Atuagagdliutit - 16.11.1949, Blaðsíða 9

nr. 22
ATUAGAGDL1UTIT
205
Kuparssue Kamutinik usilingnik ikåruminaitdling-
mata.
julip Kernata ei’Kåne kangerdluk Brønlunds
Fjord aitsåt sikuerpoK. natdlumik eKalugdluar-
pugut Kåumatip agfanut 140 KaKivdlugit. King-
mit uvagutdlo nerissarivdluarpavut. julip nåler-
nerane enalungnut aitsåt Kagssuseraluarpugut
eKalueruterérsoK, kanajorpagssuitdle pissaråvut.
tingmissartut kisame tikileKaut jiilip 28-åne.
tingmissartoK »Mallamuk« sujugdlermérdlune ti-
klpoK, agdlagarsivdlutalo nuånlssusia. uvdloK
tåuna agssartordlune autdlartfpoK tingmissartoK
»Papaose« åiparalugo, silap ajornera kisiat uni-
ngavigissardlugo. 14-riardlutik tingmigamik ag-
ssartugkatik inerpait, sila pitsaunerugpat sule
ilancigsinaugaluardlugit.
måssåkut ukissut arfineK mardluput nålaga-
ralugo greve Eigil Knuth ukérKigtoK. kalåtdlit
mardluk Tobias Jensilo K’utdligssarmiut ilagait.
angalanermingne ikiutdluarnigssait ilimanarput.
uvagut ukissut arfineK mardluvdluta Peary Land-
imit Zackenbergikordluta Islandimut angerdlar-
pugut. Amerikap tingmissartorssuanut sisamanik
sarpilingmut ilauvdluta Kavdlunåt nunåliarpugut.
augustip 30-åne uvalikut tingmissartut mftarfig-
ssuånut Kastrupimut nunipugut inugpagssuarnit
niuvfiorneKardluta. niugavta tupingnai<aoK kiå-
ssusia.
uvanga nakorsap Emmerik Jensenip anga-
jorKåvinut .Tobannes V. Jensenikunut sinigkiar-
torpunga. uvdlut Kavsialuit Københavnimislnar-
dlunga Jyllandimut tikerårpunga Give Aarhus
llandersilo tikitdlugit, ikårtautinut Kimugtuit-
sunutdlo ilauvdlunga. uvdlut arfineK pingasut
angalaorérdlunga uternerdlunga kalåtdlit igdluå-
nut pigama kalåtdlit Kavdlunåt nunanitut Ki'tå-
niartut namagtorpåka.
tauva Umånamut ilaussugssaugama autdlå-
ngitsiarnivne Københavnime umassunik sarKu-
mersitsivingmut pulårpunga. nuåneKaoK. uma-
ssutdlo takussama ilait erKumikujugtuput. tauva
Umånamut ilauvdlunga sivt. 22-åne uvdlup Ker-
Ka sujorKutitsiardlugo autdlarpugut. avKutåne
K’aKortoK Nugdlo avKusårdlugit ingerdlavdlua-
Kaluta Ausiangnut niuvunga.
Peary Landip anoriginerusså tåssa avangnaK.
ilåne sapåtip akunera nåvdlugo perdlugtuartar-
poK, upernalermatdlo tagpikångaK anorauneru-
lerdlune. ukiunerane nuna apingingajagpoK ano-
rerssup aput tingttuåinarmago.
avlngat ukaliatsiaitdlo sukutdlumt tåkutuåi-
narput teriangniaKatsiardlunilo.
Karl Filemonsen.
Otho Fabriciusimut erKåissutigssaK.
nalunglnavko nunaKarfingme sumilunit pf-
ssutsit KanoK iliorneritdlo Atuagagdliutitigut siå-
marneKartartut måne nunaKarfivtlne Ilivilår-
ssungme pisimassoK tusagagssiarilårniarpara.
Ilivilårssungme erKaissutigssap ulérneKarnera.
ortuparip 23-åne Ilivilårssungme Otho Fa-
briciusimut erKåissutigssaK ulérneKarpoK. aussaic
jule Kåumatautitdlugo ajoKerput katerssortitsi-
vok Otho Fabriciusip erKåissutigssaKartariaKar-
nera pivdlugo. tamatumungalo isumaKatigigdlu-
ta aulajangerparput peKatiglgdluta namagsiuia-
rumavdlugo, åssigingitsutdlo pfssutigalugit kingu-
sinåraluardluta nåmagsivarput, tåssa sapåt taeri-
gara erKordlugo. aulajangerneKarpoK nal. 2 uler-
neKåsassoK, tåssalo nålagiarérnerup kingorna kav-
fisoKatigingnigssamut atortugssat piarérsaréravti-
gik pivfigssaK nagdlermat majuarpugut. tauvalo
ulérneKarpoK ajoKivtinit Ole Løvstrønhmit. oKa-
lugpordlo palasip tåussuma nunavtfne amalo
Danmarkime sulinera KanoK suniuteKartigissoK.
tauvalo tugsiutigårput Fabriciusip tugsiusiaisa
ilåt 162. kingornagutdlo piniartoK Kornelius Wil-
lumsen oKalugpoK. tåukulo oKalorérmata ser-
KortarneKarpoK nagdliutorsiornivtinut nalunaer-
Kutaussumik. kisalo atuarfmgmut isåvugut tå-
ssanilo kavfisoKatigigpugut nuåneKissumik. piu-
massut oKalugtarput erinarssortoKartardlunilo,
katerssoKatigingnerdlo tamåna nunaKarfingmiut
aningaussanik katerssugkamingnik akiligaråt.
Karl Willamsen. Ilivilårssungruio, Påraiut erKane.
Danmarkime mérKanut
isumagingnigfit.
(agdl. UvdloriånguaK Kristiansen.)
børnehavit sok pilersineKarsimassut.
Danmarkime månåkut pissusiussut Kavser-
pagssuartigut nunavtine pissusiussunit avdlauv-
dluinarput, tamånalo tupingnångilaK sule danski-