Atuagagdliutit - 23.02.1956, Blaðsíða 7

tivfatit åssigingitsorpagssuput
avisiliortoK Jørgen Fleischer, „Dagens Ngheder“, „Atuagagdliutit" -
ne aperKutinut nummer 22-me ildnguneKartunut imaitunik
akissuteKarpoK.
sermerssuarme torssussiat
teknikerit vejlemiut Thuleme ame-
rikamiut såkutOKarfiata ernåne ser-
merssuarme torssussaussarssuarnik
agssailersimåput. tamatumunåkut på-
siniarneKarpoK atlantpagtip avaner-
ssuaK såkutoKarfé taimatut isumang-
nåinerussumik atåssutcKalersinauner-
sut. misilinerit iluagtigpata ingerdla-
lerKingniarneKarput. Kalåtdlit-nunå-
ne agssartornermut kinguneKarumår-
sinåusassut ilamigineKarpoK.
inuit kommunalbestyrelset landsrå-
divdlo atautsimlnerinut tusarnåriar-
neK ajormata lupigusiitigincKarloK tu-
sartdinarparput. kisidnile —- utornat-
seraluarpunga — erKarsardlualdrdlu-
ne sordluna tupigininagagssdungit-
sok. komnmnalbestyrelset landsrådi-
lo uvdluinarne atautsimikajugput —
imdingilalo inuit uvdluvtine agsut
pivfigssaisuassuvdlutik? agdlagfing-
me, sdnavingme sulivfingnilo avdla-
ne sugaluarnersune suliarissat påri-
ssagssauput. pingårlumik nangminer-
ssordlulik imitigssarsioriut ingming-
nut „sulingiufeKartisavdlutik“ pivfig-
ssciKdnginguatsiarpui, agdlåt sa-
ft påtikut autdlartudinangajalersi-
V magamik akigssarsiorniardlutik
| niorKuligssiorniardlutigdlo, ta-
ft mdname pissortat kigsautiging-
mdssuk, åmalo akigssautit angi-
ngeKissut lamatumiinga pingitsaili-
ssutut itarmaligut. taimdilumik alaul-
simitunut inuit tusarnåriarldngincrd-
nik lupigusutigingningneK uvanga tu-
pigissarpara.
sunalo pivdlugo lupigusugtunga?
atago uvane pissutiga navsuiarniara-
iuaridsagiga.
tupigusutigåra kommunal bestyrel-
se l avdlatdlo atautsimitartut inung-
nit Kinigaussut nanginingnérdlutik
Kinersissitik sulincrup KanoK inger-
dlaneranik lusartineK ajormatigik.
inuit kalcrssortinigssåt ajornartungi-
Iuk, pingårlumik unukut pivfigssa-
Karn e ru s sar f i s i gut. inuit aggiasaricår-
put tusardlerneKdinarunik. ingerdla-
neK inuit soKutigål, ingmingnut tu-
ngassorpiaungmat.
inuit utaridvåt neriugalugulo lati-
galugit Kinigkamik ukiup ingerdlanc-
rane unungmik ataulsimik ardlaling-
nigdlunime pivfigssaKarlitdsagåtik
oKalugtuldlutigdlo suliagssat sut
ingerdlanerdnik, sut pilerssårutaune-
rdnik — åmalo pivfigssaKartitdsagå-
lik isumamingnik imaKalo sujunersu-
ligssamingnik s ar ku milt s sin i g s s a-
mingnut. ilumortorme undunguatsia-
vigpoK inuit katcrssorlineKardngamik
OKartiniaruminarnerussardlutik. Ka-
ngarssuardle laimaisimagunarpoK.
uvangauna isumaKarlunga nåmd-
ngitsoK KinersigssamårloKalersildlugo
isumat pilerssårulitdlo sarnumiiissu-
neKartaKingmata. pilcrssårulit lamd-
ko kingorna Kanon ingerdlassut ni-
nersissunit tusarusungneKarput.
nalungilara Kinigaussut suliagssale-
rujugssussul, imdingilalc pivfigssa-
mik ild atugagssarigåt Kinersissitik
Msimatisavdlugil? uvanga taimailior-
tugssausoråka.
hig patdlersautigincKdsdngilaK Ki-
nci'sissarlut liangmingnérdlutik ag-
gersitiaungmala aperKuleKariartor-
dlulik isumaligdlo nalunaeriartordlu-
git. hunatigut akilersinaunerusaoK ta-
manut angmassumik katerssorlitsi-
ssaraine. uvagut ninersissartussugut
utarKivarput sivnissigissavta sulincr-
hk uvavtinik sulissiissinerussoK åma
hiimatutaoK alortasagåt. lamdna ta-
’hunc UerKidersariaKurpoK. soKuti-
diiignigncK tamalumundknt aulajail-
hlisarneKdsaoK, aulajangiutariaKar-
Pordlo inungnit Kinigaussut pissug-
Ssaussut inuicucatigingne atautsimut
s°Kutigissagssat soKutiginemrnerat
aOdlisdsavdlugo —- igdloKarfingnut
kommunenutdlunit atausidkånul tii-
nSassugpata imalunit inuiaKaliging-
tllit lamanul lungassiigpata!
inunguaK.
asassara Henning Rovsing Olsen.
Atuagagdliutit nonnuåne 22-me
aperivutit Kalåtdlil-nunane tivassar-
nersunga. tamavta erKortumik tiva-
ssut issigingnårtarsimavavut. taimåi-
kaluartoK ivdlit tamåna tivasinauli-
ssutigingilat, uvangale tivaniarssug-
tartorssuvunga. ivdlitdle ama mérau-
gatdlaravit tivassunik takugångavit
issuarniartarsimavigit? uvanga tai-
mailiortarnikuvunga. use ama tiva-
ssartuviup tivfatinik mardlugsungnik
iliniartikånga.
sordlo ilimagigit tivaneK pivdlugo
ilisimassaligssungilanga. taimåikalu-
artordle nalungilara nunarssup a-
vangnårssuane eskimut najugarissåne
tivfatit ivngerutitdlo åssigingitsor-
pagssussut. Cmanap kangerdluane
tivfatit ilisimassauarfigitsiarpåka. tiv-
fatit mardluk pingasutdlunit kisisa
atupalårsinauvåka, amale tåuko er-
Kortunerat igdlersorsinauvara.
agdlagputit kalåleKatima Angmag-
ssalingmiup Kobenhavnime „tiva-
ssut“ åssingat 'takusimaga issiginar-
dlugulo ikigtungitsunik igpingnartor-
sivfigisimagå. isumaKarpitdle tivfat
atausiussoK tduna tåssuna pinenar-
Iok? tivfatit taima amerdlatigissut
ikigtungeKissutigut åssigingitsorta-
Kartut nagguvcKatima akornåne atu-
gaungmata Angmagssalingme, Thule-
me, Akilinerme, Alaskame Sibiriami-
lo, isumaKarpunga livaneK pivdlugo
ilisimassaligssugaluaråiniluoit åsseK
issigTnardlugo tivfat sunaussoK aula-
jangerneK ajornakususassoit!
aperKutit Kalatdlit-nunane eskimut
ivngerutåinik ivngeKataussarsiinaner-
sunga. Kularisångilat taimailiortarsi-
massunga! Kalåtdlit-nunanut radio-
kut autdlakåtitsissarnerit mangan!t
Københavnimit autdlarnerneKannata
ivngerut imiusimassara kalerrisåruti-
tut atorneKarpoK, tugpatdlersarslnau-
vavkitdlo nalunaerfigalutit sule inana
tikitdlugo ivngerut tauna ei’Kungitsu-
soralugo målåruteKartOKarsimångit-
SOK.
Jørgen Egede pivdlugo akisinau-
vavkit tivfatinik nalungisavnik ili-
niartisimagiga, OKarfigisinauvavkit-
dlo tivassartuvingnut nalerKiutdlugo
ajorpatdlångivigsumik atorsinaugai.
ilisimatoK Thalbitzer Ujuånsinguar-
dlunit tivassarnerput pivdlugo ag-
ssuardliuteKarsimångitdlat. naluvara
tåuko ardlåinåtalunit lakutitsissugut
issigingnårsimaneråtigut. ilisimatoK
Thalbitzerivdle tivassuvit nuånari-
ssarsimagamigit, Kularingilara ama
„tivaniårssugtut“ ajorisångikaluarai
erKortumik pigpata, maungalume tu-
ngatitdlugo ugpernarsarsinauvara er-
Kortumik atorneKartartut. sordluie
naluneKångitsoK KitarigsoKardlunilo
KitardlugtouarpoK, piumaguvitdlume
tivfardlugtusoreriånguånga.
amåtaordle nalunaerfigisinauvav-
kit tivåsaerniardlunga aulajangersi-
massunga, tåssa måne Danmarkime.
imåingikaluarpoK „påsissortinigssa-
ra“ ånilångatigilcrsimagavko. taima-
tut aulajangersimavunga agdlagkat
atuaricajangikatdlaravkule. ukiarmi-
ssåinaK Kavdlunåt eriniåt maligtara-
lugo Kavdlunåt Kitigtitsissartuånit
ilitsersorneKardlunga tivaKissunga!
asulume filmiliarineKarivdlune Kali-
pauserdlugo. filmiliaic tauna nioricu-
tigssanut ugsagsårutikuluinånguga-
luarpoK, kisiånile taimåitoK ... ne-
riorssut neriorssutauvoK, månalo li-
kitdlugo ugguartarpunga tivaraussi-
ssut piumassarissait påsiniaricårdlu-
arsimånginavkit.
tivåsaerniaramale ima påsernungi-
lara tåssa tivfatinik ivngerutinigdlo
påsiniainera Kagfagsainiarneralo isu-
makériga. tivanermut tungaviussoii
Kitåne tåmarsimagpat Thuleme Tunu-
milunit ujartariaKarparput. uvdlumi-
kut sule neriutigssaKarpoK kingulig-
ssavtinut tåmatsailisinåusavdlugit.
kingusigpatdlålersinauvordle.
tivanermik soKutigingningnerit
Kutsatigalugo asangnigtumik inuv-
dluarKungårpavkit.
Jørgen Fleischer.
asassara Jørgen Fleischer!
nalunaiautingnut KujanaK. tivfatit
— avdlatdlo — piginarumavdlugit su-
liniartoKartariaKarnera isumaKatigl-
ngissutausinaugunångilaK. sordlo
Atuagagdliutine nr. 22-me agdlagkav-
ne erssersoK pissariaKarsoringilara
ilerKut tamåko najugkane kulturip
tungåtigut tungavigssaeruvfigisima-
ssamingne (tåmarfigisimassamingne)
umarterKingnidsavdlugit. taimåitu-
mik nuånårutigåra tivfatit tdmalsai-
liornigssånik agdlagkavit —- umarter-
Kingnigssånik oicarnak.
ilerøitorKatdle taima ftut KanoK tå-
matsailiorneKarsinaugpat? uvanga
isumaga nåpertordlugo uvdlumc pi-
ssutsit imåiput inusugtut ivngeruti-
nik sule crinarssorfiussartune naju-
gaKartut ilerKutorKanik tamåkunfnga
nikagingnigtuvdlutik. ingerdlautsip
pissusigssamisungitsutut OKautigineK
ajornartup ilericulorKat tamåko pérsi-
ngitsornaviångilai. ilerKut tamåko td-
matsailiorniardlugit KanoK iliortoKar-
sinauva? ivdlit avdlatdlunit tamåna
akisinaugpåssuk Atuagagdliutit aki-
ssutigssaK iriigssaKartikumåsavåt. ta-
matumunga lungatitdlugo „Angmag-
ssalingme 1950—51-ime Tunup rådia-
ne atautsimissutit issuaivigilårdlåka,
Klip. 302, ingm. 3: „tivfatit atorung-
naernigssånik aperuut OKaluserine-
KarpoK, sujuligtaissordle ilisimatitsi-
vok suliagssaK taima itoK kalåtdlit
nangmingneK aulajangertariaKaråt".
asangnigtumik inuvdluarit.
H. R. O.
Påmiune spejderit nukagpiaricat ni-
viarsiarKatdlo sisorarfingme_ igdlo-
Karfingme angalaorput åssigingdtsu-
nik arfinilingnik unangmissuteKar-
dlutik. niviarsiarKat ajugåuput 4G-nik
pointsingnagdlutik nukagpiaraat 31-
narni'k pointsingnagtut.
NClp saniane Kingigtorssuarmll isslkiviglgsorssuvoi;, ilale majuarnikasia.
Udsigten fra toppen af Hjortetakken ved Godtliåb er betagende, men det er et slid at komme så højt til vejrs.
Foto: Henning Rovsing Olsen.
7