Atuagagdliutit - 19.04.1956, Side 17

SamborssuaK KernertOK
(agdl. Kelvin Lindemann)
(nangitan)
avdlatut ajornaKaoK kisiåne-una
Gronstedt nangmineK ilugdlianik må-
tusersordlugo, silalo kiarugtortoK
Sambup Gronstedt kivssumiardlugo
KuvnerKåkut igdlumukåupå, tåssanilo
måtutai taorserneKarput. tauva Sam-
bup crKardline Accrame nåparsima-
vingmut ungaseKissumitumukåupå.
Gronstedt ernlnardliunaK pilaissar-
fingmut erKuneKarpoK. tamauna ner-
Karingnertnarmigut angisorssuarmik
ikcKarpoK, ikialo navianåsasimångi-
kaluarpoK aunårsimavatdlångikalua-
rune.
pilaissugssauvoK nakorsaK skotteK
inusugtoK aitsat pilaissartutut iner-
KåmersoK. issikorigsuvoK, nakorsar-
ssuartut Albert Schweitzcritut inoKa-
tine sulissukumavdlugit Afrikamukar-
simassoK. nakorsap misigssoramiuk
ernlnaK pasivå Gronstedtip inunera
ånåuneKarsinåusagpat aulersortaria-
KartoK.
uvdloK tåuna nakorsaa inusugtoK
nåparsimavingme kisimtpoK, tåssame
pisugsinaujungnartut tamarmik timer-
ssortarfingmut issigingnåriakåsi-
mangmata, Guldkystenimiut arpat-
dlarKingnerit unangmissugssaungma-
ta pikoringnerit Amérikaliartugssauv-
dlutik.
OKariartortartoK KernertOK motor-
cyklimik aulersuissugssamik aigdler-
sugaluaK pitsiåinaK uterpoK. Gron-
stedt KaKutigortumik aoKarpoK, au-
lersuissartutdlo taimatut augdlit ar-
dlåinåtdlunit uvdloK tåuna angerdlar-
simångilaK.
skottip inusugtup MacGregorip Ka-
noK iliornigssane naluvdluinalerpå.
nåparsimassunik pårssissut Kernertut
arfinea pingasut tamarinik ilmiarsi-
massut kussanartutdlo ungalusimavåt,
takisunik åricatcKardlutik, Kangånit-
dlo perKussutaussoK nåpertordlugo
takisunik ungersortartunik kamigpa-
Kardlutik. tauva nåparsimassunik pår-
ssissut Kulailuagssåt iserpoK, ama
issikorilåvigsoK, 20-narijik ukiulik.
— nakorsaa?
— sunauna Oluinfia?
— å, nåparsimassup-una bilunik
ingerdlatitsissua nalinginaK nnsig-
ssuatåravko — — —.
nakorsaa KungujuinarpoK. nåparsima-
ssunik pårssissut inusugtut suliarmng-
nik autdlussiniatdlaraissut. suliartik
pingårtorssuartut issigigajugpåt. pi-
ssugssåupume nunamingne peraing-
nigssamut tungassut pitsångorsåsav-
dlugit, imåinginerpalo nakorsat såku-
tait misigssuissarfigssuarmit ameri-
kamiup oliesiorfiliutiligssusimassup
Rockefellerip autdlarnigånit tunissu-
taussut atorneKartugssauvdlutik tuni-
ssutausimassut?
taimåitumik Kumuåtanik palminik
vlnilianik imalingnik niaKormigdlune
angatdlåssissartoK atauserdlunit nå-
parsimaviup tungavianut pigaluåinar-
tångilaa, kisiåne-una tuberkulosiinut
pupingnermutdlunit misigssortitdlu-
ne, taima pingigpat atissai kumaer-
sarneKararaut.
— tauvame Olumfia?
—- bilimik ingerdlatitsissartoK nå-
parsimassordlo aoKatigigput!
— erKumlsagaluarmigaine... nakor-
saK OKarpoK. nangminerdlune agdli-
sitsiumukarpoK, åritdlume Olumfia
ilumorpoK. tauva nakorsap Sambo
KernertOK nåparsimaviup silatåne nå-
laruloKalune utaraissoK åniviga.
— nålagkat nuånareKaiuk?, nakor-
saa aperivoK. (negererssuaa angi-
18
ngårmat malardlune OKalutariaKarpå).
— Yes Sir! okravaripugut — ukior-
pagssuit taimåisimavugut!
•— Gronstedt aulersortitugssauvoic.
ivdlit aoKatigåt--------
— Yes Sir! eraardlerigkavtame!
— imaKa åma ikiorusugpat? aung-
mik amigautigissånik tunerusugpiuk?
— taimailiornigssaa nuånarivatdlå-
ngilara, Samlio KernertOK akivoK. au-
ga atornago avdlatut nakorsarneKar-
sinaugaluarnerpoK? niaKorigsautitor-
tikaluångiliuk, Sir? såkutujugama su-
migdlunit akornuteKarångavta nakor-
sap niaKorigsautitortitarpåtigut.
—- niaKorigsautit måne iluaKusisi-
nåungitdlat. nålagkat aulersortaria-
KarpoK. påsisinauviuk? nangminerme
takorérpat KanoK aunårtorsimatigi-
SSOK.
Sambup Kernertup nikiunardlune
agssangme igdluanik kine ardlårsar-
på, tåssame erKarsardluarångame tai-
ma pissarame.
— ila ajornaitsungeKaoK Sir, utor-
Katsissumik nipeKardlune pilerpon.
ivdlit nangmineK KanoK pisagaluarpit
ikingupit inunera ånåuniardlugo a-
ngajornångnut angerdlartariaKåsagu-
vit? nangåsångikaluarpit, Sir?
— takuvat... nakorsaa inusugtoK
Kåumåme Guldkystenimivfigisimassa-
mine sapingisane nåpertordlugo nege-
rit pissusinik påsiniaisimavoK. nalu-
ngilå negerit aningaussauteKalårtut
ikigtuararssuit kisimik kristumiungor-
tarmata pissutaussoK nulianik taimai-
titsinea nåkåtdlangnertut issigineivar-
tarmat. Sambop nålagke aulersoru-
mångingmago nakorsap ima isuma-
Kartipå, tåssa negerit aungmingnik
KaKortunut tunissisimassut ilamingnit
soKutiginérutdlutik asigssorneKaler-
sartut. — taivnaKalume, nakorsaa isu-
maliuinarpoK, erKaileratdlardlugo ila-
ne negerit oKalugfiåne Jisuse negei'i-
tut ajortordlo KaKortutut åssilineKar-
simassut takusimagamigit...
nakorsap Sambo tuviatigut pate-
riardlugo pilerpå:
-— tåkuk, uvanga ivdliugaluaruma
ikingutiga auvnik aulersortisagaluar-
para, tauvalo ilerasuteKarnanga anga-
jorKåvnut angerdlåsagaluarpunga!
— ajungilaK, Sir! Sambo tatigtor-
dlune OKarpoK — tauva uvanga åma
taimailiorumavunga, svenskerme er-
Kardlera agsorujugssuaK saperavko!
aitsåtdle akuneK migssiliordlugo ku-
ngiugpat tåkusinauvunga sujugdlcr-
mik nalinginaK nåmagsiniagagssaKa-
lugkama!
Sambo arpåinaic suvdlorssuåkut a-
niartordlune autdlarpoK, nakorsavdlo
inusugtup Gronstedt nukigtornartu-
mik imaersivigå.
— ila Sambo tåkuterKingitsoriat-
dlarpat... nakorsaK isumaliuinarpoK.
Sambole tåkutendgtunguåkuluvoK.
erKigsisimavdlune tatitorpalugpoK,
sordlume angut sumik angisorssuar-
mik aulajangiussaKarsimassoK. nåpar-
simassut inaisa ilånut erKuteriardlugo
igdlissamut natdlartipåt.
nakorsap talerssuarmigut kapiga-
luarmqne Sambop malugingilålunit.
negererssuaK nalavoK seKiingingarme.
— tåssa inerputit, kinguningua na-
korsaK OKarpoK. måna nukigtorsautig-
ssineKåsautit Kasuersålårdlutitdlo.
— tåssa inerpunga?, Sambo Kular-
pasigdlune aperivoK.
— åp, aKago sunguamigdlunit ma-
lugisimassaKarnaviångilatit.
nakorsap ulapikaluaKalune suliane
unigtitdlatsiarpai, SamborssuaK na-
ngåssorssuarmik oitarmat:
—- tåssa toKusångilanga?
— ivdlit tOKuvdlutit? — uvanga
aitsat taimånak! någgardluinaK...
— ila tOKusasorivdluinaraluarama.
måne angajorKaeninerit toKugånga.ta
angajorKåmingnut angerdlartunik pi-
ssaravtigik------uvangame angajor-
Kaerunerugama...
nakorsaa augpitdlerujugssuarpoK.
—■ ilumutdlime taima isumaKarsi-
massutit ilisimassuguvko erninardlui-
naK oKarfigisimåsagaluarpavkit mer-
Kiimut kapineK auertinermit uloria-
narnerussoK!
—- å,’ isumaKaraluaramauna inunera
auvnitoK, tåunalo eraardlima timånut
pulatiniarit...
— aut inunerpit ilagå, Sambo, oKar-
Figisavavkitdlo ivdlit aut ikinguting-
nut aulersutigissara tigumiarsima-
ssavnil lamanit erdlingnarnerpau-
ssok!------ila arrå, någga uvatsilåic!
pileriånguaraluarpåt tauvauna Sam-
bo natermut pigserérsoK. uivssånguv-
dlune niarae patipå.
— ajornaKaoK Sir! Kasuersisavdlu-
nga pivfigssaKångilanga, ikingutika
orneKåtårtariaKarpåka nuliåka uterti-
tarianaravkit — kisiåne agsorujug-
ssuaK tuaviortariaKarpunga —- seai-
neK tarritinago tamaisa aerérsima-
ssariaKarpåka...
nugt. Jørgen Fleischer.
nguat KissaserpoK najugartånilo Ki-
merdlujutigalugo akunerit inardlug-
suit Kiavdlune. issérarssue Kernertut
unigfeKångitdlat KilåK issigigaluara-
lugulo. issai naoralaortitsivigtut ima-
nut seKeKåtårtutut ingajagdlutik ini-
me angalåput.
Olep avatangissinut nutårdluinarnut
pisitaunine ingassagivigpå. uvdlut Kå-
ngiutut puiortiniardlugit pissorpa-
lungneK pissariaKarpoK. Kivdlertussa-
kut Kutdliup Kaumarnanit seKertutut
itut soKutigitsåupai. såmine „tivassut“
nipaiiarane nåkupai tauvalo Kunguju-
milårdlune. akunerit pingasut Kå-
ngiungmata sordlume avdlaningisåi-
narsimassoK. ila imugtoKaoK, nerrer-
soaalune Khnassumigdlo oKaluavdlune
OKautsinik nangmineK uvagutdlunit
påsingisavtinik. unuaK sujugdleK ite-
Kissumik sinigpoK, aKaguanilo uvdlå-
kut „aKagutårninguaKaraluångilaK“.
suliartordlungame anilerama agdlåt
ningagpoK, tamånalo nalunaeKutauv-
dluartivigparput.
erKåmiuvut sorunalime ukagsagsi-
måraluaKilit. ei-Kåmiortårtik tipaitsu-
tigivigpåt, issikuale avdlanartoK na-
ngånarikulugdlugo. imuliortup nulia
ilumorutivigdlugo aperivoK:
— OKaluIerunime KanoK pisava, ka-
låtdlisut OKalusanerdlune?
nuliama isumatorpalugtumik akivå
taimåisangatinago. KularnångilaK ima
silagssorigtigaoK danskisut OKaluleru-
mårdlune.
sujuligtutålume eraupoK. mérKalut
avdlatordluinaK KordliarpoK, ilutine
avdlat åssigalugit kigutitålernine mé-
rujutigissarpå, Danmarkiarånguamilo
iluterpagssuane åssigerdluinardlugit
OKauseK pingåKissoK „mani" anitarU-
jåtaoK. KmgmeK taissarpå „vov-vov“»
sisamanigdlo niulingmik pingortita-
KarneråtaoK sOKutigissarivigpå. sapå-
tit akunerine ardlalingne sunguit ta-
maisa „vov-vov“értorpai inalerånga-
me, iterångame Korfingmilo igsiav-
dlune umeruerussålerångame — ind-
ssane mardluk oKiimerdlugit.
atautsimik ukioKalerame avdlanc
KaKutigungikaluaKissumik pisinaune-
KalerpoK oKartalerame „dae-dae“ åma
„nat-nat“, sivitsungitsordle nåmagi'
(Klip. tugdlerme alåne nangisaoK)-
mato Olemut angmavoK
OKautigerKårdlara atuagagssiamit
kajumigsårneKarnikut una agdlagkav-
ko. tåssa nangminérdlunga Olep sar-
Kumernigsså kigsautigisimångilara,
pissutigssaKångikaluarmåme. ukiup
åipå Kiterautdlugo utorKåussuseKar-
poK taiinåitumigdlo sule ukiune ar-
dlalingne malugissaunane inussaria-
Karnerugatdlaraluardlune.
oKalugtuaK inunermut nangmineri-
ssamut atavoK, tamånalo årKigssuissu-
mut OKalugtuarKussissumutaoK taisi-
mavara. nangmineK påsissåka nåper-
tordlugit nalungilara avisiliortut ag-
dlauserissamik imåitumik imåitumig-
dlunit kigsautigissaKartitdlutik patsi-
sigssarsiutdlarKigtaKissut. usserneKar-
simagamale sapingisavnik iliorniara-
luåsaunga. autdlarKåumutdle OKarér-
dlanga Ole silarssuarme tamarme nu-
kagpiaraatut ilutimisut avdlatordlui-
naK ikunarmat. imaKame avdlarpag-
ssuarnit incKunarnerutsiaraluarpoK
umåringnerulårdlunilo. nangminerdle
pigalugit tamatigut taima ikumaKarfi-
ginartarput, tamåname angajorKait
ilerKutoKaråt Kularnångitsumik pi-
ngortitsissup piliarisiinasså avdlanit
nikanarnerussutut misiginerit anger-
dlarsimavfingmit nigorsimatiniardlu-
git.
Ole kalåliarauvoK månale Køben-
havnime angerdlarsimavfeKardlune
Kalåtdlit-nunåne angerdlarsimavfeKå-
nginame. uivssuminalåvigsumik tåku-
tuvoK, tamånale soKutåungivigpoK.
ukiut pingasut matuma sujornatigut
Kalåtdlit-nunåne angalatitdlunga mér-
Kat iliarssuit ikingutigalo taimåitunik
suliaKartaKissoK OKaloKatiglssutigisi-
mavavut. oKarfigåra ardlåne nukag-
piarKamik niviarsiarKamigdlunit a-
ngerdlarsimavfingmik erKasussaKali-
sagaluarune ilisimaterKuvdlunga. uva-
gume nangmineK Kitornaicångilagut
igdluvtinilo niperujulårtoKarnigsså a-
kerdlerissaringivigdlugo.
ukiut mardluk Kimuput. uvdlut ilå-
ne uvanga autdlarsimatitdlunga tele-
fone sujanersimavoK. nuliama tigung-
mago aperissoKarpatdlagpoK sule piu-
manersugut nukagpiararoK Kulingi-
luanik Kåumatilik angerdlarsimavfig-
ssaerukamiko. angnerussumik OKalu-
serinekångilaK, erKartortaréKigavti-
gume. anånanik ikiuissartut (Mødre-
hjælpen) akuliuput. pissutsivut ta-
marmik sukunierdlugit misigssorne-
Karput. akilerårutigssat pivfigssaK ki-
ngorKunago akilerneKarsimagpat? a-
kissugssåussuseK tigusavdlugo amigå-
nginerput? uvalit ilåne mødrehjælpi-
me sulissut ilåt sujanerpoK sorraiku-
jugtumigdlo oKardlune:
— Kitornarsiartårmgssårse nåmag-
singajalerpoK, akileråruserivfingmit-
dle ilisimatineKarsimavugut akilerå-
rutigssase kingugdlit sule akilersimå-
ngikise...?
akilerårutinut agdlagartara sarKil-
meravko oKarpunga akileråruserissut
piumassårssornerardlugit, akileråru-
tigssavume aningausserivingmut aki-
lerérsimagavtigik pivfigssarititaussoK
sule Kångiutinago. agdlagartame ug-
pernarsåume tamåna takuneKarsinau-
vok, OKalorujugpungalo iluamik påsi-
niaerKåtdlånguaratik inuit „mingug-
ternialerérsarmatigik“.
taimane nukagpiaraK Københavni-
rac anånanut angerdlarsimavfinginl-
poK. tauva uvdloK angisoK takuniai-
vigssaic nagdliupoK! mérånguaK Ker-
nertunik issilik isortumik amilik ar-
narsiap erKungmago tåssa! Kimaså-
vigpoK ima misingnardlune sordlume
tamatumunåkut OKautiginiarå aniv-
dlune nutånik misigissaKarnigsse a-
kerdleringikine, årnigssussincK iluari-
gine uvagut iluarisaguvtigo. issaisa-
me erssersipåt ajortumik pineKarnig-
sse nuånariumångikine, tamånalo ili-
simarértariaKariput.
sivitsungitsoK aivarput bilimik aki-
livdlune ilauvfiussartumik (taxa), bi-
limik angerdlarsimavfigtågssaminu-
kåuneKarnine agsut sokutigå, aviuisi-
nerne angatdlåtut alarniarungnåi-
nguaramigit Kimarngussaussutut ini-
ne eruarsautigisavdlugulunit pivfig-
ssaKångilan.
igdlumut iserame aitsåt tamaviå-
J