Atuagagdliutit - 16.11.1949, Blaðsíða 12

268
ATtjAGAGDLltJTlT
nr. 22
KartorneKartåinalerpoK. tamatumungale tiinga-
ssumik nakorsaK Laurent-Christensen avisinut
oKarsimavoK pitsausorinago mérKat sivikitsui-
narmik avalagtarnigssåt, pissutsit sungiusimångi-
satik avdlaoKissut atordlugit uterunik maKaissi-
vatdlårtåsasorinarmata.
umiarssuautigdlup A. E. Sørensenip umiar-
ssuautå »Mogens S« aussaK imavtfne aulisariar-
simassoK tikisimavoK 250.000 kg-nik aulisagarsi-
mavdlune. kingusinårdlune aulisarfigssaminut
pisimagaluardlune pissaKardluarpoK, umiarssuv-
dlo nalagåta nalunaerutai isumavdluarsårigpata
aussagssamut umiarssuit tatdlimat aulisariartf-
niarpait.
nuvimparip pingajuåne Nanortalingme atuar-
figsåK atoruårtineKarpoK. pingasunik angisunik
initaKarpoK uvfarfeKardlunilo.
Påmiune ntorKaunerssaulersoK Karl Petersen
nuvimparip 9-ane toKuvoK 83-nik ukioKardlune.
TovKussame danskit aulisartut Claus Søren-
semkut aussaK måna aulisarnermingne akornu-
teKartaraluardlutik (nuangmik, taratsunigdlo usi-
ngiartarnermik) pissaKardluarsimåput. umiar-
ssuit »Marie Bøye« »Greenland«ilo sårugdlingnik
tarajugkanik aulisagkanigdlo Kerititanik (sårug-
dlit nerpé natårnatdlo) ulivkårdlutik avalagsimå-
put. nuv. 20-åne Janelolk avalagpoK 142 tons auli-
sagkat nerpé natårnatdlo usigalugit, amiåkuilo
umiarssuarmit Anømit avalåunei<ardlutik.
Påmiune ernånilo aussaunerane sårugdlit tu-
nissaussut 280 tonsiiiput saniatigutdlo 140 tons
bundgarninik pissarineKarsimavdlutik. tunissa-
Karnerssåuput Anton Petersen erninilo, tunigami-
kik 80,000 kg, tugdlerssorput Katångutigit Lud-
vigsenikut 30,000 kg, Karolus Hegelund 28,000
kg Peter Petersenilo 26,000 kg. Avigaine Katå-
ngutigit Møllerikut tunivait 34,000 kg, Knudsenl-
kutdlo 22,000 kg.
tyskinit tigussausimaneK.
(nangitat.)
uvangale pugutara uvingatikavko pigssaralua-
ra pukutsuvnut kuineKåinarpoK, aKaguanilo aitsåt
pivunga. taimåitoK uvdlut 100 igfiamik kilitamik
ilavdlugo nerissarårput. tåssalo saplngisavtfnik
akulikitsumigdlunit anersårtornavérsårtarpugut
timivta kissåssusia sivisunerussumik pigisinauju-
mavdlugo. nerissaviime inuniutigisavdlugit nå-
mångitdluinarput.
danskit 300 saniåne Dachauimipugut. tigu-
ssat måkuput: såkutut nålagait, naussorigsaissut,
igfiortut, aningausserissut, merssortartut, piner-
dlugtuarKat, kisalo SS-it danskiussut. kisalo iki-
ngutigigdluarpugut nauk uvdlut tamaisa Samå-
riamiutut nakingnigtutut iliiingikaluardluta. inuit
ikiuiumanermit ingmingnut akigissut ardlaKar-
put, kigsa utigissarpåtdlo atitik ilisimaneKåså-
ngitsut.
unuit ilåne inivtine »utorKaunertarput« ila-
galugo igdlumut 3-mukarpugut tusåmagavko Ame-
rikamioK tusamassarssuaK Knickerbocher uvav-
tiitaoK sorssungnermik nalunaeruteKartitaussar-
toK tåssanltoK; oKaloKatigiumavdlugo ornigpara,
peKangilardle. takutsiarpåkalo SS-it arnerivfigi-
ssartagåt, toKutsissarfik imerujutarfigdlo. akiine-
rit Kavsigsiinguit idmungmata uterpunga értau-
ssat Kalipakue pigssarsiaralugit, taimalo angala-
lugsinångilanga. értaussat agssaup imatsiarssue
pigssarsiaraka.
uvdlut sujugdlit atugkavut danskiussugut
puigornaviångilavut. inussut toKungassutdlo pi-
neKartarnere tupigusugdluta issigissarpavut, suli-
lume toKungassunik taima amerdlatigissunik
issigissaKåsavdluta sungiussisimångilagut. naju-
gaKarfivta kitå-tungåne tyfusimik toKiissutigdlit
uvdlut tamaisa KaleriårneKartarput. igdlo toi<o-
rarfik nåparsimassut ajorungnaernigssamingnik
neriuteKaratik najugåt ulivkårtuåinarpoK. inig-
ssaerutivigkångåme »ine ipinartoK« isumavdlu-
taussarpon, Kaulerneritdlo tamaisa inuit sauni-
kuliat »uvfarfingmut« tusåmassamut (gaskamme-
rimut) ingerdlaortut takugssaussarput.
najugkavtine »utorKaunertarput« ØstrigimioK
såkutut nålagåt ukiut 71/2 tåssanlsimassoK ajii-
ngitsumik OKautigisinauvara. SS-eKatimisut någ-
dliugtitsineK ajorpoK. ilanilo oKalugtuarå tamå-
nilerKårdlune takussane inutitdlune puigorsinåu-
ngisane: Polenimiut arnat mériiatdlo 2300 tikiu-
neKarsimåput Kasuvdluinartut. inimut inungnut
800-nut inigssiamut isåtineKarsimåput, aKaguanilo
uvdlakut siarKuneKarsimåput nautsorssorneKå-
sangmata, sanileriårdlutigdlo KerKerarmata aKer-
dlunik tigssalugtåumik eriiåusimavait tamavisalo
toKutdlugit. aKaguane tigussaKånilo piarsimavait,
ilalugoK augsungnerssuaK mikiarsungnerssuardlo
ingassaKaut. ukiune måkunane någdliugtitaune-
rit tamåko takussardlugitdlo atortaravtigik ug-
pernångingajagkaluarput, ilumortuputdle.
akissugss. årKigssuissoK: A. Lynge.
NQngme na&itigkat.