Atuagagdliutit - 06.10.1955, Blaðsíða 4

nukagtitsissarnerat utersigissaKångi-
neratdlunit imalunit merKat nålåssu-
siat nålångissusiatdlunit pivdlugit
pilertortumik ima imalo ineraivdlu-
ne oiiautigingnigtarnerit soKutauvat-
dlångitdlat. misigssuissut pasisima-
ssaKardluartut Kalåtdlit-nunåta ilaine
torKagkane, igdloKarfingne niuverto-
ruseKarfingnilo, merKat uvdlåmit
unungneranut inunerat ingerdlaKati-
giniarniåsavåt. sordlo imåitoK malu-
giniartariaKåsavåt méreat angutåt ar-
nåtdlo — imaKalunit åtåkue — mér-
Kat sapitsunigssånut, sianisårtarnig-
ssånut savitujunigssånutdlo OKaorKig-
såriumassarnersut OKaonågsårinig-
ssamutdlo piginåussuseKarnersut, —
imaKalunit OKaondgsångikaluardlugit
avKutigssat avdlat atordlugit avKutig-
ssiussissarnersut. angajorKåt Kitorna-
mik atuarfingme iliniagkamingnik
kisitsinermik, kalåtdlisornermik Kav-
dlunåtornermigdlunit pikorigfigissa-
Karn.erat pivdlugo nuånarissaKarsi-
liaunerånik påsissagssat soKutigissa-
riaKåsavait. maluginiåsavåt merKat
eiviasuitsut nålagtutdlo igdlautigissag-
ssångortarnersut, issigingnårtarniå-
savait merKat pinguautait misigssor-
tåsavdlugulo merKat angisut mikissu-
nut pissuseKartarnerat; Karssupigla-
riaKåsångilåt merKat umassut tungå-
nut KanoK iliuseKartarnerat.
sujorKutsissumik ilimagissagssau-
vok ukiup atautsip Kangiunerane nu-
naKarfingnit åssigingitsunit nalu-
naerutit ingmingnut migssingiune-
Karneratigut påsinarsisinaujumårtoK
misigssuissut suna atausinaK åssi-
gingmik tamane uivssumissutigisima-
gåt, ilimanarpordlo tamatumånga —
sut angnertumik ataKatigigsitdlugit
takuneaåsagpata— kalåtdlit danskit-
dlo anersakut åssigingissusiat pivdlu-
go imåitunik imåitunigdlo oKauseKar-
toKarsinaulerumårtoK. s. i. imåisi-
naorKorpoK inup ingmikortup pissu-
siussartunik Kångissarnera Kalatdlit-
nunåne nunaKarfingne ardlaligpag-
ssuarne imaKa danskit igdloitarfine
niuverniarférKaningarmt angneru-
ssok. Kalåtdlit-nunånitsiarnivne ar-
dlaligpagssuariardlunga Kavdlunåt
matuminga erssersitsissumik OKause-
Kartartut tusarsimavåka: Kavdlunå-
nungoK uivssuminarsinaussoK — ki-
siåne ajorissagssaungivigdlune! —
kalåtdline angajorKåt Kitornaming-
nut pissusinut akuliukumångitdlui-
nartarneK, agdlåt merKat pårinerdlu-
gausimanerånut pissutigssaKavigka-
luarnerme. tamatuma pårdlagtuanik
— soruname KarssupigkaluaKissumik
—• påsisoråra kalåtdlit ardlagdlit su-
jumukarnerup pilertortumik ihger-
dlanerata sujumuinardlo sangmive-
Karnerata kinguneranik danskinit
amerdlanerningarnit inuiaKatigit
ikiuissugssautineruvdlugitdlo akuliu-
tugssautinerussarait mérKanut (amå-
taordlume inersimassunut) pissutsit
tugdluangitsut sumilunit takuneKarsi-
naussarångata.
tamatumane ingmikut atautsimiti-
tat sujunertarissugssåusavåt angussa-
Karniåsavdlutik misigssuinerit inuit
ingmikutårtut ingerdlatait pilerssaru-
siugåungitsutdle Kångerdlugit tama-
tumunalo Kularnaitsunik ilisimassa-
Kalerpiåsavdlutik (nauk tamane ta-
månitdlutigdlo nåmaginartåsångika-
luartunik). misigssuinerit pivdlugit
nalunaerutit inersimassut nalunaeru-
tigineKarneråne tamåkua inernere
angnertusarniardlugitdlo misiligti-
niartariaKarumårput atuarfingne su-
livfjékartunut, palasinut ajoKinutdlo
kikunutdlo tamanut nangmingneK mi-
siligtagkatik iluaKutigalugit pisinau-
sorissanut tamatumungalo peKataoru-
sugtunut.
ilimagineKarsinauvoK pissortat
mérKanik isumagingningnermut ma-
ligtarissagssat pilerssårutitdlo sulia-
rineKarnigssanut atulersineKarnigsså-
nutdlo akissugssåussuseKartut nuå-
nårutigiumåråt merKat nangmingneK
anersakut inunerat inersimassutdlo
mérKanik påsingnigtarnerat mérKa-
nutdlo pissusé pivdlugit aperKutinut
tungaviussunut påsissutigssat nåma-
kånersut pigssarsiarisinaunigssåt.
inuit ardlagdlit misigssuinerit tai-
måitut erKartorneKarnere tusarunlkik
ånilårdlutigdlo oKarumatdlisåput: ki-
siåne inérKat mardluk åssigingneK
ajorput, angajorKåtdlo mardluit mér-
Kamingnut åssigingmik iliuseKarneK
ajorput. -— åp, soruname taimåineK
ajorput. taimåitordle ersserKigdluar-
poK inup tarnikut inuneranut inuiait
isumaliutaisa suniutaisalo tungåtigu-
taoK inuit akornåne åssigiårtoKartar-
toK åmalo OKautsit nunatdlo kig-
dlingisa ingmikortitigaussarnerat ma-
tumane isumaliutinut serKumiussanu-
taoK suniuteKarsinaoKissoK. kialunit
agssortorsinaugunångilå kalåtdlit
inuniarnermingne pissusisa, kalåtdlit
oKausisa, inuiait kalåtdlit oicalugtua-
rissaunerata åssigiåssusermik avdla-
nitdlo ingmikorssuscrmik pilersitsi-
simanerat. kalåtdlit mérartait, nalu-
guniko ilisimagunxkulunit, inussautsi-
mut avdlamut inuneruvdlo avdlatut
ingerdlalerneranut putdlåneKartug-
ssångorumårput Kavdlunåt mérartåi-
ningarnit angnerussumik, åmalo —
Kavdlunåt Kalåtdlit-nunåne anger-
dlarsimavfeKartut mérartåiningarnit
— sule angnerussumik.
soruname ingmikortiterissoKarsi-
nauvoic tamatumunga pårdlagiaussu-
nik, s. i. nunåinarmiut igdloKarfing-
miutdlo mérartait pårdlautdlugit, mi-
sigssuineritdle atoruminartugssamik
angussaKarniartusimagpata isuma-
ga maligdlugo nalerKututuaussug-
ssauvoic autdlartisavdlune, inatsisi-
liornerme nålagkersuinermilo, avitsi-
nermik nalinginaussunik erKuméKu-
teKartunigdlo pingårtitsisinaussumik.
taima ataKatigigsitsinerme imaKa åma
pissusigssamisortuvoK erKarsautiger-
Kiisavdlugo silarssup ilaine åssigi-
ngitsune iternga tikitdlugo misigssui-
nertigut ugpernarsineKarsinaussar-
mat OKautsit, nunat kigdlingisa nåla-
gauvfingmilo nålagkersuinerup iluå-
ne merKat tarnikut pissusine inersi-
massutdlo méricanut pissusine uivssti-
minartumik åssigissuseKarsinauneK,
malugivdluarsiugdlo åssigissuseK nu-
nane avdlane pissusiussartunit av-
dlaunerujugssuaK. s. i. amerikamiut
ilisimatuata Marguarette Meadip New
Guineap ilåne mérKanik perorsai-
ssauseK (erKaimavdluaruvko) merKat
6—7inik ukioKalerneråne taimaitine-
KartarsimassoK, tamatumalo kingune-
re tupåtdlangnardluinartuput ilåtigut
inuit avdlat pigissaisa inimigineKar-
nigssåta tungåtigut; merKat 6—7-inik
ukioKalersimagångamik méricat ing-
minigauvdluinartarput, anånavdlo
mérKamut oKausigssaKåssusia OKau-
Arsuk aulisarfit pitsaussut aulisnrtutaio eKérsimårflsa ilagåt. „Sortside" taleriiavdlune usingiardlunilo usilcrsorpoic.
Arsuk er et af de gode og travle fiskesteder. Her ligger „Sortside" ved anlobsbroen for at laste og losse. Foto: Palle lirandt.
sigssaerutivingnigssåta tungånut mig'
dliartuinavigtarpoK.
ingmikut atautsimititåtaoK pingår-
tingårtugssåusavåt OKautsit tungaisi-
gut misigssuinigssaK ingerdlataiiar-
nigssardlo. atoruminartugssaK suju-
nertariniardlugo. isumaKarpunga su-
supagineKarKajåssartoK OKautsit o-
Kausiliornermut nalinginaussumut er-
Karsariautsinutdlo suniuteKarsinau-
nerat. tamåna erssericingnerpåmik
påsinarsissarunarpoK pingårtumik
sut tigugssåungitsut pivdlugit oKau-
serissartagkane. eskimut OKausisa,
påsivdluarsimaguvkit, amigautait inu-
ngutsimit OKauserissat OKautsinut, H-
saK grækerit OKausé napertutigalugit,
tugdliussugssanut åssigiåruteKartut
europamiut OKausinut OKausersiå-
ngordlutik imalunit nunap inuisa o-
Kausinut nalerKutungorsagauvdlutik
siaruarsimassut. oKautsine „alugartu-
ngorsarsimångitsut OKausi“nik taine-
Kartartune nalinginaussuvoK naussut
nerssutitdlo sutdlo nunap ingmikor-
tuanut tungassut nalungisaussul oKaU-
sigssaKartitaussarnerat, amigautigt'
ssardlugitdle OKautsit tamanit atorne-
Kartut „dyr“itut (nerssut), „træ“tut
(orpik, Kissuk), „plante“tutdlo (nau-
ssok) itut, s. i. kugssuarmut åriånit
akuanut taigut tamanit atorneivartoK
kugssuarmik autdlarKautilik. nalivti-
nisaoK kalåtdlit OKausine tamatuina-
ne danskit oKausinit åssigingissuteKå-
nguatsiarpoK; erivarsautigineKåinar-
sinåuput OKauserpagssuit „siko“niut
(is) taigutigineKartartut, tamåna ima
kinguneKartugssaugunarpoK kalåtdlit
mérartaisa Kavdlunåt mérartaisutdle
oKautsinik sunut tigugssåungitsunut
atorn eKartartunik ilisimatussutsivta
atuarfingmilo iliniartitaunivta pilet"
sitagåinik pigiliussissånginerat. ta-
matumane misigssugagssaKåsagunar-
POK.
åssersut avdla: kalåliaraic mérårå-
ngunerminit sungiugssissarpoK silaf”
ssuane avisavdlugo „ajorpoK“mut
„ajungilaK“mutdlo, tåssalo malugingj'
saminik sut OKautiginigssånut erKui-
sinaulersarunarpoK KavdlunårKat
Kautsit mardlussut „god — dårlig’
(ajungitsoK — ajortoK) avKutigalug't
pigilersagåinit avdlaunerulårtuni|^
(taimailivdlune kalåliaraK atautsip
tungågut kobenhavnimiunut aker-
dliulersardlune jyllandiiniutdle („de^
er skidt“mik (ajorpoK) „det er ikke
værst“imigdlo (ajornerpåjungilak)
oKartarnermikut ingmikorloKartut)
peKatigilerneråne erKartorneKartUP
suniutå avdlångortineKåsångilaK). er'
sseraigdluinarpordlo, ingmikut ataut'
simititat suliagssaisa pingårnerssat'1'
sagpåssuk kalåtdlit erKartussinerrn^t
inatsisinutdlo pissusiånik påsinia1'
nigssaK, ilUngersutigerKigsårtariak3'
saoic kalåtdlit ajungitsoK ajortordl°>
erKortoiv erKungitsordlo il. il. pivdb1'
git oKauserissartagaisa imait påsin1*1'
savdlugit.
OKauseKarKilårusungnarsinauvoK.
Kavdlunåne Kalåtdlit-nunånitune ad'
lajangersumik isumåunguatsiarp°iv
kalåtdlit Kavdlunånit amerdlanefd'
ssuningarnit nalorninginerussai'1^
OKautsit oKautigingningnerinarnid
atorneicartånginerat, åmale narrdj11^
minångitsumik ajuatdlangnångitsl?_
mik matussissutaussartut erKarsaU ^
nut sarKumiussinernutdlo suvdlå'11
pissusia Kulaerumanago OKautig111
agkainingnut. uvanga issivnut
sip erKarsautip atissaisut uligsissd
atortarnerånik danskit atuiuinåaå.^
tarnerat pissusigssamisuvigsutut in^
laK, — imaKalo oKardluåinaråine Pc
Kuserdlungnerulårtutut itardlune-
junginerusagaluånginerdlune suj13
ssaK tamånataoK erKigsisimaV
tungaveKartumigdlo misigssusav
go? imaKa tamatuma Kavdlunåt ad .,
diasut • '-n,‘
dlit atortånguatsiaKissåta
erKornerussumik
dH>*
aer-
• i-alå1
lluaKusersinaugaluarpai K
pasineKardlunC^[j-
leKartitaulernigssånut, igdluatud®
(nunglsaoK såP’
hr