Atuagagdliutit - 13.08.1952, Page 15

nr. 17
ATUAGAGDLIUTIT — GRØNLANDSPOSTEN
299
ilaKutarit Windermerip Koruamiut
(nangitat.)
angutåta ingeniørit (suliagssat åssigingitsut
suliarinigssåinik iliniagaKarnerpaussartut) ilisi-
massagssåinik ajoKersutarpå, ajoKersuneKarnini-
lo nåpertordlugo Paulip ilisimatussutsime tunga-
viussut atorniartarpai atortugssat suvdluångitsut
atordlugit avKusiniornerup, ikårtarfiliornerup
aserorteriviup sarfamit ingerdlåneKartup, suv-
dlugdlit iliorarnigssaisa avdlatdlunit uvdluinarne
suliaussartut pissusigssåinik. uvalerpagssuit su-
liagssanik tamåkuninga nukagpiaraK ulåpute-
KartuartarpoK angune pujortauserdlune issiging-
nårtitdlugo KaKutigutdlo tamauna ilitsersiississi-
gissardlugo.
taima iliniardlunilo sulissarnerane Peter au-
la jangersimassumik ilaussarpoK eKingnaeKaluni-
lo ikiutardlune.
indiånerdle arnaK Paulilo ingmingnut igto-
rissutut i put ardlåinåtalo taimåinertik anigor-
niånginguatsiardlugo. arnap nangmineK igdlume
ningiussutut nuliatutdlo issigineKarnigssaii piu-
massarlngilai. ukiune untritiligpagssuarne suju-
aissat pissusiata tarningane uviminut nålagkami-
nutdlo nålagtugssåussuseK misigissusingortisima-
vå akiorniagagssåungitsoK. Gaspardip kigsautigi-
ngåraluarpå nerrivingme nereKatigissåsagåtik,
igdlumile suliagssanut akissugssåussusiata tama-
tigut nålagkaminut kivfartussiumassungortisima-
vå sordlo inuiaKataisa arnartaisa Kangarujug-
ssuardle tamåna ingerdlåsimagåt ilagissatik na-
ligalugit inunermingne takutinigssamingnit pi-
ngårtineruvdlugo. tamåna malungnarnerussar-
poK pingårtumik Paul ilaKutaringnut ilaugangat,
Gaspardilo aulajangivigdlune nålagkissångika-
luarpat tamatigut nålagkaminut „høvdingimut-
dlo inusugtumut“ ilånikut igtorpasigdlune taima
taissartagkaminut kivfåtut iliortåsagaluarpoK.
ituminut nålagkaminutdlo tugdlerititdlugo nu-
kagpiarKamut Paulimut asangningnera anånap
sutdlagtailineranik mérKaminigdlo pingårtitsi-
ngårneranik akoKarpoK.
Paulip nangmineK påsisinaunagulo avdla-
nut navsuiarsinåungilå indiånerup arnap ilaKu-
tarit inuneråne inigssinera KanorpiaK issigissa-
riaKartoK. tamåna KanoK inersoK Paulip ilisima-
lingisåinarsimavå igtortarninilo pivdlugo aper-
Kutiginigsså sapersimavdlugo. nukagpiarKamut
påsisinåusangatisimavdlugo angutåta ei’Kartu-
ngisåinarsimavå, avdlatdlo tamåna erKartusav-
dlugo sapersimåput. nulcagpiarKap agdliartorni-
ne peKatigalugo ilerKuliusimavå sorpagssuit
nangminérdlune erKarsautigissardlugit, amalume
jiissutsit inungnut atausiåkånut tunganerussut
tunuarsimatitarsimavåt.
ilaKutaritdle ilåt, mérånguaK 16-inik Kåuma-
tilik Paulip nuånarivdluinalersimavå. takorKår-
niariaramiuk avdlamik inuerussissutut isimavå
taimanernitdlo KanoK iliorKussiningue tamaisa
nålagtalersimavdlugit. tamatuma kingornagut
ukiut 50-it pisimassoKangårtut misingnangårtut-
dlo Kångiuneråne Tannawitånguamik — „imer-
mik tugsiartumik" — takungnerKårnine puiungi-
såinarsimavå.
uvdlup pisimassoKangårtup uvalikuane tai-
mane angune ukiut pingasut mulusinardlune ti-
kingmat méraK takorKårsimavå. angunilo uvdlo-
KerKata sujornagut igdlume kisimisimåput. uv-
dlåkorsioréramik angutå nåperKingnertik piv-
dlugo isumaliuteKarnermit Kasuerserniardlune
iniminut isersimavoK Paul iluarissånguaminik
påtagissame noKartilingme påtarujortoK. angu-
me inå kisiat issigalugo påtarujorniardlune ma-
lugisimavå inuvårångup tatdlimigut agtoråne. tu-
påtdlaKalune igsiavingminit tunungmut kaujat-
dlagsimavoK takulerdlugitdlo issit tungutsoreKi-
ssut nutsat akutauvdlutik torssoKissut akornati-
gut nåkukåne. mérKap ldnåta pissusiata ernlnaK
niviarsiap åssingane Kanga anåname takutisima-
ssåne méraK erKaitipå. åssilissame mérKap issai
Kilangmiorpalugtut åssigalugit mérKap nåkupå.
Paul anersårnerdlunit sapingajagpoK, mérardle
Kungu j ungnerminik akiugagssåungitsumik kii-
nguj ugfigalugo. issit<Ue tungujortut nåkutinar-
påt, sumik uisoreKaratik sumigdlo avdlångoratik.
,,umanguaK-a , nipikitdlivfårigdlune oKar-
poK sordlume sumik nakussinerane akornuscru-
mångitsutut itdlugo. „kinånguvit?“
erninaK agssånguane kivipai igdlartuinå-
ngordlunilo.
„ineKunardluinartunguvutit," nukagpiaraK
OKarpoK sérKumilo Kanut KaKititdlugo. ernlnar-
dluinaK agssårånguisa ingmikut umåssusilingua-
tut ilivdlutik kinå savtilerpåt, Karnga, issai siu-