Atuagagdliutit - 16.11.1949, Blaðsíða 2

258
ATUAGAGDLIUTIT
tir. 22
sujunersut danskit (imaKalo Savalingmiormiut) OKåtåru-
taussumik ardlanarpatdlåratik Nup kangerdiuanut nu-
nasisineKarsinaunigssåt tåssane nunalerinermik ta-
kutitsissugssåusavdlutik.
savalerineK K’aKortup erKåne ingerdlav-
dluarpoK, nunalerinermutdle tungassut avdlat:
nautsivilerineK, kukukuteKarneK, nerssussuaute-
KarneK il. il. taima OKautigineKarsfnåungitdlat
nauk tamåkunfnga ingerdlataKarnigssamut kal.
nunat piukunauteKaraluartoK.
grøntsagit, må nit nautsiatdlo atorneKarnerat
nunavtfne angnikitsoralånguvoK, kalåtdlitdlo nu-
nåne atortugssat tamarmik Danmarkimit pisiari-
ssariaKartarput. Danmarkivdle ungasfssusia pat-
sisigalugo inussutigssat tamåko aserujaKissut nu-
navtfne atorniarnerat ajornakusortuvoK. niuver-
toKarfit agdliartortitdlugit inue amerdliartufnar-
tut kalåliminigssaileKiartufnarput nutånigdlo ne-
rissardlioriartordlutik. kalåtdlitdlo nangmingneK
kartoflinik, grønsaginik, ruanik måningnigdlo nu-
namingne pigssarsisinaunerugaluardlutik tamåku-
nmga pigssarsiniarneK sule sungiutingångilåt.
imåitariaKångilardlo nunap inuisa atortug-
ssatik taima ftut nunanit avdlåinavingnit piniar-
tariaKartåsavdlugit. ajornångigpat nangmineK
nunagissame nautfniartariaKarput. tamånalo
ajornångilaK Kitåta ilangåtsiarssuane, pingårtu-
mik kangerdlungne silåinaK nåmagtumik kiaKar-
mat ruat, kartoflitdlo nautfnigssånut kukukute-
Karnermutdlo.
kalåtdlitdle nangmingneK tamåkunfnga inger-
dlataKarnérulérnigssåinik ilimanauteKarpatdlå-
ngfkatdlarput. nunalerineK sujulivta inutigssar-
siutigisimångingmåssuk kinguaisa soKutigingångi-
låt. taimaingmatdlo tamatumane kalåtdlit aut-
dlarninigssåt utarKfsaguvtigo utarKinerput sivisii-
saKaoK. taimaingmat erKarsautigissariaKarpoK
aungmik nutåmik suliumåssusermigdlo nutåmik
isertitsisfnauneK erKarsautigissariaKalfngmersoK,
danskitdlo (fmaKalo Savalingmiormiut) nunaleri-
ssut ilåinik nunasisitsissariaKångfnersoK nunale-
rinerme takutitsivdlutik ' maligagssiuissusfnau-
ssunik.
nunalerinerme ingerdlatat taima ftut nauti-
tanik tuniniaiviusfnaussut erKåinitftariaKarput,
tåssa igdloKarfit eKiterfiussumik aulisarfiussut er-
Kåine, igdloKarfit tamåko aulisarfiussut inue nu-
nalerissunit tåukunånga pigssaKartfneKartarsf-
naoreuvdlugit grønsaginik, kartoflinik, rfianik,
måningnik, fmaKalo fmungmik neKinigdlo. oi<å-
tårutitutdlo sujiinersutigiumavara nunalerissut
danskiussut Nup kangerdluanut nunasisfneKarsf-
naunigssåt.
sujunersut tamåna 1939-mile oKaluserineKa-
rérsimavoK, taimane landsrådit autdlartitaisa
inatsissartut Grønlandsudvalgiånut sarKumiusi-
mangmåssuk, akuerineKardlunilo sujunersutinut
tamanut tusagagssiarineKarsimångitsunut ilångii-
neiiarsimavoK, kingornale akerdlilersorneKarpat-
dlårame unigtmarneKarsimavdlune. taimaingmat
mana nangerKigdlugo oKaluserissariaKarsoråra
piviussungortfniardlugulo.
nunap inuinut pissariaKartartoK tåssa iniitig-
ssarsiutip atausinåungfnigsså. nunap inue atau-
sinåungitsumik, ardlalingnik inutigssarsiuteKarta-
riaKarput ilait ajortusagaluarpata ilait isumav-
dliitausfnaorKuvdlugit. åma kal. nunane taimåi-
tariaKarpoK. såvata KerKane inutigssarsiutit ig-
dlufnåsiorpatdlårput aulisarnerfnaK sangmineKar-
nerujartormat nunalerineK ilagfnarneKapajårdlu-
ne nauk Nfxp erKå K’aKortup erKånut tugdliuv-
dlune nunalerinfkut piukunauteKaraluartoK, tå-
ssaugame Kavdlunåtsiait nunaKarfikuat kitdleK.
aperKut tamåna Kinersissivnut erKartungår-
simångfkaluarpara uvdlut ardlaKångitsut atautsi-
mivfigssap sujornagut sivnissugssatut Kinigausi-
magarna. ilångutfngitsorumångilarale kommis-
sionime emarsautigissagssatut sarKumiukumav-
dlugo.
(sujunersiit una landsrådit oKaluserissaisa
agdlagsimavfiåne puigugausimassoK rnauna ilå-
ngiineKarpoK oKaluserissat tiingavisa ilagisimang-
måssuk.)
A. Lynge.