Atuagagdliutit - 01.07.1948, Blaðsíða 12

156
ATUAGAGDLIUTIT
nr. 13
Kataunerme pissortarissait nalunaerput Berlinime
pissortaussut sujunersuissoKatigigtut atautsiml-
tarneråne ilaussarungnaerniardlutik.
Europame nålagauvfmgnut 16-ussunut iluag-
tmiarnerme suleKatigingniartunut Amerikap ani-
ngaussarpagssuit ikiorsiutigssai imunga isumaKa-
tiglngissutigineKarsimavdlutik Amerikame inatsi-
ssartunit akuerssfssutigineKarput erninardlo atu-
lersugssatut præsident Trumanimit aulajanger-
sarneKardlutik.
Palæstiname jutit araberitdlo akiukungnae-
ratdlarsimanerat uniorKutineKangårane atåinarat-
dlarpoK, jutitdle ilåtigut mikfngitsumik ingming-
nut akerdlerlssuteKartarput agdlame akiiitilera-
luardlutik, tåssa jutit penatigit ilait isumaKatigi-
ssutinut akerdliussumik såkugssanik tikiussuisit-
sileraluarmata. —
nålagauvfit penatigit isumaKatigigsitsiniarti-
migtut autdlartitåt grev Folke Bernadotte imunga
atassugssamik jutit araberitdlo suleKatigilernig-
ssånut tiingaviusmaussunik sujunersuteKarpoK,
sujunersutaisa ilagåt Palæstina jutit araberitdlo
ingnn'kut nålagauvfeKarfigisagåt nålagauvfingnut-
dle tåukuniinga tungassutigut Kavsitigut sujuner-
suissoKatigingnik atautsimut pissortaKardlutik.
sujunersutaussunut jutit araberitdlo akuerssiu-
manigssåt ilimagineKångilaK akiutilerKingnigssåt-
dlo årdlerkutigineKardlune.
Grækenlandime pikigtitsissut saperssisikiar-
torneKartuåinartut påsinarpoK.
Europame inungnut pigssaileKingårtunut
ikiutiginiagkatut Islandimit aulisagkat avdlatdlo
27 mil. kruninik nalenartut manamut nagsiune-
Karsimåput nagsiussatdlo agfait Tysklandimut
ikiutigineKardlutik. Islandimiut aulisagkanik
ikifitiginiagkamingnik sule nagsiussuiuarput.
Europap kangiane nålagauvfit Buslandimut
atavdlutik kommunistinit pissortauvfigineKartut
nålagkersuissuisa autdlartitaisa Ruslandimit Mo-
lotov peKatigalugo Polenime atautsimlnermingne
Jugoslaviamiut kommunistit pissortåtdlo Tito
kommunistinut nunane tamane penatigingnut
ilaussujungnaersipait avdlane kommunistinut su-
leKatauvdluångmerardlugit. tamåna nunane ta-
mane uisåtdlautiginfeKangårpoK kommunistit ata-
Katigigdlumarsinåungmerånut erssernerutitdlugo.
tuluit såkutuisa Palæstiname amiåkussut
måna Palæstina Kimagpåt.
Londonip umiarssualiviane sulissartorpag-
ssuit uvdlut 16 suliumajungnaersimavdlutik Junip
nånerane sulerKilerput umiarssuitdlo 250 migss.
ilait inutigssanik aserujassunik usigdlit asule uni-
ngåinalersut usingialerdlugit. suliumajungnaer-
neK tuluit niuvernerånut ajoKutaungårpoK ånai-
ssaKarfiungårdlunilo, såkutfitdlume umiarssuar-
nik usingiaisineKaleraluarput.
June nålerå Japanip dåne sualugdluinartu-
mik nunap sajungneKarpoK. inuit 4(HK) migss,
ajunårdlutik toKuput igdlorpagssuitdlo aseruane-
Kardlutik, sulivfitdlo ilait pingårtumik silikiliorfit
aseruassorujugssusimavdlutik.
nunautme.
orplt nautiniardlugit OKåtårineKåsaoK.
nunavta kitåne kangerdlungne piukunarne-
russune orpingnik nautitsiniardlune OKåtårniar-
neKalerpoK. JuleKarnerane danskit orpingnik
nautitsiniarnermik ilisimatortaisa nuimanerit
ilait professor Jørgensen, professor Bornebusch
åma dr. Syrak Larsen kalåtdlit nunåliåsåput or-
pit mane naussartut misigssusavdlugit, tauvalo
orpit nautiniåsavdlugit pidkiinarnerussut ukiune
tatdlimane 50 cm-nik portussuseKalersfniardlugit
nauteriardlugit ingmikortune pingasune taima
naulerérsimassut ikussusavdlugit. ikussuivigssat
tamarmik ingnn'kut 5 hektarinik angissuseKar-
tugssåusåput (1 hektar 1().(KH) kvadratmeteriuvoK),
landsraadit atautsiminilerssårnigssaK.
Danmarkime nålagauvfiup rådiukut tusagag-
ssiorfia Savalingmiunut Nungmutdlo autdlartita-
KarniarpoK Savalingmiune lagtingit atautsimlne-
råne nålagkersuinermut tiingassut oKaluserine-
Kartitdlugit autdlarartitagssanik imissugssamik
taimalo ama Nfingme landsraadit atautsimlne-
råne autdlarartitagssanik Iminiartugssanik.