Atuagagdliutit - 16.01.1949, Síða 9

nr. 2
ATUAGAGDLIUTIT
21
kalåtdlit arssautitdlandgsut.
kalåtdlit inusugtortait timerssornermut ar-
ssåunermutdlo inortungitdlat. måne sorssutér-
Kat avdlatdlo umiarssuit nunalitartut inixsugga-
rigssuinut unangmigångamik ajugaugajugtaKaut,
taimatut avalagsimassortavut tamatumixna tut-
siutdluarajugtarput. ukiardlo måna tutsiiipoK
kalåtdlit inusugtut Danmarkime igdloKarfiup
Haslevip seminåriåne iliniartut seminaristinut
arssauteKataussardlutik ajugaussåinarsimassut.
arssåutartut tåukua pissortaråt Nungmion
Jørgen Chemnitz (ArKaluartåi<). Danmarkime
seminåriåne arssåutartut pikoringnerit ajugauv-
figeréramlkik ama Sverigiliarsimåpat unangmiar-
tordlutik tåssanilo seminåriåne arssåutartut pl-
koringnerssait ajugauvfigisimavdlugit. svenskit-
uko timerssornermut pikorigsorssuit. aussaK
Londonime unangminerssuaKarmat (olympiade-
Karmat) arssåunikut nr. 1-uput, timerssutinilo
avdlane nr. 2-uvdlutik. taimaingmat kalåtdlit
arssåutartuisa arssauteKatauvdlutik iluaKutau-
vigdlutigdlo ajugaoKataunere agsut tugdlusimår-
narput.
Danmarkime.
kommissionimut ilaussugssat måna Dan-
markimut aputerérsimalerput ilåtigut takornar-
niaugamingme tupigusåtigssarsilårtarunardlutik.
Københavnimut apuneråne statsministerip, kom-
missionip formandigssåta Kochip direktør Bruniv-
dlo tikitdluarKuvdlugit niuvfiorpait. akunftar-
fingmut Terminusimut inigssamingnut perérput,
uvdlutdlo ardlaKångitsut igdloKarflgssuarme na-
juligkamingne pissutsit sungiuniariarstnardlugit
sap. akunerata apuvfingmik tugdliane — Kularnå-
ngitsumik jån. 20-åne atautsimilisåput.
Danmarkime peridngnigssap sujulerssugauv-
fiane betænkningimine kommissionimut nagsiu-
ssamine tuberkulosilingnut nåparsimaviliormg-
ssamik sujunersuteKarniarput. nåparsimavigssar-
ssuair tåuna 1 miil. kruninik akeKåsaoK, sulile
sumlnigsså aulajangerneKångilaK.
Danmarkime nakorsat atuagagssiane agdlau-
tigineKarput kalåtdlit nunåne nakorsat ilisimatut
misigssorniartariaKagait påsiniartariaKagaitdlo. na-
korsat ikigpatdlårnerarneKarsimåput taimalo ili-
simatusautinik sangmissaKarnigssaraluamingnut
pivfigssaKångineragauvdlutik. sordlo pivtigssa-
Karnerussugunik påsiniardluardlugit måko mi-
sigssorstnaussåsagaluarpait: kalåtdlit nunåne si-
låinaup nerissatdlo KanoK ftumik inungnut ka-
låtdlit nunåmiunut suniuteKarsinaunerat, inuit
tuberkulosigdlit 1/3-é 25 sivnerdlugit ukioKarma-
ta tamatumunga suna patsisaunersoK nauk ka-
låtdlit tamåkingajagdlutik 15-nik ukioKalerner-
mingne tuberkulosimik tunitdlagterérsimassara-
raluartut taimalo akiusmåussuseKåsagaluardlutik.
nunavtine gigtenarneK gigtilo KanoK ilivdlu-
go pinavérsårniarneKarslnaussoK påsiniartiniar-
dlugo åipågumut maunga Danmarkimit autdlar-
titairarniarput, styrelsivdlo tapersersorumavdlugit
neriorssuisimavoK.
Danmarkime julemæi'kekomitit 100.000 kr.-
nik tunlssuteKarsimåput kalåtdlit nunåne tuber-
kulosip akiorniarneKarneKarneranut ikiåtigssanik.
peKatigit sujunersLiteKai’simåput igdloKarfingnit
åssigingitsunit 300.000 kr. katerssorniarneixåsa-
ssut kalåtdlit nunåne sanatorialiornigssamul atu-
gagssat. igdloKarfitdlume ardlagdlit aningaussat
KanoK amerdlatigissut tuniutfsavdlugit aulajange-
rersimåput.
klinge åipågo 1950-me aitsåt tikerårniarpoK.
nunåne avdlane.
Kiname sorssungnerup soraerfigsså kisame
nagdlilinguatsiarpoii. Kinap avangnåtungåne kom-
munistit ajugauvdluinalerput igdloKarfigssuardlo
Tsientsin 3 miil. inulik tigorérdlugo åma Peiping
tiguvdluinalerpåt. uvdlunilo måkunane kingug-
dlerne nålagkersuissut nationalistiussut (ihiang-
kai-shekimik pissoi'tax<artut kommunistit ernigsi-
vigssioKatiginialerpait.
Indonesiame Hollandimiut nunap inuinut
soi’ssungnerat soi’aei'poK, KeKertatdlo sujornagut
pigisimassai’aluatik pingårnerit tamaisa tigoiKig-
pait. nunavdle inue tamatigut tamauna såssusse-
nåtårtuarput Hollandimiunigdlo ajoKusersuivdlu-