Atuagagdliutit - 01.02.1927, Blaðsíða 2

99
100
nut nalerKutoK suliarititåsavdlugo suliumatu-
ngorKuvdlugit nuånaringikaluarpåssuk nuåna-
rigaluarpåssugdlunit åssigingmik. suliartik ku-
kusimagpåssuk issigititdlugit iluarsarneKåsaoK.
suliarititaK ajungitsumik inerpåssuk nersulårne-
aardlit kingugdligssamut kajumingnerussumik
nuånårnerussumigdlo sulerKuvdlugit.
OKautsinik tusåtilsineK pissariaKartipara
måna pivdlugo: mérKat ilitsorKussagssait pitsau-
nerulerKuvdlugit, måna påsinartarmat: OKausi-
palåt OKaorKigsårulinit soKutigineruvdlugitdio
erKaimajumanerussarmatigik. pissutaussarpoK
mérKamut atortungivigsut tusagagssåungivig-
sutdlo tusåtitdlugit OKaluserineKartarmata. mér-
Kat aperKarigserugtorångamik sunånguardlu-
nit påsingisartik kipingunavigsumik aperssu-
tigissarpåt tusångitsorumassarnagulo nauk
suliagssaringikaluarunikulunit. perorsagagdlit
mianerssordlit mérKat tusågångata suliagssari-
ngisait oKautigisånginamikik. — tamatumunga
ilångutdlugo oKautigilara måna: OKariartorti-
taussarnerat — pisinaussuguma soraersikuma-
nerugaluarpara, — imailivdlugule iluarsarsinau-
gåine: OKariartutigitiniagaK agdlagånguångordlu-
go nagsartitdlugo iluamigdlo nåmagsititdlugo. pi-
nialungnermik sungiussinerdlugtineKåsångitdlat
tamånalo eKiasugtungiitigerKunago. laimålaoK
niuverniartineKartarnerat — nunaKarfit ilåinåine
atoraluarnersoK — tamånåtaoK inerterKutigiu-
magaluaKåra perKiiserdlungnermut sungiusauti-
gipilulerKunago.
silaglorsarneKarnigssål pingårtuvoK. ima-
lo ingerdlatiniarneKarsinauvoK: sutdlunit mérKat
soKutiginerussartagait autdlarKausiuteriardlugit
(takussagssat tupingnartungorsagkat OKalugtuar-
taisigut) nangmineK påsitsiagåinik akordlugit
issigingnårtitdlugit. imailiornikutdlunit: nukag-
piaraugpat åiparalugo aniguvta KajaK napassorsi-
mavfingminitoK tikitdlugo såkue sanianTtut inig-
ssåinut iliorKautigalugit mérKamut issigititdlugit
arKisigutdlo taigutigalugit atorlarnere taigordlu-
git. OKalugtuaK issigingnårtitsinerdlo inerpata
OKarfiguk tåunåtaoK agdligune taimatut ilior-
sinångusassoK eKiasuikune. (mérKat ugpatit
Kåvine Kajaussårtitaussarnerat iluaKutauvoK, na-
termutaoK Kiorfingmik Kajalerdlune kangmiumik
pauserdlune nangminériartornerat sungiusauti-
vigssuvoK). tamåkuinåungitsut silagtorsautigi-
neKarsinåuput: igdlut suliarineKarnerat, umiat-
siap suliarineKarnera nunavdlo påssuneKarnig-
sså (sångit, taserakujuit agtakutdlo). pingorti-
tarssuaa Kimerdlordlugo angisorssungmat Ka-
ningnerussut sujugdliutariaKarput. Kingmit ting-
missat umassutdlo nalinginait åssiglngitsut åssi-
glngissutaisigut ilisaritiniardlit. ilåne atuar-
titsissup mérKat ilåt aperå: KingmeK Kavsinik
nioKarpa? akivoK: pingasut. tamatumuna silag-
torsarneKarneK amigarpoK. Kanordle avdlati-
gut? . . .
niviarsiarKat inip iluane pinguartut igdlu-
ssåliortut inussaliortutdlo inertertaKinasigik pi-
satagssåinigdle tuniorartarniarsigik. isumåt pi-
lerissoK kajumissuseKartordlo pisåtanigdlo inig-
ssainut ilioraineK ilitsorKuvdluarKuvdlugit nang-
mingneK pissortångornigssånut pårssivdluartu-
ngornigssånutdlo. sigssame ujarKanik Kaersu-
nigdlunit assaissussårtartut aitsåt piviussunik
sulinialerunik inip iluane ipermik takussaaaru-
måsångitdlat. taimailiortuarKussarniarsigik!
pårssisinångorpala mérKat pigissartagåinik
pigissaKartiniariaKarput ingmikut ilissivilingnik.
atorérångamikik nangmingneK inigssåinut ilio-
råsavait peraigsårutdlugit pigissanik pårssiv-
dluarnigssaa ilitsorKuvdluarKuvdlugo.
aulajangigkanik pivfigssalersariarsigik nal.
akun. taissat pinguarflgisagait, ikagfigisavdlugit,
silåinarigsarfigisavdlugit iliniarfigisavdlugitdlo
taimailiornikut tarfigajussuseK pulåKåtårajussu-
| serdlo piumassaminérajussuserdlo soraerdluinar-
Kuvdlugit. — sujungnaerfisigut atuagkanik OKa-
lugtuanigdlunit pissariaKartunik tusarnårtitdlit.
unukut aulajangigkamik unigfigssalerdlugit
! (ukiume tårsilernera, aussamilo arfernup ki-
ngornalunit).
Kitornat agdligaluarunik aperssorteréraluar-
| tutdlunit sule perorsagagssåuput; sule Kitornåu-