Atuagagdliutit - 16.05.1941, Blaðsíða 4

100
ATUAGAGDMUTIT
nr. 20
go agdlagsimavai. tupingnaKaoK ilfkalertorsi-
mangmat! — ilåne aperigavne KanoK S. Kl.-ip
ilfkartfsimagai aktnarpoK: »ima oKartarpoK: ima
agdlåsause sordlo uvanga agdlagtunga!« tåssa
åssilineK atufnangajagsimavåt. kakåk erKaimassa-
KatdlarKigsut! — tåssame agdlautsip nutap iler-
Kugsså påsTnariardlugo nalorninartortai åssillnar-
tariaKarsimåput. amale uigutit atornigssåt kati-
ternigssåtdlo ilfniåinartariaKarpoK; taimailiornig-
ssamutdlo oKausilerfssutit atortariaKartut ikiorti-
gisimavait.
1871 aitsat ordboge maligagssaK agdlausitå-
mut naKi'neKarpoK. massale OKautsit ilaisa Ka-
noK agdlangneKarnigssåt takujumagåine pissariu-
galuaKissoK (nagguvingmingnititaungmata tugdle-
ngsagauvingnatik) taimåitoK agdlausitap ili'kar-
neKarnigssånut tugdliussugut ilikajårnigssavtinut
iluaKiitigisimaKårput.
ajoraluarpoK agdlausitap ilfkajårneKarnigsså-
nut ilfniutinik tamanut atorsfnaussunik S. Kl.
saiKLimigaKarsimångingmat. uvagutdlo ilisima-
ssamim'nguavut nåmagalugit taimåitugssanik nor-
Kaivatdlangilagut. taimåitoK agdlangnerit tai-
måinigssånik uvanga erKaimassaKatdlaraigsut ila-
gigaluardlugit sivisumik kukunerusfnåungilanga;
aitsat OKausilerissutit ilfniutigeréravkit kukunika
naiKigsinaulerpåka avdlatdlo sordlo atåtama ku-
kussangnåve naiKigsinaulerdlugit. taimåitumik
OKausilerfssutit matuersautitut agdlautsip ilfka-
vingnigssånut atorput.
OKausilerfssutitdle måna ti kitdi ugo atortag-
kavut iluaKutaorérsimagaluardlutik agdlisftaria-
Karaluarput agdlautsivdlo ilfkavingneKarnigssanut
tugdluarsagaussariaKaraluardlutik; taimailut ami-
gautigåvut. S. Kl.-ip suliai sule ingerdlavigssa-
Karput, atorfigssaKartuarpume.
S. Kl.-ip agdlausiliå ilfkavingniaråine åma
pissarianartoK tassa »retskrivningsordbog«, ord-
boge agdlautsimik takutitsissoK maligagssaK. tai-
ma itoK ajorssautigeKigavtigo ukiorpålungne tai-
måitugssanik piarersaivunga månalo naKiterne-
Karnigssånut iningajagsimavdlugit. tåukunane
oKausitorKat Avangnåmiutdlo Kujatamiutdlo
onausé atorneKartuartut katerssorpåka, nalunar-
neritdlo navsuiausertardlugit, oKausilerissunut-
dlo iluaKutaorKuvdlugit OKautsit sussuse avdlå-
ngortarnerilo nalunaerssordlugit. naKiteiKune-
Kåsagaluarnersut sorssungnerssup fkardlisfpai-
Iusok.
atauserdlo uvavtfnut apeiKutausfnaussoK tå-
ssa sorssungnerssup kingornagut onautsivut atuag-
kiane ilfniarfingnilo uvdloK måna tikitdlugo
ingerdlåneKarsimaneråtut ingerdlåneKartuåsaner-
sut. ukiorpagssufme ingerdlåneKarérput; tamåna
puiusångilarput.
oi<autsivta atuagkiatigut atorneKarnigssåt pi-
ngåKissoK S. Kl.-ip kalåtdlit oKausinik oKausile-
rfssutiliorsimanera pitsaussumigdlo agdlausilior-
simanera pivdlugit ukioK måna erKainiagauvfiane
inugtå Kutsavigfngitsorumångilarput pisfnaunine
tamåkerdlugo tåukunfnga sulfssusimangmatigut.
illniarfit nunavtfne KavsluleKissut eiKarsautigigåi-
ne angutip tåussuma pivdluta piarérsaisimanera
angeKaoK pingårtuvdlunilo. Kujanerputdlo ma-
lungnartfkumaguvtigo suliå pissariai<ångitsutigut
avdlångortfnago tungavigalugule uvagut suliånik
nangitsissariaKarpugut tamatumunåtaoK kalåle-
Kativut ikiorniardlugit.
ukiut 40 S. Kl. ajoKersuissusimavoK ilfniar-
figssuarmilo ukiut 20 ib'niartitsissuvdlune. oKau-
silerissutut plnarnane avdlanigdlo iluaiiutaoKi-
ssunik suliaKarsimanera pivdlugo kalåtdlit ki-
ngugdlltaoK puiulertortariaKångilåt.
Jonathan Petersen.
,4 méiikop OKalugtiicirissaunerata
Hanguanil tignssat.
eskimttl Asiamil Amérikamul nunasiartortut
sujugdlit agssainikul påsiniarnerat.
agdlagtoK Henry b. Collins, jr..
(»The National Geographic Society«p ama »Smithsonian
Institution«ip Beringshavime itsarnitsanik ilisimassag-
ssarsiorlitaine pissortaussoK.)
(nugt. F. Gad ama B. Bcrtlietsen.)
fmap serpalingnerisa nigdlei<issut kinavtigut
lorarfigåtigut, umiatsiånguarputdlo mikei<issoK
Beringsstrædip imånit aukiKissumit kfngutfnger-
ssårneKardlune tamanut tamaunga erKåtårineKar-
poK. Amerfkap avangnardliup nungajugtaisa kf-
pasingnerssåt, Kap Prince of Wales torårdlufnar-
parput. tamånilo Kap Mountainip ujarai eKimag-
tat Kassertut l'mame nalunaeiKulaussutut angeKi-
ssutut l'iname nuisåput.
ukiut 2000 — amerdlanerussutdlunit — Kå-
ngiusimåput eskimiit sujugdlit Amérfkamut pisi-
mangmata umiavtitut itdlufnartunik umiai<ar-