Atuagagdliutit - 01.09.1934, Blaðsíða 4

20
ATUAGAGDLIUTIT
Nr. 3
kalåtdlinut inuiaKa-
tigissåinutdlo tungassut
Knud Rasmussenimit su-
leKatigissainitdlo ukiut
ingerdlaneråne kater-
ssorneKarsimåput, må-
nalo Danmarke nunanit
avdlanit nagdlersimane-
Karane katerssugauter-
pagssuaKarpoK nåla-
gauvfiup katerssugausi-
viane agdlivdlugo sanar-
KingneKarsimassume
inigssineKåsassunik. —
dr. phil. Kaj Birket-Smith
katerssugausivingme
atorfeKartoK katerssu-
gautinik åncigssflssiv-
dlune sulissoK måne ta-
kusinauvarput.
inusungnermit erKaimassat
OKalugpalårsiatdlo.
(agdlagtoK JåkuaraK Eugenius, Nungmio — tOKussoK 1934.)
professor William Thalbitzerip kajumigså-
rineragut Jåkuaraugalup måko agdlagsimavai.
agdlagkat tåuko pivdlugit W. Thalbitzer oKau-
seKarame oKauserissaisa ilait imåiput; »ag-
dlautigissatigut kalåtdlit sujulisa ilerKue Ka-
ngånitdlo kinguåringnut kingornutitituarta-
gait oKautsit itsarnisarpalårtut atordlugit
atuagagssiarineKarput, manalo inussunut su-
julimik pissusinik erKaisitsissugssauvdluar-
dlutik.« — taimaingmat agdlautigissat OKaut-
sit tugdleringnerisigut kukunivigtigutdlo tai-
mågdlåt iluarsåuput.
åmigss.
I. silagtornivnit kalåtdlit pissusé.
inuvunga ukioK 1863. tauvalo ukiumit 1865-
mit silagtulernivnit pisimassut erKaimassåka OKa-
lugtuariniaraluåsavåka.
silagtulerama kalåtdlit pissusé månamut na-
lerKutingeKaut. igdlut tamardluinarmik ivssu-
put (imalunit ivssut ujarKanik akunigdlit Karma-
rait) ivssutdlo Kuligalugit. måne Kissiat Kissuit
åverait narKilo ‘ujarKanik satunik natsisiligåuput,
igdlutdlo angnerit igalåmik Kulåtigut Kingalig-
ssuput angmassumik inQp niasuata nåmagiung-
nagånik, ukiumilunit angmajuartarpoK pingårtu-
mik unukut Kutdlit kalåtdlisOt uvkusigssat angi-
sOt Kavsiussut ikumarigtitdlugit. sila ajortungor-
pat imalunit persilerpat igdlup Kånit ivssumik
umiavdlumt amimernanik matuinartarpait, ag-
sutdlo kiagtarput nauk kissarssuteKångikaluar-
dlutik. ama igdlup påve matoKångitdlat, katailo
portusorssuput. mérKane paormordlune kisiåne
KaKissariaKartarput, imalunit Kilutitdlune. tåssa
påve matoKånginamik ugsarneK imalunit suveK
anore katangmut portusumut akingmitdlune ig-
dlup iluanut isertugssaugaluaK utertarpoK.
imana KågssagssQp nalåne katait pissusé
uvanga angumeråka sule atorait, oKalugtuarine-
Kartarmat sordluinaisigut tiguvdlugo katangmit
KaKineKartartoK.
ama ilaisa amerdlanerit igalårait ingangmik
piniardluartungitsut, natårnat angisut aKajarue
angisdt (niai pérdlugit, tåssa aKajaruisa Kaleau-
tai pérdlugit) siårdlugit panerserdlugit tasima-
rigsungordlugit, Kåinap umiavdlunit amimerna-
nik ningusåmik avataisigut merssdvfigalugo; ta-
månalo taissarpåt igalåp eKutånik. Kajangnait-
sumik merssordlugo inerpatdlo eKutå putusavåt,