Atuagagdliutit - 08.05.1958, Blaðsíða 20

MERARTAVTINUT,
Kågssagssuk . . .
KågssagssugoK-una iliarssuk tama-
gingnik arnaKarane anguteKaranilo. a-
sulo agdlisinermit, méraK angutålu-
nguaK, nukangaitdliartoranilo agdliar-
tungingmat, tåussuminga ernersiaKar-
niartaraluit, kisa emersiariumanéru-
poK. avdlame ineKarumajungnaerpoK
torssut kisisa inigiumalerdlugit, ilai-
salo ilaginarpåt.
taimåitorme sujulivut perdlérineK
ajoramik nerisitaråt mérKatut avdla-
tut. nerinitik tamaisa Kågssagssuk ne-
rissagssånik tunissarpåt. taimåitumik
ilane nerilerångata Kågssagssuk ka-
tangmit nuissaraoK, KinungikaluartoK
nerrisilerångamik tunissarmåne uve-
risimagame. kisiåne Kågssagssuk sa-
veKånginame nerissagssane sugaluar-
pat mikåinartarpå. ilåne mavtusumik
ilai nerilerångamik, måtangnik imalu-
nit kaungmik, Kågssagssuk tunissa-
rångåne mikagkaluardlugo ilångarneK
sapilerpago, KåkigsCtvngup angutåta
Kågssagssuk issiginarneK nagdligiga-
miuk nerisså iserKissarå savingminik.
taimailiungikune savine Kågssag-
ssungmut atugkiugpago, Kågssagssup
saveKardlune nerissane nerissarå. tåu-
ssumame kisime savingmik atugker-
tarpå. åma arnancuagssåvngup ilåne
atissaminik atugkertarpå silame su-
nguamik suliagssanarångat.
ukiordlune l'ssilitdlarångat Kågssag-
ssuk topssungne, Kingmit Kugtagtut*)
akoméne singumalertarpoK. ilåne ig-
dlup inuisa ilait unukut anariartordlu-
tik silamut aniartorunik, Kingmit tor-
ssungnitut kangmiumik anaulajårdlu-
git Kågssagssuk ilångutdlugo aniatili-
savait, tåssalo anariartortut isingigpa-
ta Kågssagssuk torssungnut iniminut
isisanane. anartut utarKilisavai isi-
gaersigaluamermit uvåvdlune. imami-
goK KiatigissarpoK, Kågssagssup usu-
kavsåta nua sermerdlune. tåssalo u-
nuarssuit tamaisa taima Kågssagssuk
torssungne Kingmit Kugtagtut akomå-
ne singumagame, ilerKua tåssa: King-
misut anaulajåmeKarneK mitatigi-
ssaunerdlo. inusugtorssuitdlo mardluk
Kågssagssuk mitatigiungnaerneK sa-
perpåt pingikaluarpatdlunit.
Kågssagssup méraKåme ilåt pingua-
Katingnårå. tåuna åma artoraluardlu-
go mitatigissångingmane påssaKåtår-
dlutik pinguartarpuk. tåssalo tåuna
pinguaKatingnarisså ateKarpoK: Usu-
sårmiarssunguaK.
uvdlut ilåne åsit tåuko inusugtor-
ssuit Kågssagssuk OKarfigåt, ilivenci-
vingnit nerissagssamik aigdlencuv-
dlugo. nerissagssamik iliverKiviup i-
luanitumik erKussingigpat nerisångit-
sok unerdlugo. ajornaKingmat Kåg-
ssagssuk anigame, iliventivik ornig-
kamiuk tikikaluardlugo perue ujarag-
ssuit angivatdlåKingmata, nalungina-
migit ardlåinåtdlunit nikisisinaunago,
ilaminut sujoralerame tåssane Kialer-
poK nipaersårdlune, angerdlainamer-
me sujoragame. sule Kiavdlune sani-
mine tumaerpaluk tusaramiuk, sani-
mut Kiviarame takuvå pamiortorssup
tikikåne, avdlamut issiginane nang-
mininaK issigissorssågåne, sordlo Ka-
noK perKuniaråne. ajornaKingmat
Kågssagssuk Kimåriåsagaluardlune u-
ninartoK pamiortorssup pamiorssuar-
minik timikavsane nimilermago sit-
dliméinarpoK, autdlarunialitdlarpane
noKi'niaramiuk. pamiortorssup Kåg-
ssagssuk sapingisaminik tukernerso-
raluartoK autdlarungmane, atautsi-
migdlo avdloraluardlune uniartinaler-
poK. uniaKétautitdlune avdla tusangi-
lå uvfa kisime avilorssuaK. pamiortor-
ssup katangmane kingumut avKune
Kiviaramiuk, takuvai pinguarpagssuit,
Kingmiussarssuit, serKutdlo inuvag-
pagssue ingminit aniasimassut kata-
garsimavdlugit. tåssamigoK-una Kåg-
ssagssuk pinguåinartorssugame, agdli-
neK nukangaitdlinerdlo ajussuane ka-
tagarai.
åipagssånik pamiortorssup orning-
mane tamatumuna sitdlimaneruju-
méraugama utorKarmik, uvigdlar-
neK méraitsumik asangnigteKarpu-
nga.KularnångilaK agdlagslnauna-
nilo atuarsmåungikaluardlune, o-
Kalugtuartarame sujulivta onalug-
tuåinik oKalugtutarpånga. naitsu-
ngussarmata sule ilait puiungiså-
ka issudinardlugit OKalugtutisa-
vavse.
tåuna utorKaK Luvisamik kui-
ssuteKaraluartOK, inukut arnanik
taigorparput: Nuliånguamik. uv-
dlune ardlaringne tutigarissarpara
angajomåma tikeråsimatitåinar-
måssuk. sujugdlermik oKalugtuari-
lara OKalugtuaK, K,ågssagssuk.
mavdlune encarsarérsoK, ama tåssa
pamiorssuarminik nimilermane uni-
ngåinarpoK. autdlarungmane sujug-
dlermernit sukanerugaluartoK, Kåg-
ssagssuk arpagtiakavsagkaluatdlar-
dlune ama tåssa uniaKatsiupoK, åsit
pinguarpagssuit katagautigalugit. pa-
miortorssup katangmane nikuikame,
pingajugssånérnigssånik sitdlimåinar-
toK, åma omeriaramiuk pamiorssuar-
minik nimeriardlugo, sule sujugdler-
mernit sukanerussumik autdlarupå.
Kågssagssuk ordloi-Kajarane arpag-
tuarsinarmat, pamiortorssup iperar-
dlugulo taimak erssigungnaerpoK.
pamiortorssuaK erssigungnaertordlo
Kågssagssuk misigilerpoK, sordlo oKi-
lissorujugssuvdlune. iliverKivik orne-
riardlugo, perorssue ujarKat artorung-
naerdlugit piaramigit, nerissagssamik
angerdlåussingmat ilaisa tupigingilåt
avdlanit ikiorneKarasugigamiko.
unungmat igdlup inue tamarmik si-
nileriarmata, Kågssagssuk åsit tor-
ssungne Kingmit Kugtagtut akomånit-
dlune, torssup Kulerssua ujaragssuaK
satuarssuaK ikårutsiusimassoK, atånit
amardlugo ugtualåramiuk, kivitdlugo
igdluanut såtitdlugo ilivå: ilane iteru-
nik malugencusårdlugo, inungmit su-
liarineKarsimanera nalunarungnaer-
dlugo.
ilai igdlumitiit iterdlutik silamut
anialeramik, åsit Kågssagssuk Kingmit
akorn ane KugtagtoK, Kingminut ilå-
ngutdlugo kangmiumik anaulajårdlu-
go anisitalerdlugo, malugåt torssup
Kulerssua ujaragssuaK, inungmit a-
tausinarmit nikisitagssåungitsoK ig-
dluanut såtitdlugo ilisimassoK. kiami-
ta taima iliorsimagå? pissarssup kisi-
me taimailiorsinaungmago. Kågssag-
ssuk ardlåinåtalunit pasingilå, uvfa
Kågssagssup taimailiorsimagå. inusug-
torssuit, tåuko mardluk Kågssag-
ssungmik mitatigdligajugssuit pasisår-
dlutik ingmingnut agssangmingnik
tortautileramik oKalutigalutik, ima:
umåsit-una taimailiorsimagå! tåssa-
lo tåukorssuit pasisårnermit Kunguju-
gugtitdlartut, sordlo Kågssagssuk tu-
såssaKångitsoK, tås,sale pingitsussår-
nermit.
tamåna pisimassoK Kångiusimaler-
sok, kisiåne Kågssagssup ilane nikat-
dlormata, ama unukut sinileriarmata,
torssungmit aneriardlune umiaK pusi-
ngavdlune napassorsimassoK orneriar-
dlugo, iluane ilissat nikisinagit tigo-
riaramiuk, kiveriardlugo åma igdlua-
nut såtitdlugo ilivå sujua sigssamut
tugdlingordlugo, piåralune ilaminut
malugerKuvdlugo.
åma ilai iterdlutik anialeramik, Kåg-
ssagssuk-åsit torssungnitoK Kingminut
ilångutdlugo anaulajårdlugo anisita-
lerdlugo, ilåt umiame ilissaminik aig-
dlerame, takuvå umiait ilissatdlo ilua-
nitut nikigatik igdluanut såtisimassoK,
sujua sigssamut tugdlingordlugo. u-
miaK inungmit atausinarmit suliag-
ssåungingmat, åsit tåukorssuit inusug-
torssuit mardluk ingmingnut tortauti-
leramik oKalutigalutik, ima:
imaKåsit-una uma torssup Kuler-
ssuanik sulisimassup, umiaK åma ig-
dluanut såtisimagå ilissai nikisinagit,
nakussuserssuane takorKuvdlugo. tå-
ssalo-åsit Kungujugugtitdlardlutik.
kiame-tauva Kågssagssuk pasisavå, ta-
kåna kataup atåne Kingmit akornåne
Kugtangmat.
uvdlut ardlåne åsit Kågssagssuk mi-
tajågauvdlune tåukunånga inusugtor-
ssuarnit mardlungnit, unulerå, upa-
rualerpait nanorssuit pingajorarssuit
tikerårdlutik igdlut sånguanut pissut;
Kingmit upangmatik iluliarssuarmut
KaKissut. tåssalo Kågssagssup nukig-
ssuarminik takutitsivigssane tåukunu-
na pissugssaK nalungilå. taimåitumik
ilane nånerilermata kisame utancina-
rane katangmit nuivoK, avdlamik ni-
paKarane:
kiatoK-una nasaussångua atordlara
ikivigarpigssarsitdlåsavarale nånup a-
merssuanik*).
åsingOK tåussuma arnancuagssåv-
ngup nasaussane kaminilo atorKuv-
dlugit tuniungmagit. atigamigit igdlup
angutitai såkutik tigorardlugit autdla-
rartut, Kågssagssup såkoKarane ma-
ligdlugit autdlarame, ila, oKilåssusia
tupingnaKaoK. taima ilimanarane Kåg-
ssagssuk oKitdlagtingårsimagame, sor-
dlo ilane arpaliutut amuåinarai. Kåg-
ssagssup ilane sanerKuavdlugit na-
norssuit tugdliuvfigingmagit, såkoKå-
ngingmat suaortaraluarpåt: Kågssag-
ssuk, nånut KéKusavåtit uninarit! sor-
dlugoK Kågssagssuk tusåssaKarane su-
le kajumingnerulmardlune arpalera-
raoK.
Kingmit nånut KåKiviat ajorssivfiga-
lugo uningassut tikikamigit, ajorssiv-
fiatigut Kumut pigseKaoK. nånuvdlo
angnerssup upatdlaråne, Kågssagssup
upangnigtorssuaK såtinaKå uvfa ilame
inerteraluaråne. nanorssup upagke ti-
ngiviginaKå. Kågssagssup nanoK ako-
ramiuk Kungaserssua Kivssatdlariuti-
galugo sikumut miloriuteKå. taimå-
taoK Kitornarssuisa Kungasé Kivssat-
dlagtardlugit sikumut miloriutaKai.
*) agdlangnera issuardluarnoKåinappoK.
normume tugdl. nangisaoK)

ningiuvdluartup kavfe
tamatigut Ridl!imik akussarpå
kungikunut niorKuteKartartoK
*) kåpaj&rtut, lcussugtut.
GULD KARAMEL
— sukulåmik igdlingnartumik. KagdligaK
— med lækkert chokoladeovertræk
22