Atuagagdliutit - 16.11.1948, Blaðsíða 2

262
ATUAGAGDLIUTIT
nr. 22
siup (ilfniaKatigiussugut Avgo Lynge taima taiv-
dlugo nuånårutiginerussarparput) agdlagå Kiner-
sissarneK pivdlugo sarKumerKårnerminit toKunia-
gaugfnartoK sarKiimerserKigtariaKarpoK. Just
Rosbachilo ilalertariaKarparput agdlangmat
Avangnåmiume 1947-me nr. 9-me Kup. 71-me:
»fmaname inup suna isumaliutigisimanago raadi-
nut ilångtikångame sunalunit sujunertarinago nu-
naminut sujumukautigssaK suna norKåissutigfsa-
gine nalussarpå«. amerdlaKaut taima Kalipaute-
Kardlutik raadinut ilaussungortartut. sorunalu-
me Kinigaussaraluardlutik tamåkissumik tatigi-
neKalernaviångitdlat. Kinersissartutdlo tamåna
sianigivdluartariaKarpåt. Kå, niuvertoKarfit avisi-
mfkut raadinut ilaussortaussortatik agdlagaKartf-
tarniardlisigik nunavtfne sulinermikut sujunerta-
riumassartik erssenrigsumik nivtartitdlugo. idni-
gauvfingme Kinersissunut tamåna sarKumiune-
KartariaKarpoK; Kularnångilardlo taimaileruvta
kigutit aularKajorussårtut ilamigsutdlo tamuaner-
mut iluaKutåussusérutut atausiåkårdlugit nakor-
samut amorartilfsagivut, Kinersissartutdlo nakor-
saujumårput.
naggasiutdlugulo niuvertoKarfit avisine sar-
KiimerKuvdlugo kigsautigissara åma månauvoK:
inuiaKatigiussugut KanoK taigorumaneKarnerussu-
gut. Avangnåmiume »inuk« atortuinaujartorpoK
Atuagagdliutitdle kalåleK atorpåt. naidterissup*)
isumå kisime inuiaKatigingnut ilamingmk Kinig-
kamingnik nålagkersuinermut atåssuteKarfeKartu-
nut kivfåungfssusermigdlo pingårtitsissariaKartu-
nut najorKutariartiisavdlugo nåmångilaK. ajungi-
laK issornauteKångigpat, kisiånile nunavtfne inuia-
KaterpagssuaKarpugut kalåtdlinik ingmingnik tai-
gorumassunik. niuvertoKarfit suna atorneruvåt,
sunalo atorumaneruvåt? mana nunavtfne inuia-
Katigit ilait »inuput« ilaitdlo »kalåliuvdlutik«.
atautsimik taiguteiiartariaKarput.
Karl Sko u.
*) naKiterissoK atornago atuagagssiamik årKigssuissoK
matumane taineKartarianarpoK, årKigssuissup pingår-
titsinine Dåpertordlugo atuagagssiarae oKausigssaKar-
flngmine erKortusorissane Kagdliutiniagagssaringmago
»nålagkersuissunit« naKisimaneKarane.
årKigss.
mérKanut perKigsarfit.
aningaussatigut ikiorsmiarnigssaK.
ilångutagssiaK una nålagaKarfingmit tiguvarput:
tamanit ilisimaneKarpoK kalåtdlit nunane
toKUSSortavta nunanut avdlanut nalerKutdlugit
amerdlavatdlårtarnerat, tuberkulosivdlo nåpauti-
gineKarpatdlårnera tamatunninga pfssutauneru-
vok. nåpautip tamatuma ajugauvfiginiarnigsså-
nut tamavta ikiutugssauvugut. »peKatigit kalåt-
dlit mérartåinik ikiuiniaKatigit« danskit nangmi-
nerssutigalugit autdlarnersimassait tamatumane
ikiuniartuput danskitdlo nålagauvfiånit aningau-
ssanik ikiorneKartardlutik. sulinerata manamut
kingunerai Umåname Manitsumilo mérKanut
perKigsarfit ukiorpålungne ingerdlåneKarérsima-
ssut. perKigsartarfigtågssardlo nutåK pei<atiging-
nit måna K’aKortume sanatfneKarpoK.
perKigsarfit mérKanut agdliartortunut KanoK
iluaKutautigerérsimåssusiat tamanit ilisimaneKar-
poK, taimaingmatdlo KujamasfltigissarianarpoK pe-
Katigit suliartik sule angnertunerulersfniarmåssuk.
suliaK tamåna kalåtdlinut pingåruteKartoru-
jugssungmat soruname perKigsarfit ingerdlåne-
Karnerine kalåtdlftaoK ikiuniartariaKarput. kina-
lunit ikiusfnauvoK, tåssame tunfssutit ilåtigut
aningaussarpagssflssångfkaluitdlunit tamarmik
ikiorsiutåusangmata.
aningaussat tunfssutiginiagkat kimut tiiniu-
neKartåsassut agdlagartane Peter Dalagerip niu-
vertarfingne nivfngagagssångordlugit nagsiussu-
gaine takuneKarsfnåusaoK.
sulfssutiginiagaK pingårtfnaKingmat aussaK
landsraadit atautsimordlutik atautsiminermingne
kigsautiginartfpåt aningaussanik katerssuineK sa-
pfngisamik tapersersorneKåsassoK, ldsalo kfkut-
dlunit pisfnaussut tamaisa kajumigsårdlugit ani-
ngaussanik tunisseKatauniai'Kuvdlugit.
Amerikamiut najugaKarfisa tikmeKar-
sinaunerat pivdlugo nalunaerut.
§ 1.
tamatunninga pfssuteKardlune matumuna er-
sserKigsarneKarpoK kalåtdlit nunane Amerika-
miunut najugarititaussut tikfneKarnigssåt inerter-
Kutaungmat, tikitsineK kivfartdteKarnermik pf-