nalulerdlugit puiui-
nartugssångorpait. kisiåne taimåiså-
ngilaK! sujulivta suliait amiminernik
atissagssanik kussanartuliortarnerat
Kåinanik amertarnerat tamåkununga-
lo atortugssat tamat suliarissarnerat
tåmarnavérsårniåsavåt. uvnia inuiag-
ssuit avdlat sujulimik pé erdligigait
tåmarumångitdluinardlugit. KanoK u-
______________ vagut sujulivta suliait, peKutait, pi-
niutait, suliarineK nalulersinauguvti-
gik ukiut 2000 ingerdlalernerine ajortigisava.
piniutit Kåinap piniutai Kamutit nalinginait angutit
piniartut pisatait sananere puioKinagit sule atortarpa-
gut atortarumårpasilo. Kajartåsaguvit nangmineK Kåi-
niat kussanartunik pisatalik sanasimavdlugo tugdlu-
simårdlutit ilingnut takusautit sujulivit suliåt åma iv-
dlit sapernago. pujortulérKamutdlo ikeriaruvit maski-
na sapingivigdlugo autdlartitdlugo, tauva pisorKat