Atuagagdliutit - 11.03.1959, Blaðsíða 8

Kalåtdlit-nunåt Kungujungnerit
Kimassut nunaKarfigåt
taimatut atarKinartorssuaK kunge Frederik OKarpoK
Kalåtdlit-nunåt måna tikitdlugo mi-
sigissavta angnerssaråt. miserratigiså-
ngilara agsut ilimasugdluta tikiusima-
ssugut — ilimasutivut angnertOKaut,
taiméitordle tamaisa akimordlugit ta-
kussaKarpugut. Kalåtdlit-nunåne ta-
marme ilagsineKartarnerput naligssa-
KarsimångilaK, misigisimavugutdlo
nunarKatit akornånitdluta.
taimatut atarKinartorssup kungip
OKaloKatigingneK, kungip umiarssuå-
ne „Dannebrog“ime K’eKeretarssuar-
me pissoK autdlarnerpå. sujugdler-
mérdlutik atarKinartorssuit kunge
dronningelo akuerssisimåput OKause-
rissatik aperssorneKardlune OKauseri-
ssatut itungordlugit atorneKarKuvdlu-
git, kalåtdlitdlo avisiata pernautau-
ssumik atarKinartorssuarnik OKaloKa-
tigingningneK issuardlugo agdlautigi-
sinauvå.
kunge dronningelo pujortartarfing-
me initume igsiåput, inivdlo matue u-
miarssup Kånut Karsortitdlugo kumig-
simassumut angmåput. timivtine ta-
kugssauvoK Ivnap KåKarssua téussu-
malo tungåne igdlut augpalugtut, su-
ngårtut Korsuitdlo seKinerssup sarKar-
simassai — Kalåtdlit-nunåt nutåK. ku-
nge sékutut atissånik uvdluinarsiuti-
nik atorpoK, dronningilo Kassertumik
Kalipautilingnik kavaujaussartaring-
nik atissaKarpoK.
— atarKinartorssup Kalåtdlit-nunåt
1921-me Kalåtdlit-nunåtalo 1952-me å-
ssigingissutåt takusinauvå?
— 1921-me månlkama takussåka
angnertuvatdlångitdlat, taimåitordle
takulertorneK ajornångilaK agsut sa-
naortorneKarsimassoK iluarsaineritdlo
angnertut suliarineKarsimavdlutik.
måne erKarsautigåra Nuk, erKaima-
gavko niuvertoKarfiussoK mikissunik
augpalugtunik igdlulik. uvdlume ig-
dlorpagssuput éssigingitsunik Kalipau-
tigdlit, avKusineK, ingnåtdlagialiorfik,
neKiterivigssuaK avdlarpagssuitdlo,
isumaKarpungalo sut tamarmik tai-
manikornit takujuminarnerussut. K’e-
KertarssuaK Ilulissatdlo taimatut av-
dlånguteKarsimångitdlat; Ilulissane
pisiniarfik nutåK timiussiorfigdlo sa-
naneKarsimåput il. il. taimåitordle a-
tautsimut takussat taimaiginarput,
sut tamarmik evKiluineruinardlutik
tamånalo nuånårutigåra måssa nalu-
ngikaluardlugo tikerårnigssamut sali-
neKarsimassoK.
— suna atarKinartorssup Kalåtdlit-
nunåne angalanermine misigisimassai-
sa angnerssaråt?
— „Dannebrog" K’eKertarssup suv-
dluatigulermat Kalipautitdlo tuping-
nartumik kussanartorpagssuit, KåKat
ajasornartut ilulissatdlo erKumitsut
takuleravtigik, tauva iluvkut usorssi-
nermik misigissaKarpunga, tamåko ta-
marmik danskinut atangmata.
—atarKinartorssuaK sumigdlunit pa-
katsissuteKångila?
— nåparsimavingme pissutsit, Kav-
singuit erKåisångikåine, tupangnarput
igdlersortariaKaratigdlo, tamatuma
tungåtigut KanoK iliortariaKarpoK, o-
Kartugssautitaussutdle taména ilisi-
magunarpåt.
— uvavnut, atarKinartorssuaK dron-
ninge OKarpoK, Kalåtdlit-nunåt måna
tikitdlugo ungasigdlunilo ilisarssausi-
mångikaluarpoK, uvavnut kalåtdlit
Danmarkimitut oKaloKatigisavdlugit
ajornakusortarsimavoK, angnerussu-
mik ilisarisimånginavkit, nunåtdlo a-
lianaitsorssuaK takusimanago. mana
OKalussisinaulerpunga kalåtdlinut tu-
ngassut takornartarinagit — erKaimé-
savarsime agdliartornivne Kalåtdlit-
nunåt pivdlugo atuartitausimångitsu-
nga. nuånårutiginerpausséka tåssa Ku-
ngujungnerit inugsiarnersut nåpita-
vut, tåuko umativtinut ingerdlasimå-
put.
— ilumut, dronninge ilumorpoK, ku-
nge Frederik tapersivoK, Kalåtdlit-
nunåt Kungujungnerit kissartut nuna-
Karfigåt.
— agsutaoK nuånersimavoK, dron-
ning Ingrid nangipoK, kalåtdlit OKa-
lugtuartut tusåvdlugit. umårerKingnå-
mik KaKutigortumigdlo Kuiasårdlutik
pissarput. sordlume kalåtdlit autdlar-
Kåumut nipaitdlutik ilimasugpalugtu-
mik pissuseKartartut, sordlume påsi-
niardluta Kimerdlortaråtigut, sivitsu-
ngitsordle Kungujugtarpåtigut Kangale
ilisarisimassutut itdluta. kalåtdlit ig-
tortungitdlat, pissussårtungivigput —
mérKatdlo ... ila akiugagsséungitdlat.
—atarKinartorssuardlo sumik pakat-
sissuteKångivigpoK?
— nåmik pakatsissuteKångilanga, o-
Karumavungale kalåtdlit pissusitoKait
puiornavérsårtariaKartut, taimatut sa-
nåt merssugkatdlo åssigingitsut sulia-
rissarnere puiomavérsårtariaKardlu-
tik. OKalugtuneKarpunga kalåtdlit ni-
viarsiat uvdlumikut kalåtdlit pinik
merssornerup tungåtigut anånaming-
tut pikorigtigingitsut, tamåna nuåni-
ngilaK. Ausiangne Iperarssuarme ag-
sut soKutigisimavarput merssugkat
KanoK suliarineKartarnerat takugavti-
go, pingårtumigdlo soKutigaka amer-
nik suliat KaKutigortut, ila kussana-
Kaut.
— OKalugtuarilåratdlardlara, kunge
Frederik OKarpoK, avdla 1921-p ki-
ngornagut mikingitsumik avdlångute-
KarsimassoK. kungikut tikerårneråne
taimane åma umiarssuarme KaerKu-
ssivugut autdlarKåumutdlo takuvdlu-
go erKumipoK kalåtdlit autdlai'Kåumut
tunuarsimaniåinarmata Kavdlunåt na-
jutut KanoK iliornigssåt utarKivdlugo.
måna taimåikungnaersimavoK, kalåt-
dlit taKimåinerulersimåput. tamåna
ajungitdluinartutut issigåra. uvavtinut
nuånerdluinarsimavoK kalålerpagssuit
umiarssuarme KaerKussarisimagavti-
gik. åmåtaoK oKarumavunga Ausiang-
ne kungimut inugsuliaK agsut kivdli-
ssutigåra.
— uvangåtaoK, dronning Ingrid o-
KarpoK, erKarsautigigéinilo ujarKat i-
nugsungmitut Ausiait erKåne nuna-
Karfingnit tamanit pissussut ilåtigut
ungasigsunit, tauva ajungisårneK i-
nugsungmitoK erKailerdlugo kivdligti-
ngitsorfiungilaK.
— tamåne ardlåne, kunge Frederik
OKarpoK, erKartorneKarput aprilip ku-
lingiluåt 1940, måjivdlo tatdlimåt 1945
KanoK kalåtdlinut suniuteKarsimassut
taimatutdlo taineKarsimavdlutik misi-
gissutsit kalåtdlit uvdlune tårtune
Danmarkimut tungatisimassait. tamå-
na umativta kissagtissutigåt påsitit-
dlutalo Danmarkip Kalåtdlit-nunåtalo
ataKatigingnerat oKausInåungitsoK.
Kalåtdlit-nunåne angalaornivtine
erKaimassagssat nuånersorpagssuit pi-
simavavut, Kalipautit kussanartorpag-
ssuit, KåKat portusut akornéne erinar-
ssorneK tusarnersoK ersserKarigsordlo,
Kunguj ungnerit pissussånerungitsut,
Danmarkimit avangnarpasigsumit ta-
matuminga tupingnartumik alinaitsor-
ssuarmit erKaimassagssaråvut. taku-
neKarsinaussunigtaoK erKåissutigssa-
tut tunissutit kussanartorpagssuit pisi-
mavavut.
I A/G nr. 16, 1952 bragte den
daværende redaktør Helge Chri-
stensen en samtale, som konge-
parret havde med redaktøren,
da kongeskibet „Dannebrog“ lå
i Godhavn.
Vi gengiver
en række af
kong Frede-
riks og dron-
ning Ingrids
udtalelser,
der fortæl-
ler om kon-
geparrets
indtryk un-
der rejsen i
Helge Christensen Grønland i
1952.
A/G nr. 16-ime 1952 ilångune-
KarsimavoK taimane åmigssui-
ssup Helge Christensenip, ku-
ngip umiarssuå „Dannebrog“
K’eKertarssuarmititdlugo kungi-
kunik aperssuinera. mauna ilå-
nguternigpavut kunge Frederiup
dronning Ingridivdlo 1952-ime
Kalåtdlit-nunåne angalaorn^r-
mingne oKauserissaisa ilait.
— naussutdlo K’eKertarssuarme nau-
ssorsioKarfingme pissåka, dronning
Ingrid OKarpoK, tåuko nautsivileri-
ssuvtinut Fredensborgip igdlussårssu-
ata nautsivianut ikutitiniarpåka, ne-
riugpungalo nauvdluarumårtut erKåi-
ssutigssauvdlutik umassut.
dronning nikuipoK tingmiaK KåKap
tungujortup tungånut ingerdlassoic
nåkutdlugo, tauva kaujatdlagpoK o-
Kardlunilo:
— puiorniaKinago „Atuagagdliutiti-
gut“ Kalåtdlit-nunåne mérKat tamaisa
mérKavtinit inuvdluarKutisagagkit,
tåukume angalaornerput soKutigeKa-
lugo maligtarisimavåt.
— ugperinga, kunge Frederik oKar-
poK, mérKavta kalåtdlisortåtik tuavi-
naK oKåtårniésavait. nalungilarput
nuånårnermit nivdlersimassut tunissu-
tisiåinik tåukuninga angeKissunik na-
lunaeruput tigugamiko.
Helge Christensen.
IX