Atuagagdliutit - 31.07.1958, Qupperneq 2

atuartartut agdlagait
X i
tamanitdlo
tiguldgkat
avatåta pisussutai takornartanumaK?
nålagauvfik umiarssuauteKalerniardle — kalåtdlit, icavdlunåt sa-
valingmiutdlo — avatåne Ucdnerssuarne aulisautigssånik.
Kangale åvisitigut mane Danmark-
imilo erKartorneKartåinarpoK Kalåt-
dlit-nunåt niorKutigssiamigut ingmi-
nut napatinerussariaKartoK. imåi-
nginerpordle inutigssarsiornerup
tungåtigut KagfagsainerussariaKartoK
tamånalo sule uvdloK måna tikitdlu-
go nålagkersuissut siutåiniit tusarne-
KarKalårpatdlårsimassoK ?
månåkut nålagauvfik Kalåtdlit-nu-
nåne nutarterinermut 25 mili. kr. er-
Kåine ukiumut ikiuteKartarpoK, tai-
mågdlåtdle inutigssarsiornermik
niorKutigssiornermigdlo Kagfagsai-
niarnermut 1,5 miil. kr.-inait atugag-
s s å n go r tin e k a r ta r d 1 u t i k.
aningaussat taima ikigtigissut u-
kiumut atugagssångortineKartåinå-
sagpata -sule ukiorpålugssusåput
niorKutigssiomerup tungåtigut Ka-
låtdlit-nunåta ingminut napatisinau-
lernigssånut. taimanikugssamutdle
ki ngusinårtulerisånginerpugut ?
erKarsautigeriartigo Kanga natår-
naligssusimagaluartoK, månåkut nu-
ngutunik OKautigissariaKartunik, tå-
ssa. inuiait aulisapilungneratigut.
mångånit Kitsigsunit avatinguavti-
ne umiarssuarpålugssuit takusinau-
vavut, tåssa Kalåtdlit-nunåta imåta
pisussutainik nungusaissut, taimåi-
'tordle sule kalåtdlinit »avdlunåmit-
dlunit ilaorKuvfigineKangitsut. månå-
kume inuiait avdlat Kalåtdlit-nunåta
imartaine -aulisartut umiarssuait 200-t
sivnersimassalerpait, tåssalo sule u-
kiune aggersume amerdliartortuåi-
nåsavdlutik. taimaingmat årdlerKute-
KarnalångitsungilaK uvagut kalåtdlit
Kavdlunåtdlo sule periarsinautinata
inuiait avdlat aulisartuisa nungiisajå-
sagpatigttt avatånime ikånerssuit så-
rugdlit suvfivfigissartagait suvfiler-
nerisa nalånile kilisangneKartaierér-
sarmata.
månåkut ukiut nagdliusimånginer-
put kalåtdlit Kavdlunåtdlo a u li.s ar-
tun ut peKataussalernigssåt? Kanordle
ilivdluta tamåna angusinåusagaluar-
nerparput?
sinerissamc aulisagaKarfiuvdluar-
nerussune aulisagkerivit agdlilerdlu-
gitdlunit atortorigsårnerussungorti-
tariaKarput auiisartunut aulisartu-
ngorumårtunutdlo kajumingnarneru-
ssungordlugit. angatdlatit angneru-
ssut avatåne aulisarnermut atorsinau-
ssut nålagauvfiup pisiiarissariaKara-
luarpai, Kavdlunånik, savalingmiunik
kalåtdlinigdlo inugtalersordlugit au-
lisautigineKartartugssat, sordlume
Kangaliga m e n a tå rn al igssuga t d 1 a r-
mat pujortulérarpålugssuit tikisine-
icars i massu t n a tå rn arn i utigssån gor-
dlugit. åmåtaordle ajungerKajaKaoK
aulisagkanut misigssuilt „Sujumut"
„Adolf Jensen“ilo ikiutarsinauga-
luarunik nalunaerutigissardlugo su-
me peKarnerussoK. KularnångilaK ta-
måna niorKutigssiomerup tungåtigut
sujuariåtdlautåusagaluartoK. niorKu-
tigssiorneK aulisartulutdlo inultiigssar-
siorneeK Kagfagkiartornerulerpata
KularnångilaK kingornamut aulisar-
-tungorumårlut amerdlaningortaleru-
mårtut.
Seth Lennert,
Kitsigsut.
nandut
„Atuagagdliutit“ne nr. 8 aprilip
24-at Kup. 12 onauserissavne narKine-
Kartune onautsit uko: „atuarfigssap
kostskoletut atorneKarnigsså Kavsinik
igpiginenarpoK asime piniartugssatut
sungiusarumårtut niuvertoKarfingme
pingorsartariaKångingmata“. tåuko
narniuserniarpåka, taimame ernar-
sauteKar,simanangalo OKauseKarsimå-
nginama. naluvdluinarpara onautsit
tåuko KanoK ilivdlutik pingorsimaner-
sut, inuvdle avdlap oKauseriumaguni-
git sorme oKauseriniånguardligit, ki-
siåne uvanga taimatut OKarumångila-
nga.
Upernavingme kostskolemik piler-
sitsissonarsimanersoK naluvdluinar-
para, titartagkat åssiglngitsut tako-
rérpåka tåukunanile kostskoletut a-
tornenartugssamik takussaKarsimå-
ngilanga, taimåitumigdlo taimatut o-
narsinaunanga.
titartagaK kingugdleK månamut a-
tortugssatut nautsorssunenartoK isu-
manatigivdluarpara tåunalo ilåssuti-
giumågagsså skolehjemmemik taine-
KarsinaugUnartoK isumanatigivdluar-
dlugo, kigsautigigaluaKalugulo piår-
tumigtaoK imåipoK ukiorpagssungit-
sut nångiuneråne pilersineKarumår-
tOK. asimioKarfivtinime åma méra-
KartarpoK efterskolemut piukunartu-
nik, tåukulo Upernaviup igdloKarfia-
nut piarérsariartorångamik anger-
dlarsimavfigssamingnik pitsaussunik
amigauteKarsinaussardlutik. åmalo
nåparsimavingme uningassoKarsinau-
ssarpoK mérnanik atuartunik tåuko
perKigsigångamik atuarfingme atua-
Katausinaussarput avnutit ajomartor-
siornarneråne imana Kåumatit ardler-
dlugit niuvertoKarfingmisinaussardlu-
tik, tåssalo åma taimåitunut piuku-
nardluinartOK inigitisavdlugo. amalo
imaKa angajorKånaraluarpoK asimio-
Karfitivne mérKamingnik niuverto-
Karfingme atuarfingmititserusugkalu-
artunik, isumangnångitsumigdlo inig-
ssaKartitsinginen patsisigalugo tai-
mailior,sinåungikatdlartunik. tamåna
pivdlugo skolehjemme pilersineKaru-
mårtugssaK pissariaKardluinartutut
issigåra.
Knud Kristiansen.
oKariauseK kussanartoK.
„tnmatununga atatitdlugo". isuma-
mik nutaussunik, sujunersutioik, iler-
Kugssiagssanigdlunit pissonarångat
— tugdliussaraoK: „tamatumunga a-
tatitdiugo“. — taimame kingorKumé-
rineK ingmine pitsavik -una. pingår-
tumik sut sujusigsukutdle tungaveKa-
vigsumik norKåissutaugaluartut apor-
titaujuardlutik kinguseKissukut ait-
såt piviussungoritiniameKalerångata.
sut tamalåt inuiaRabiglssutsime, ator-
feKarfingne, sulissartune, erKumitsu-
liortune, ilagingne nålagkersuinermi-
lo n o ru å i s su t au ss a rsi m assut. tamåko
ardlåt pivdlugit inoKartarunaraluar-
poK kingorKumériumassuniik — nu-
nasiaKartorpatdlagtumik — naKisi-
maneKartuarneK misigisimaneKarso-
rissaujuartoK torrussåussissångika-
luarpat.
A-G ajungitsuliorncrssuarmik" piv-
figssaKartitsilisagaluarpoK avisitut å-
nilånganane tamaisa sut Kimerdlor-
tilersinaugaluarunigit tungaveKarå-
ngata sumigmartariaKångitsumik.
ilavut pissuti gs sana rt å n guat si ara-
lu ar j>ut naKisimaneKaratik kivfåu-
ngissuseKarpalugtumik avise atoru-
magaluardlugo.
k i n go rKum é ri n eic i 1 u a Ruitaus s a rt o k
—• una kingorna su 1 i s sut i gi ssa g ss a t
soKutigineKarnigssåt perérsut tunga-
vigs.saKarnerartugssaussarinåssuk uv-
guna: piårnerungårtukut norKåissu-
taussaraluartut nunasiaKarpalårnerup
naKitsineragut kinguarsarneKartar-
dlutik. tamatumame toKoragai — ta-
manu't atausiukånutdlo iluaKutauv-
dlutik pigaluarsimassunut tungassut
-— nfunagilertariaKalerput, nålagauv-
fiup sujunertå ingerdlavdluarKuvdlu-
80.
nålaortartut ilål.
„Ilimaname sujumukarneKarpoK“
A-G-me nr. 8 1958 taima KuleKuta-
KarpoK. sumilunit sujuimukarneKar-
toK tusardlugo Klmåtdlangnardlunilo
nuånersussarpoK, Ilimanamilo tuni-
ssagssiomerup tungåtigut taima pisi-
massoKarmat isumaKarpunga tamåna
ersserKingnerussumik avåmut tusar-
dliiitariaKartoK, sujumukarneK nuna-
Karfingmut nangminermut ujarianar-
tu n i k k i n gu n eK a rsi ma n gm at.
matuma sujornatigut Ilimanap Ka-
leralé tamarmik måne tarajortigåu-
put. 1954-vdlee migssånit avKutigig-
'sineratigut Kaleragdlit Kimugsimik
K’asigiånguane fabrikimut ingerdlå-
neKartalerput. matuma sujornatigut
kg-mut 45 øreicaraluarput niaKOKara-
tik, ukioK månamitdle niaKOKardlutik
kg-mut 35 øreKalerdlutik, ingerdlåne-
re kg-mut 15 ørcKardlutik. K’asigiå-
nguanit Ausiangnut ingerdlaterKing-
neKartarput ausiangmiunit erKåmiui-
nitdlo.
taimailermat Ilimaname måkunu-
na ujariatsineKalerpoK:
1. ukiuneerane måne Kaleralingnik
sulissussartut akigssarsiorféruput au-
lisarfiup nalå tamåt.
2. ukiune sujugdlerne perdlukor-
pagssuit nerissaritineKartardlutigdlo
nerissagssiarineKartarltuit pineK sa-
pernarsivigput, KingmeKarniarneK a-
jornartorsiutigineKalerdlune, aussa-
me agdlåt måne så rugdleicåsa i 1 erma t
ivingmit nerissagssaKarniarnerat a-
j ornai tså jun gn aerpon.
K’asigiånguanile aussaK tamåt
Kingmit råjat pikorssuinik Katsussi-
simåinartut ukiume Ilimanap Kalera-
'lisa perdlukorssue akikesissut tamai-
sa pigssamautigilerpait. aussaunera
tamåt arnat råjanik akigssarsiorfe-
Kartut ukiunerane aulisarfiunerane
orisiorfeKartualerput.
KularnångilaK OKarumassoKåsa-
ssok: sorme ilimanarmiut K’asigiå-
nguanut suliartortarunik?
aussaunerane suliartortoKatsiar-
tarpoK, pingårtuinik arnanik ilaKuta-
Kångitsunik, inigssarme ajornaivutao-
Kingmat Kasigiånguarmiunut agdlåt.
barakcKaraluarpoK suliartortu't na-
jortagåinik, kisiåne ilanutaringnut
ardlalingnik meralingnut na’lerKuti-
ngitsunik, tamanit katerssugkanik i-
noKartaramik.
Kingmit Kimåinardlugit suliartor-
nigssaK åma ajornaitsungilaK, King-
mit ukioK tamåt isumavdlutigssat Ki-
imåinarneKarsinåungingmata.
talmailivdlune måne ujariatsine-
KalersimavoK, ajoraluartumigdlo i-
kiutit atortincKartut umerdlaneru-
lersimavdlutik. taimåitumik måni-
miussugut kigsautigigaluaKårput i-
ngerdlauseK taimå'itoK påsineKardlu-
ne nåmaginarnerussumik årKigssu-
ssivfigineKarumårtOK.
IlimanaK, majime 1958
L. Hansen.
AKTIESELSKABET
DET DANSKE
KULKOMPAGNI
KØBENHAVN
danskit aumarutigssaerniar-
tut peKatigit
GRUNDLAGT 1041
NYHAVN 47 — KØBENHAVN K
angatdlatit penutait — uligssuit
tingerdlautigssiat — tingerdlau-
tigssiat — agdlunaussat — kit-
sat — kitsingit — agdlunaussi-
agssat — orssdt mångertoK
agdlunaussartagssat (noKarutig-
ssat).
Skibsinventar — Presenningdug
Sejldug — Tovværk — Ankere
Kæder — Værk — Beg —
Takkelgods
Model 1957
MINERVA 572 K
- kvaliteten ligger
langt over prisen
#______.___, MINERVA 572 er
en ægte LL. Trods
sin populære pris
har den bl. a. 7
rørfunktioner, ind-
bygget FM-anten-
ne, 5 bølgeom råder,
2 ferritantenner og
10.000 gauss højtta-
ler. — Det er kort
sagt en modtager.
De kan være stolt
• af at ejel
- en smukkere form
en skønnere tone ..!
— iluseringneK
nipigingneK - - !
Minerva 572 radiot LL pitsauvdluartut
ilagåt. nauk akisorujugssuångikaiuar-
dlune arfinoK-mardlungnik røreKarpoK,
karscrtame iluatigut FM-antennenardlune
tatdlimanik avdlångortautilingmik nå-
laorfigssartanardlune mardlungnigdlo
ferritantennenardlune klsalo pitsagssuar-
mik høj ttal erenardlune. aitsame tåssa
radiotsialak!
— s6rdlume aldsunerusagaluaK
A/S LINNET & LAURSEN,
KØBENHAVN
il