Atuagagdliutit - 10.10.1918, Blaðsíða 3
37.
38.
naKaunga. Tåssalo sarfartorssugame sikuarssuar-
migdlo eiciteruvfigititdlunga nioKigama morssug-
tarivdlunga, ila ajoisaoK. Sunauvfa Johannesip
takugaminga ornigkånga, iruungarssuardle ornig-
pånga, ilame tamåko pilårnartorssugamik; uvanga
nuisarKartorssuvunga sikut tamåko ajornaicutau-
vatdlårdlutik. Asule tamåne pugtåinalersunga
klsame tikipånga; Kajaralo nuisalåglnangajagtoK
Kimanardlugo KeKertakasiup tungånut ingerdlania-
lerput tamaviårdlutik. Ilame puencortorssungmat
sianivdluarungnaileramalo, namagtordlungalo tå-
ssunga plssugsimavåuga, sunauvfale tåssane ama
imungangåtsiaK påssugsimavånga namagtorKavig-
kåkume; sianigdlualeramalo angerdlåupånga. Av-
dlatut ajornaKingmat Kajara Kimåinardlugo, tårse-
rujugkåme tikiupanga, ila ajoKaoK. KeKertaKtåu-
na nunamut pivfigput tåssa: OrssorsungnitsoK,
arKalo erKordluarpoK: tåssane orssingussutut eKi-
gama.
Tåssa navialinika pingårnerit; sordlo avdlat
åma navialissarsimassut tamatumuna navialissaKa-
tfka agsut misigeicatig&ka. Navialissarnivnilo tåu-
kunane ikiuivdluartut agsut KujåssuteKarfigåka,
uvavnupalåK ikiuivdluaKingmata. Navialineritdlo
taima Itut nunavtlne tasarngartauvatdlåunglkaluar-
tut nalunaerutigåka tamanut atuarneKarKuvdlugit,
misigissåka angalaniartarnivne.
AmerdlileKait:
Nunavta inuisa ilait taigutåinik navsuiauniar-
tut, tåssa: Kalålitissuseic pivdlugo. Nalunångi-
lardle nunavtine inungortut tamarmik Kalåtdlinik
taineKariaKartut; Kavdlunåt nunavtlnitigdlutik Ki-
torngait måne inussut sornguna ama Kalåliåput,
inuit tamarmik nuna inungorfigtik anånagissutut
ingmåssuk, puigornaviarnagulo inutigdlutik nuna-
me sume indngorsimavdlutik, inungorfigtigdlo a-
savdlugo nuånaralugulo ernartortarpåt, mérautig-
dlutik angajorKåmik nuname sume inungorsima-
nermingnik oisalugtutarmatik.
Nunavta inuisa itsånit taigutåt Kalåleic Kav-
dlunåtsiaigaluanit pilerKårsimavoK, Kavdlunåtsiait
inuitdlo avdlat atautsikungajak nunavta sineriå
kujatdleK tikisimavåt; Kavdlunåtsiaitdle inuit nå-
pitatik avånga kujavartut nagguvoKatiglngisatik
takorngåkatigdlo, ilerKue piniaisilo ingmingnit av-
dlaussut »Skrællinginik« taigorpait; tamåna piv-
dlugo siulivut nalunångilaK ingmingnut inuinar-
nik taigorsimagaluartut, nerssutaunatik inugamik.
Kavdlunåtsiaitdle Skrællinginik taigormatik, Kalåt-
dlisut ornavta Skrælllnge taineK sapingajangmago,
avdlatutdlo tusarneK ajorsimagamik »sakalålimik si-
kalåliraigdlunlt« oKautsimik saplngisånik ingming-
nut taissalersimåput; kingorngale taigutimik aut-
dlarKautå sa kalålerdlunit pérsimavåt, Karåtdlimik
ingmingnut taigulerdlutik.
Taimåitordle sineriarmiut kujatdlit pingårtu-
mik ingmingnut Karåtdlinik taigulerKårsimåput,
kujatdlit r 1-imut tårsiutdlugo OKautsimingne ator-
nerugamfko, avangnarpasingnerussugutdle måna
tikitdlugo ingmivtlnut Kalålértorpugut.
Kalåliussuserdlo agdlautigineKarångame isu-
magineKarnerussarsimagaluarpoK siulivta Kalåtdlit
ilerKue inusllo, piniåtsimlkut, piliniarnermikut, a-
ngalanermlkut, pigssamauteKardluarnermlkut, iler-
Kårnermtkutdlo ilerKutoKarigalue. Taimanime ila-
Kutarlt atautsimigdlutik igdlorujugssuanarajugput,
umiaKatigigdlutik tupeKatigigdlutigdlo, taimalo
ingmingnut ikioKatigingneruvdlutik. Måssåkutdlo
sule ukivit ilaine piniardluarnerussut taimåitoKa-
raluarput. Kavdlunårmiussaerumanerssuardle av-
dlångortitagssaujungnålersoK tamavta uverKivigi-
vatdlåreleravtigo, Kalåliflssutsimut akorngutaune-
ruleKaoK akutåinangajånguleravtame. Pissutaune-
ruvorme niuvertarfit, tåssane mamartut siulivta
sugssarfngisait uveraivigigavtigik, åmalo atissag-
ssat Issigtume oKuitsut åminit pfnernerussut ta-
kuminarnerussutdlo såssilkavtigik; puissikigdliar-
tornerame pivdlugo ånoråmerngit pinialussårdlu-
git åminut taortigititdlugit atissarivdluarsfnaugav-
tigik, pingårtumik aussame. TaimåinaK Kalåliii-
ssuseK OKautigigåine nåmagsimavoK, nuna inå-
ngorfigput Kalåliussutigigavtigo, nerissavtalu-
nlt Kavdlunåminerpagssuit Kalåliujungnaerttsfnåu-