Atuagagdliutit - 20.02.1883, Blaðsíða 2

131.
132.
kitdlugo tdssa: KeKertarssuaK. Pudkut ndpaute-
narneK Ausiangne ndpautigiligkane ajoKutigeaå, ka-
låtdlitdle nunåta plssusia tupingnartoK ilikarusu-
ngåramiuk, ilungersorpoit tamaviårdlune, taimaitu-
mik ndpautå ingagtigpoa. ToKujårmat ilisimassag-
ssarsioKatigit mikfngitsumik maKaississaaarput. Mi-
silissarnere pitsagssuit dssilialiarpagssuilo kalåtdlit
nunånø sanai ilangårKutaoKaut kalåtdlit nunåta
nuname inuvfigissåne ilisimassaunigssånut. 1880
aussame ndpautå agdlivdlune puai nungujartuler-
put, tamatumalo (ndpautåta) Septemparime 3
1881, inunera ilungersuanartortaOK nåmagsissaaar-
dluagaKangårtordlo naggaserpå, kalåtdlit nunåta
misilingneKarnigsså pivdlugo inuserisså. Kalåtdli-
ne asassine asavai, nersortulnarpailo plkoi igssusiat
tatigissariaadssusiatdlo pivdlugit, kalåtdlit nunåne
suliarissamine ikiortarangdne.
Nunanik ilisimassagssarsioKatigit (geografiske
Selskab) ilåta atautsimititdlutik Kornerupip toaune-
ra iina navsuerutigå:
Kornerup-ip inunera, tamatumanilo pisimassut
aagdlit ohalugtup OKaluserisinardlugit onautigå tau-
ssuma inusukaluaxalune ilaunera autdlartitauvdlutik
ilisimassagssarsiordluartunut, ukiune kingugdlerne a-
vangnardlit nunånit autdlarsimassunut kalåtdlit nu-
nåt misigssorniardlugo. A. Kornerup kajumika-
luaaaoK nunap ujarnatdlo pfssusé ilisimdsavdlugit
naussutdlo ilisimaxalugit, sulile sulinernut nalingf-
narnut atugagssanut iliniarnermine inerane, kisiåne
misigssuiartortunut ilauneranut pissutaunerussoK td-
ssa dssilitdlarningårnera. Sfit pfssusé Kalipautenarssu-
silo dssilisavdlugit pigfndussuseKangårpoK, onalugtu-
artordlo issigalugo takordningårtarpoK dssilériatårtar-
nera, onalugtuarissaminik ernginaK påsisitsissardlu-
nc. Kalåtdlit nunåta dssinge dsserpagssuit toKugamø
Kimatai sivisumik atortuvdludsdput, tupingnangilardlo
kungeKariit sanilivia (Svenskit, Norgemiutdlo) ilisi-
matortaisa angnertaisa ilåt oiiarsimangmat kigsau-
tigalugo angut Kornerupisut pigfndussusilik, nunap
tamatuma pfssusia dssigingingårmat, ilisimdsavdlu-
gulo ilungersutigissaungårmat. Ukion 1879 Korne-
rup pingujugssånik naggamigdlo kalåtdlit nunånut
autdlarpoK, tdssalo tdssane naparpoK toKiissutigissa-
minik. Angatdlavilugtune angalassarnerinit ilåne
agsut pudmigut ndpautenalerpoK sapåtitdlo akunere
pingasut ndparsimavdlune nakorsalik milinik 20-
nik alisimavdlugo. TupingnaKaos taimane tOKu-
ngingnaat. Avalagsimdmersulerdlune pitsaunerut-
sialeraluarpoK, kisiane tdussumfnga ilisimavdluar-
nigtut ernumdssutigingårpåt, ukiuvdlo 1880 aut-
dlarnautåne måne ilisimassagssarsioKatigigsune ka-
låtdlit nunåt OKaluseralugo osalungmat nalunaitsu-
mik nipå malugissauvoii, nipe sakiagdlungnermø
malungnartartou malungnarmat. Pendgsitsiardlune
Danskit Svenskitdlo Norgimiutdlo pingortitat pi-
ssusinik misigssuissortai atautsimitut ilagai aussa-
me 1880-me, sanåvilo dssillssat atautsimivfingme
saraumersitigai alutorineKangårmata nuname misig-
ssuinianatigit Stokholmimitut Nordenskjøldip per-
Kussutanik nunane avdlane ilagissamingnut ildngu-
påt Disimparime ukioK 1880. Kornerupe sivisO-
mik agdlagfigssaKdnglname amerdlasunik agdlaga-
KangilaK, agdlagkamigutdle misingnartfpå OKalug-
tuatdlaraingåraluarssutse, Kularnaitsumik kingune-
aardludsagaluartOK inugf narpat. Kornerup oxalug-
tuartitdlugo pdpiardkut dssiligångat påsissarpåt
suna oaalugtuarigå. MisigssuitdlaridgssusidtaoK a-
ngeidgujoK, pingårtumigdlo »kalåtdlit nunanik ag-
dlagkane« agdlagainø nalujungnacrutigssaiiarpOK
piuminaidssunik; ujaraanit naussunitdlo katerssu-
gainit dssilialiainitdlo misingnarpoK sulivdlune aa-
susufssusia. Amdtaordlo inugtut pfssutsit tdussu-
manitut tdussumunga nersornautaugfput. Ilisaring-
nigtaisa tamarmik ilagiuminartitarpåt saimdssusia a-
sanarssusialo pivdlugit, sivisumigdlo ndparsimanerane
pulårtaisa puigulertusasimdngilåt saimdssusia Kuja-
niartarneralo ikiuiniartunut tamanut. Sulinera nå-
vok tduna pivdlugo neriugdluautit ilimanarserutor-
tut. Kalåtdlitdle nunane misigssuiartortitdlugit
autdlartitaussunut ilaunerata kalåtdlitdlo nunåpe d-