Atuagagdliutit - 20.10.1886, Síða 2

19.
20.
Kingorna samungarssuaK agdlat sikuinarssud-
ngorpoK; taimåitordle amerdlanernik ungatåt ima-
Kartutut ikajugtaraluardlune, KernersimassoK amit-
sukujoK erssitaraluardlune. Akulikitsunik ama ta-
kussarpavut sikut akornine imarnerssarujugssuit ku-
patdlo angisut, amalo sikut angnertumik akugtuner-
ssaKartartut. Taimåitordle sikut ungatåne militut pi-
ngasutut Kanigtigissume imarsingitdluinaratdlarpugut.
Sikut tamangajangmik sågtukujuinangajåuput, irnap
kigdlinganit isigkatut 1 • 3 - lunit issutigissut. Sikut
avasigsurnitut kujåmut sukairalutik tivsukarnerat, si-
korssuit akorninitut ilulissat tivsukarnerdnit nalu-
nångenaon, sikutdle nunap sinånitut uningåinar-
dluinangajagput. UvdloK atausinaa nunamit anor-
dleriartoK katsoratik sikut avigsalårtarput. Ait-
såt Junip uvdluisa 28 - ne sikut taima avingarti-
gingmata siornaungmat Kimatugut Iluilermitut a-
vaagnarpasigssuserme 61° tiidpagut.
Tdssanltut kuisimdngitsorpagssuit tikipavut,
tdukuio avangnamukanatigilerpagut. Tingmiar-
miormiussut, niuverniardlutigdlo uiarsimassut. Ki-
ngorna dma kuisirnångitsut avdiat nåpitarpagut,
tamarmik avangnamukarniartut, taima katitdluta
arfinea sisamauvdluta umiaKatigilerpugut, Kajarta-
Kardluta 20 migssiliordlugit, inuitdlo katitdlugit
128-ssut. Kuisirnångitsut onalugtupåtigut sikut
ukiortåp eriråne tipissut, kinguningåtsiarileråle ki-
ngumut såvigpungoK. Sisamåt (Aprile) nåjartuler-
mat sikut tiperdpungoK sulilo kingorna pérugatik.
Åinalo OKalugtupåtigut mdssåkt'mgoK sikut aanga-
ligamernit sivisunerungårtumik nuname tiperaassut;
taimåineranigon péruterérsaraluartut.
Julip uvdluisa 6-nesermip avalagsimarnga
ersigissaungårtoK PuisortoK tikiparput, sermerssuan
Kuvnertoa isigkatut 120 portutigissoK inilitungajak
(®/4 mil.) sivisutigissoa. Tdssuna ama sikut tulag-
simangmata påmårutigdvut.
JQlip uvdluisa 20 adsamit isigkatut 1300
portutigissumit takuvarput urniarssuaa pujortulik,
avdla, ivsaungmat takussaringisarput, tigsialårdlutik
pujordlutigdlo sikut sinerdlugit ingerdlassut, nuna-
mit milit 4-5-lunit avasigfigalutik.
Åmalo tdssdnga takugujdka uko siulisigut ki-
ngulisigutdlo oaautigissarikdka, sikut avangnamut
kangimntdlo akulikeaissut, knjdmntdle akugtoaissut.
Sikut akutdlalernerat iluligalugo avangnamut aut-
dlalerpugut. Tamatumfma kuisirnångitsut ugperi-
ssariairartut Tunumilo sinerssuinartartut uvavnut
onautigissartagåt eruorpon, sikungoK akutdlalerå-
ngamik knjatånit autdlardlutik avangnamut akut-
dlariartuinartartut.
Tdssdnganit umiat ilagissavut mardluk iiuie
kitånut utertipdka. Anguartit ilaisa sinerssorner-
tik Katsutilermdssuk, amalo taKiissavut ingerdla-
vafdlåledngmata uteriruinalerpåka atautsimik u-
mialerdlugit, ilavutdlo umiavttnut pingasuindngor-
tunut avgordlugit inuliussordlugit.
Jule nåjartulermat sikut kisame akutdlalerput,
taimailingmata ilai Kavsérssuarnik ajårtardlugit u-
limassardlugitdlo ingerdlagavta Tingmiarmiunut
Julip uvdluisa naggatane apupugut, (avangnarpa-
sigssutsip 62a/4° nalåne.)
Tdssane dmatulislnardluta angalaKativutdlo a-
vigsårpugut, sakutut nålagåt Garde, ilisimatordlo
Eberlin-e OKatugtaussordlo Henrik Petersen« ataut-
simik umiairardlutik Nanortalingmut ukiartordlutik
utisangmata, sineriak avKutigerigarput dmerdldru-
tigalugo ugtortardlugulo ingerdldsavdlutik; angala-
ssut agfai tåssa: Holme, ilisimatordlo Knutsen-e,
onalugtaussordlo Johan mardlungnik uraiairardluta
avangnamut autdldsavdluta Angmagssalingme uki-
niardluta.
Avangnamukarniartugut anguartigåvut arnat
arfinigdlit, angutitdlo mardluk, (tdssa angutit:
Harsérardlo Samuelilo). Hanséraa kalåtdlinut ila-
gissavtinut siulerssuissuvoir, aKugtuvdluuilo umia-
mut uvanga (Holm) ilauvfigissavnut, Såmuelile aa-
jartaugaluardlune avangnamukartitdluta umiap di-
påne aKugtugatdlarpoK. Umiavut tamarmik pinga-
suinarnik ariguarteKarput, siukaussordlo sulianat-
dldraoK sikualungnik ajårinermit.
Avangnamukarniartugut ukioK nåvdlugo pig—
ssavtinik taKuaraluarpugut, taimåitordle tamavta
ingmikut ikigtulnarnik pigssaaasavdluta, nalinginar-
nik pissaKartarumårnigssaK isumavdlutigigavtigo.
Uvdlormut inuk atauses ivingnik ugtutip Kernata
Kersanut (V4 ?t) pissagssaKåsassotr, ama suaussanig-
dlunit, értanigdlunit (paormaussanik), KUKorterKa-