AvangnâmioK - 01.10.1957, Blaðsíða 8

224
nr. 1
AVANGNÅMIOK’
dlut pingasune, pingajuåne tikitdlutik usigssatik nå-
magtigdlugit angerdlåusissarmata pissaKalertoruma-
ssut tåssa upernaråtorneranut tåvungnåmassarput.
ilånilo tiki'nigssåt sule nåpertornago taKåmuartar-
dlutik nånugtardlutigdlo tikitarnerat agsut alianait-
dlunilo nuånertarpoK. taimåitumik tamåne nunaKa-
lersut piniardluartut kujåmut nfilerineK ilarpagssuisa
erKarsautigiungnaerpåt. inungnik nugtertitsiniarneK
tutsiutalerKårmat tamatuma inuiarneKarnigsså ilåtigut
piniartuinarnik ilaKartugut nuånårutigivatdlårnago a-
nigorniarsimavarput. uvangame taimane méraujung-
naersimagama måssa Inuit uvagut iluarnerussup tu-
ngånut pissortat ingerdlåniaråtigut påsisimasorigavko
tamatigut anginarpatdlårnerssuaK ilåtigut iluaKutau-
vatdlårane igpingiartornermik ilaKartartoK, ilåka nuna-
Katigiligkåka tamatuminga navsuiåuniartarsimavåka.
piniartut aulisartungorarunik mikingitsumik igpingia-
tutigssaKartut nalunångingmat. aulisagkanik tuni-
ssagssiorneK iluanårnaraluartoK ima sulinartigissoK
atuartarsimagavko puissinik sule piniagagssaKardluar-
tune anglnartariaKarane. taimåitumik nugtertitsiniar-
neK pileKårmat sordlo oKautigerériga KuvdlorssuaK
K’årusuligdlo inoKarnialerKårmat pissortavtinik pini-
artungitsunit iluarineKångitsut. tamåna påserérsima-
gavko matuma taima piniagagssaKartigissup piniar-
tunik inuerunigsså uvanga agsut iluatigissarsima-
vara agdlåt tåukununga inungnik Kuvdlorssuarmut
tamåna pivdlugo oKalugkiartortoKarångat ilåka nu-
naKatigiligkåka, sivnerdlugit akerdlilersuissarsimavu-
nga matuma pissussiata ilå inuisalo pikataunerat a-
ngatdlatinutdlo navianarnerssua sordlo umiarssuar-
nut sagdlusårutinik ilassagaussut atuartarérsimagav-
kit, erKortortaKaraluardlutik påsinardlutigdle matuma
inoKåinarnigssånik iluaringnigtungitsunit pissunik.
tamåna pilermat Kuvdlorssfip inuisa ilait kujå-
mut autdlarartunut ilåuput. kisiåne ikigtunguit. pi-
ngitsailineKarata påsigavtigo ilåtigut unigdluåinaKau-
gut, nauk sule Kavdlunåminernik ajorssartaraluar-
dluta neKime sule måne piniarfiuvdlualertitdlugo pi-
niartunik ilalingne nerissarineKardluarmata. nunat
tåuko KuvdlorssuaK K’årusuligdlo ajorssapårfiuinar-
tunik taissariaKångitdlat, inuisa ilarpagssue sule må-
na K’årusuliup inue Kuvdlorssuarmut tamåkerdlutik
nfigsimalermata K’årusulik piniariarflnångorpoK. ar-
dlalingnik piniariarfingnik igdlunik Kuvdlorssuarmit
piniartut ornigtagaKarput piumalerångamik ornigtag-
kamingnik.
aussarigtitdlune auguste ingerdlatilerångat, pi-
niartut ilait Kilaluarniarumassut kangivtinut Kilalu-
garniartalersarput. aussåinarssuarme Kernertarssuar-
nik Kilaluartalitdlarångata måtagttimalitdlarångavta
nuånertaKaoK alianåitardlunilo. taima pissarneK Kuv-
dlorssuaK inoKalerKårneranitdle månamut piniartut
ilerKoråt. anguniåinarumassut anguniåinartarput. pi-
niartut ilait asimut sinigtariardlutik neKinik u-
kiorpat aissagssamingnik isumavdlfisiniartarput, må-
name åma Kuvdlorssup piniartuisa puissip amiata
pisiniarfingmut tunissap akitsornera pissutigalugo ani-
ngaussanik piumanerit puissiniåinarneK iluarnerutile-
ramiko puissiniåinartarput Kilaluarniaratik. måna tåssa
pisiniarfeKaleravta måne inuit taima ilerput.
uk. 1952-me Kuvdlorssfip inue kujåmut nflleri-
ngitsut piniartut ilarpagssue nutånik igdluliune-
Karput ajoKip niuvertorutsivdlo igdlugssait ilångut-
dlugit 18-it aussame tåssane sanassut Kavdlunaussut
pingasut sanavait. åma åipåniane OKalugfik. pisini-
arfigtårdlutalo nutåmik angisumik, sunauvfame ma-
lugusutigssavtinik. pingårtumik piniartortagut tåssa
Kraulshavnimut Kavdluniarsimassarnerssuartik pi-
ngitsortarsinaulerpåt. piniarnigssamingnut akornuti-
vigssuartik. månalo tåssa KuvdlorssuaK åma taimai-
livdlune niuvertoruseKarfiulerdlune.
måna åma 1956-me aussame autdlakåtitsissu-
mik radiortårpoK. tåussuminga pisårnera uvanga u-
toreaugama erKarsautigissarpara. KuvdlorssuaK ino-
KalerKårmat 1928-me tåssane igdluliorKårmat Karl
Simonsen åma Ludvig Eliasen. tåukua igdluliorfigi-
ssait taimane ukiut ingerdlaneråne inuit Kuvdlor-
ssuarmut nunasiortortut igdluliortarnermingne Kanga-
le manigsuinångortipait. taimåitoK sordlo nalautsorne-
russoK måna: sulissartut Kavdlunåt pisiniarfigtågssa-
mik ångajåmik sananialeramik tungavigssånik Ki-
nersigamik unersuneKångikaluardlutik Karl Si-
monsenip igdlumik tungavilérKårfia erKungårmå-
ssuk, måna pisiniarfivta Kiterpiaminik nanertorpå. å-
ma radiofonértågssap nåparussua Ludvig Eliasen
taimane tungaviléncårdlutik igdluliorfigissåtigut nå-
parmåssuk uvanga sordlo isumaKalerpunga imåinau-
tinagit. sordlflna KuvdlorssuaK imunga Inungnit
nunagineKardlune nunanarfiunigssånik neriugsårissut.
åma aussaK måna niuvertorutsip igdlorssuå avdla-
mik taperdlugo agdlivdlugo sananeKalerpoK åipåni-
mutdlo sanågssap avdlap tungavigssånik piarérsai-
neKardlune.
Kuvdlorssup inue månåkut pisiniarfeKalernera
avKutigalugo nutånigdlo inuit ilait igdloKaleramik ati-
ssagssanigdlo ånoråminernik ipiautigssanigdlo amig-
kisårungnaeramik timikut sujumukalernerat utorKau-