Atuagagdliutit - 15.09.1935, Page 6
AT U AG A G D LI U T1T
Nr. 4
30
mérartavtfnut
ATOAGAGDUimT
Heidi.
(nangitat.)
Heidi akuersstnåraoK nuånår-
Kilerdlunilo. nuånårnerminut-
dlume pfssutigå igfia’KaKortunik
katerssuigame. uvdlakut unii-
kutdlo nerissagssane torKortar-
pai anånnit Alpinltumut pigssa-
mårtitdlugit. måssåkut kater-
ssugkane ussaterivigpai, Kalerig-
sarujugssuångorpume uvdluldlo
tamaisa ilaneKartardlutik. nere-
rérangamik Heidi inime najuga-
rissamine kisimitarpoK, nålag-
kerneKarsimavordlo antsångit-
sok nauk Alpine anérsuarneK
taima sungiusimaligigå, tamåna-
lume nåmaginarpå. agdlåtdlu-
nlme inerterneKarsimavoK STbåt
OKaloKatigisångikå. Tinettip Hei-
di Kuianåinartutut isumaKarfigå.
Heidivdlo tamåna påsigamiuk
Tinette saptngisaminik nigorsi-
maniartarpå.
tåssa Heidi uvdlut tamaisa
nal. akunere ardlagdlit inimine
kisimérujortarpoK Kimatanilo er-
Kainiåsavdlngit pivfigssaKardlu-
ardlune. mana taimailinerati-
gut Alpit KorsoiKigserugtorput
naussut seKi'narigssuarme tipi-
gigserulordlutik. sordlume ta-
maisa issigigai, Kånat aputitag-
dlit, KorKut. ilåne kipisanermit
sapilingajavigtarpordlunit.
atsåta Detip oKarfigisimavå
sukutdlnnit piumatdlerune a-
ngerdlarsinaussoK. uvdlut ilane
igfia’KaKortut katerssugkane kå-
kigsauterujugssuarmut portorpai
natsanilo ivigaK tigoriardlugo
autdlapatdlagdlune. nautsTviup
matua tikitdluångtkålunTt aut-
dlaraluarnera maungåinaK kipi-
vok. taunarssuardliasit, napiv-
dluavigdlugo tauvauna niviar-
siau Rottenmeier angalaorujor-
simavdlune tikileratåtdlartoK.
issit angissuse Heidi takulera-
miuk. ingangmik kåkigsåussuaK
tigumiå takoriaraluardlugo niv-
dlerame: »suniartutit-una? per-
Kussivfigingfnerpavkit angalåu-
sångitsutit? piumassarssoriara-
luaKautit-åsit.«
»angalaorniångilanga, anger-
dlalersungauna,« Heidi Kuarsår-
dlune oKarpoK.
»Kanon, suna angerdia'?« ni-
viarsiap uivssuminermit agssane
erssårpai. »Kano« isumaliorpit?
Sesemann KanoK OKåsava påsi-
guniuk igdluminit Kimagusima-
ssutit? sussutimiuna. manlning-
nit pitsaunerussumik pineKarna-
viånginguatsiarputit. maname
pineKarnigtut inuningne misigi-
ssaKarsimavit? igdlo taima itoK,
nerissagssat sullssuneKarnerdlo
taima ajungitsigissoK? akinga!«
»taima pineKångisåinarpunga.«
Heidi akivoK.
»tamåname Kularfngilara,« ni-
viarsiaK nangipoK. »sumigdlu-
nit ajorssauteKångilatit, kisiåne
KujasuipatdlåKautit. atugarigsår-
patdlåKigavitdlo Kano« periarnig-
ssat pfisisimajungnaersimavat.«
mana Heidi nunusinaujung-
naerdlune tamaviåvigdlune ki-
ssaserpoK.
»angerdlarumåinaraluartunga-
una. taima mulutigigaluaruma
anåp maKaissiltsavSnga, savau-
ssatdlo iperartorneKartualisåput
PitaK imugssuarmik ilangisaeri-
arpat. ilame mane seKernnp tar-
rilerneraliinTt KåKanutdlo aug-
pitdlersitsinera takustnåungilara.
nagtoralik Frankfurte Kulangiu-
ardlngo tingmfsagaluarune tau-
va nipitunerujugssuarmik Kar-
dlusagaluarpoK mane inuit araer-
dlavatdlåningmata ilamingnik
ajoKusersuissut. ajungtnerusaga-
luarporme Alpinikunigdlunil,
tauva pitsaunerussumik inusaga-
luarput.«
»ila tupingn’, méran silångajår-
poK,« niviarsiaK uipatdlersima-
Kalune majuartarfigtigut tuavl-
naK majuarpoK Sibat majuartar-
figtigut atilersoK nåpikiartordlu-
go. »kånånguakasik majfitipat-
dlagkatdlauk,« suaorpoK uipat-
dlersimanermitdlo Kane tagiar-
tutigalugo.
»åp, taimailiusaunga,« Sibat
akivon.
Heidi sule iniminit nikinane
KenarpoK issailo narragsimarpa-
lugput timålo sajugtuinauvdlune.
»naa, taimak-åsit pilukagka-
vit?« Sibåt Kimavigdlune oKar-
poK. Heidile patdligdlugo issi-
gerKigsåriardlugo saimaKalune
tuviagut påtalålerpå tugpatdler-
sarniartututdlo oKarfigalugo: »ta-
måna Mamselingfip soKutiginiar-
tariaKångilå. sapingisavtinik ki-
maniarniåsaugut. uvangame a-
ma Kilåingångerssårtaraluarpå-
nga, ersiginerdle ajorpara. arrå,
tåssane KeKartuåsagavta? majn-
arniarta perKussivfigerérpåtigut.«