Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 23.03.1961, Blaðsíða 10

Atuagagdliutit - 23.03.1961, Blaðsíða 10
kalåtdlip umiartortup misigissai kalåtdlitdle tupiginexaleraraut per- Kigsånginerssue pivdlugit, kisiåne i- nuit måne takuvdlugit ardlaleriardlu- januarip 22-åne Københavnimingå- nit autdlarpunga unukut nal. 22,30 Ki- mugtuitsordlunga Hamburgimut, tå- ssame nunavtine ilisarisimaneKaKi- ssup J. Lauritzenip umiarssuautaisa ilånut ikiartordlunga, umiarssuarmilo tåssane sanassusavdlunga., sujornatigume ingerdlavik tåuna a- tortarérsimagavko Kavsériardlunga, nauk måssåkut ukiut arfineK-pingasut Kångiukaluartut, taimåitoK ajornar- torsiuteKarnanga 23-åne uvdlåkut ar- fineK-mardlungortOK Hamburgip ho- vedbanegårdianut tikipugut. uvangalo pigissåka nagsatarissug- ssaugavkit akunerit mardluk hoved- banegårdime utarKivunga. imågdlåt- dlo Kårsitdlardlunga uvdlåkorsiorpu- nga utanusigalugo. nalunaeKutardlo Kulingiluångormat taxa tiguvara, u- miarssuautigdlivdlo måne Hamburg- ime atåssuteKarfigissånut ingerdlav- dlunga umiarssuagssama sumlnera a- perssutigiartordlugo, tåssalo umiar- ssuax tikerérsimangmat ikivfigiartor- dlugo. nalungikaluarpara umiarssuaK xe- rititsiviussoK, kisiånile isumaicarama nutåt ilagigåt, tauva ikivfigigavko i- sumaga unioKåra, tåssame 25-nik u- miarssuax ukioKartoK påsivara. uvdlut 14 Hamburgimipugut amusi- mavdluta. tåssame erninaK nunat ki- agtut tungånut autdlarusungniardluta tåunaxa amutsivingmilerpugut. kisamilo 4. febr. autdlåinakasexau- gut, tåssalo tunårtaralugit KeKertat Kanariske øer, igdloKarfik Las Pal- mas ornigdlugo. kujavariartortitdlutalo kiagsiartuåK, nuånex. usigssavutdlo piarérsimå- ngingmata kigaitsumik ingerdlavugut Las Palmasip tungånut. uvdlutdlo arfineK-sisamagssåne uv- dlåkut nal. 5 itersarnexarpugut. tiki- leravtagoK! uvdlut kingugdlit kiagsi- ornermit ilugdllnauvdluta sulissarpu- gut. tåssame uvdlåx tåuna itersarti- kavta ingassagdlune kiagpatdlåKing- mat kiagsiut takugavko 25 gradinik kiagpoK, åliuna uvdlåkut Kianarner- piåne måne kiagtut nunåne. umiarssup xåvanut anitdlagkama igdloKarfik avatangersimagigput taku- vara. sordluliuna KåKat portutdlardlu- tik, silarssuarme tamåkingajavigdlugo angalarérsimagaluarpara, kisiånile Kexertanut tåukununga sule pisima- nanga tusåmåinardlugitdle alianaexi- ssut. kiagtutdluåsit nunåtut ilivdlune tå- ssångåinax KåumarpoK. ilalo timivti- ne igdloKarfik. KåKat taimågdlåt u- ngasigdliartuårdlutik tungujortikiar- toramik, sordlume nunavtinut pinar- dlune, kisiånile kiangnerssua nunami- lo palmerssuit, Korsuvatdlåmeralo av- dlåussutigeKalugo. uvdlororiartuårtitdlugo kiagsiartu- årdlune tåssalo anoreKarane uvalikut 30 gradinik kiåssuseKalerpoK. uvanga- lo erKarsautigåra sujorna Nanorta- lingme uvdlut tåuko avangnarsiorta- Kigavta issigtarnerssua. soruname takornarniartugama su- liungnaeriaravta unukut nunaliarpu- gut umiarssuarmioKatika ilagalugit, naugdlo ilavut uvalikungmatdle nu- naliaraluartut unukut sule tåkuti- ngingmata takuniarpavut. tikinardlu- talumiåsit tusaréravtigo . imerniartar- fingmik ateKartOKartOK „Skandinavi- ske Bar“, taimåitumik xularutigingi- vigparput avdlaminaviångitsut. tagpa- vungalo iseravta téssamiuko téssani- tut. tåssalo nipe imerniarfingme. na- lunångeKaordlo imerniarfik' tåuna or- nigarneKaKissoK igdloxarfiup inuinit. arnatdlumiåsit amerdlavatdlåKigamik kisiånile KitingneK ajornardlune, tå- Model 393 Gamachedragt tulåjuk, KarcIUt, nasaK dncatitdlo 2 imalt. 3-nifc ukiugdlit migssiliordlugit. atortugssai: 250 gr Edelweiss KaicortOK 200 gr. Edelweiss l./tungujortOK nuerssautit nr. 2-t ama 2'/a-t nuerssaut kåvInartOK nr. 2’/i sigtartOK 10 cm-mik takissusilik tasissartOK ‘/s m-mik takissusilik nuerssarnigssåta sukangåssusigsså: Kilariar- nerit 13-it nuerssautitdlo 15-it kiparigsoK 5 cm-mik anglssusilik angeKatiglsavå. tulfljuk: nuerssåumik kavinartumik nuer- ssagagssamik KaKortumik 192-inik autdlar- titseriardlutit nuerssautit 8-t silåmulnaK nuerssariardlugit atauseK ilungmdrdlugo nuerssarKårdlugo silåmulnaK nangiguk. å- ssilissagssardlo maligdlugo agdlalersordlu- go. tåuna inerpat tungujortumik nangisaoK. 24 cm-ngorpat sågssånut tunugssånutdlo a- vIsaoK, unigssånut igdlugtut Kilariarnernik 8-nik inårsivdlune. tauva tunuanut såva- nutdlo Kilariarnerit 88-iuput. unigtikat- dlauk. taligsscii: nuerssautinik nr. 2-nik KaKor- tumik 50-inik autdlartitseriardlutit 5 cm Kdruårtumik silåm. 1, ilungm. 1 nuerssa- riardlugo nuerssautit 2‘/s-nut taorserdlugit tungujortumik nangiguk sujugdlerme Kila- riarnerit 74-lngorteriardlugit 24 cm-ingorpat igdlugtut 4-nik inårserlardlutit taligssåta igdlua nuerssaruk. tauva Kilariarnerit tamaisa kåvinartumut Ikutisåput: sågsså, talia talerpigdleK siv- nerilo. texerKuine sisamane katiternerine ilångortisåput: kaujatdlangnigsså sujug- dlPK: silåm. 86 (tunugssS) 2-t atautslkut silam., 2-t Kiperiardlugit atautslkut. 62-t si- lémut taligsså) 2-t silåm. atautslkut, 2-t Ki- periardlugit atautslkut, silåm. 84 (sågsså) silåm. 2-t atautslkut, 2-t Kiperiardlugit a- tautslkut, silåm. 62 taligsså) silåm. 2-t ataut- sikut, 2-t Kiperiardlugit atautslkut. tåukua nalane nuerssaut atauseK avdlortardlugo taimatut ilångartlsaOK. 15-eriardlugo ilånga- rérpat tunuatigut avIsaOK sigtartulerligsså- nut. sipineratigut igdlugtut nutåmik 1-mik ilåkit. kåvinartumik uteKåtårdlugo nangi- saoK ilångarterdlugo 126-ngornerånut. tauva tunua portunlngordlugo nuerssåsaoK ingml- kdrtitdlugo: sipineranit maminganit 54-it nuerssariardlugit mumiguk, taliane ilångar- ternere nangisåput. nuerssautip tugdliane 44-t nuerssariardlugit mumiguk taimatut nangisaoK maminganit 6-inik Kimatsissar- dlutit 18-ingornerånut. såmiata tungå pår- dlagtlnardlugo nuerssåsaoK tauva Kilariar- nerit tamaisa (102) nuerssancillsåput nuer- ssagagssax KaKortumut taorseriardlugo, nuerssautitdlo nr. 2-nut taorserdlugit. 7 cm Koruårtumik: nuerssariardlugo inåruk. katiternigsså: naKeriardlugo talisa sane- rait unilo merssukit. nuilå KerKatigut ilung- mut peKeriardlugo merssdguk. sigtartule- ruk. atåta sinå ilungmut peKeriardlugo merssQguk. KARDLlT niua talerpigdleK: atånit autdlartipoK nuerssautinik nr. 2-nik KaKortumik 60-inik autdlartitseriardlutit 10 cm Koruårtumik nuerssariardlugo nuerssautit 2'/i-nut taor- serdlugit manigsulnarmik nangiguk sujug- dlerme 80-ingorteriardlugit. tauva autdlar- X ’ =. hvid bund = blå X = KaKortOK. tungavia = tungujortOK. Kautåne naggatånilo nuerssautit arfinex pi- nga jugssane ilassardlugit 100-ngornerånut, tauvalo nuerssautit sisamagssåne autdlar- Kautåne naggatånilo 108-ngornerånut 30 cm- mik takissuseKalerpoK tauva igdlugtut ima inåruk: såvata Kåvane nuerssautit sisamag- ssåne 1-imik ilångartardlugo KUleriardlugo, taimatut ilångarérpat sinå tåuna KumuinaK nuerssåsaoK. nuluane Kåvata nånerane nuerssautit' arfineK pingajugssane 1-imik ilångartåsaoK KUleriardlugo. ilångarternerit tåuko inerpata nulua såvanit tangningu- saoK: maminganit 48-t ilungmut mumeriar- dlugo Kåva nuerssaruk, muminganit ilung- mut 42-t taimatut nangiguk Kilariarnerit 5X6ngornerånut Kilariarneritdlo tamaisa nuerssarKilerdlugit nuerssautit nr. 2-nik taorseriardlugit Koruårtumigdlo nuerssaler- dlugo mumitarnerisa nalane putungortOK silåm 1, ilungmut 1-mik nuerssaivtigissar- dlugo. Kilariarnerit 82-iuput. Koruårtumik 6 cm-mik nuerssaeriardlutit Kasungassumik inåruk. åssinganik pårdlagtinardlugo nuerssaigit. NASAK: 132-nik autdlartitseriardlutit 3 cm Koruår- tumik nuerssarKårdlugit tauva agdlalersor- dlugo. tauva KumuinaK tungujortumik 18 cm-Ingorpatdlo inårdlugo. ARKATIT: talerpigdleK: nuerssautinik nr. 2-nik Ka- Kortumik 48-nik autdlartitsigit (nuerssau- térKanik angmalortungordlugo) 5 cm-imig- dlo Koruårtumik sinilioriardlugo nuerssau- tit 2‘A-inut nuerssagagssardlo tungujortu- mut taorseriardlugit kuvdlulerfigssånut i- laortulerdlugo nuerssaut atauseK avdlortar- dlugo. nuerssaut 1: 2-t nuerssåkit pingajua- nilo 1-imik ilavdlugit. pingasunik kaujat- dlariardlugo: 2-t nuerssåkit pingajuat sisa- måtdlo ilassivtigikit. tatdlimanik kaujatdla- guk: 2-t nuerssåkit tugdlia 1-imik ilajuk — 2-t nuerssåkit tugdlialo åma 1-imik ilavdlu- go — taimatut kuvdlulerfigsså agdliartu- saoK Kilariarnerit 13-ingornerånut, tauva tåuko nåtitartumut nåriardlugit sivnere å- muinaK nuerssåsåput 14 cm-ingornerånut ungertitilerdlugulo: nuerss. 1: silåm. 1, 2-t Kiperiardlugit atautsikut, silåm. 9. nuer- ssaut 2: silåm. 9, 2-t atautsikut, silåm. 1. nuerss. 3: silåm. 1, 2-t Kiperiardlugit ataut- sikut, silåm. 9. nuerss. 4: silåm. 9, 2-t ataut- sikut, silåm. 1. taimatut ungeriartusaoK Ki- lariarnerit 8-ngornerånut taukulo atautsi- kut inårdlugit. KUVDLUGSSÅ: nåtitartumitut tigukit kuvdluatalo atånit 2-nik tigusivdiutit 3 cm- mik nuerssariardlutit nuerssautip nånere tamaisa 2-t atautsikdrtitardlugit 6-ingorne- rånut. tåuko nuerssagagssamit nuioraivfige- riardlugit aulangikit. såmerdleK åma tai- matut pårdlagtinardlugo. katiternigsså: nasaK naKeriardlugo kav- ssera eKiteruk. KaKOrtumigdlo Kilertaussa- lioriardlutit ikutdlugo. åncatit naKeriardlu- git isue aulajangertitikit. ssame KaKutigorujugssuåinaK Spaniap pigissaine nunane Kitigfigisinaussat -imemiarfit nåpitariaKartaramik. kisiånile nuånissåKaluta tåssane u- nugsiorpugut, taimåitordle nuånerne- rusagaluarpoK „icinussartut“ amerdla- vatdlångitsugpata. ilalume sunik ta- manik tuniniaissut unuåkut nal. 3 ma- tunera tikitdlugo tuniniaigamik, tai- måitumik aningaussax atomiaråine a- jornångikaluaKaoK. kisiånile uvanga erKarsautigeréravko aKaguane igdlo- Karfik angalaorniardlugo taimåitumik aningaussåka sipårsimavåka. axaguane uvalikut sulingivfexarpu- nga uvaleic nåvdlugo nal. 12-mingå- nit. tauvalo uvalikut mardlunut taxa tigoriardlugo igdloKarfik kaujatdlag- dlugo angalaorpara. åmalo KåKat Kå- vinut pissardluta ilånilo narssåinar- mut pissardluta. taxavdlo inuanik ilu- agtitsivdlunga inugsiarnivigsumik n§- magtuigama, taimåitumik sut ornig- kumasséka tamaisa ornigtarpåka. ila- lo narssat tomatinik nautitsivit ang- nertussusé tikitagkavut, åmalo Kavsé- riardluta bananinik nautitsivit tiki- tardlugit. KåKatdlo ivnåine kaktusit tamane tamåne takugssauvdlutik, sor- dlo USA-me Texasime, Kanga inusug- tungugatdlarama takussartagkåka. angerdlarniardlutalo (bilinik) åma aunauko, KåKat ivnåine takulerika er- rortat panersigkat, åmalo sordluna KåKat ivnait matOKarivdlutik. inger- dlatitsissoralo aperigavko sunauner- sut, imatut navsuiåupånga: „No pse- stas, you compre." uvangalo påsivara imatut OKartoK: „téssa inuit tåuko a- ningaussagssaKånginamik taimåitunik najugaKarput." ilame ingerdlaorner- put tamåt OKaloKatigigtuarpugut. ki- siånile ugperiniaKinasinga sut OKaut- sit atornerpavut. åiparame spaniami- utut OKalugpoK, uvangalo kalåtdlisut Kavdlunåtutdlo, ilånilo påseKatigingi- patdlårångavta talivut nisuvutdlo a- tordlugit påseKatigingniartardluta. åmalo ingerdlaniardluta Kanga tå- ssa tipåtdlak! sunauvfauna sunik ta- manik niuverniartarfingmut pisima- ssugut. uvalikungmatdlume spaniami- utut „Geisda“p naleringmago, niuver- tut nuname imalunit avKUsemup sa- ninaine singuput nunåinarmut natdla- kåvdlutik. ilame takussagssat tupingn! nga ingminut aperissarpunga imatut: xangamitauva ipeKångitsunik atissisi- måpat ermigdlutigdlunit. soruname i- ngerdlatitsissuma nianume ivsugtui- narpå Kinganilo pusugtarniånguardlu- go kisiånile tåssane niuverniartar- fingme sut tamarmik tuniniagåuput, bilinik nutårdluinarnik pisiumagåine imalunit siutitumik Kardlikunigdlunit pisiumagåine ajornartOKarane. tai- måitordle sule tikisimarusugkaluar- dlugo kisiåne tipe naimanerdlugara sualugpatdlåKingmat sila taima nuå- nertigissoK Kimåinarpåka. bilimik ingerdlangåtsiåinardluta åi- para uningmat niuvdlunilo malinar- para. ingerdlalåginardlutalo nautsivik iserfigeriatdlaravtigo ila tåssa bana- nit. suna issigissaK tamarme banani- nik nivingassunik ulivkårpoK, ilalo naussut åssigingitsut amerdlåssusé, måkulo palmerssuit. sordlume tåssa silarssuarmut avdlamut pissugut, uvfa tåssångungmat tipe taima ajortigissoK naimasimavdlugo, månale Kanga tipi- gialånguarsse! tåssångånitdle autdlaravta éipara ussersulerpoK-åsit nalugtussårdlune, påsivaralo nalugtarfiliarumassoK, av- Kusernuvdlo kigdlinganut unigkavta niuvugut. ingerdlalåginardluta alåka- riatdlaravtigo tåssa inunguaKarpoK. sigssax issigissaK tamarme sioråinaK, ilalo nalunguartorpagssuit. avatånilo pujortulérKat sukasupiluit imåkut si- sorartunik kalitagdlit sukaKalutik i- ngerdlaortut. uvangalo avdla erKåi- ngilara una erinarssut kisiat: „taima inuneK nuénersigingmat avdlamik taorserumångilara“. tåsséngånit akunerit mardluk igdlo- Karfik angalarérdlugo umiarssuavti- nut ikåriartorpunga nuånåtåKalunga sut åssigingeKissut takussåka pivdlu- git. nal. ak. mardluk tåuko uvavnut akexarput 11,50 kr., kisiånile spania- miut aningausséinut nalenuutdlugit 100 resetasinik akilerdlugo. aKaguane unukut Las Palmas Kimå- parput KeKertamut avdlamukardluta. tåssa Santa Grux, igdloKarfia Tene- riffa. unuame nal. atauseK Teneriffamut pivugut. tikikavtalo påsivarput uv- dlåx tåuna usilersordluta ineruvta nal. arfineK-mardlunut autdlartug- ssauvdluta. bedst til bedste venner! ikingutiginerpaussanut pitsaunersiussissariaKarpoK.1 danskit kångikuinik pilersuissoK OKalugtuarilåsavara téssamnerput nauk uvdlunerane takingikaluardlugo, kisiåne oKalugtuagssartaKarmat. pulåmagkiartoravta umiarssualivia- nut avdla issigerKungilaK KåKarssuaK Kåumartartunik såkortorssuarnik se- KerneKarsimassoK, sordlume téssa uv- dlo’KerKane Kaumangårame. Kåxar- ssuvdlo atinguatigut umiarssualiving- mut Atlantikup maligssuinut igdler- sordluagaoKissumut pulåmåupugut, u- miarssualivingmilo umiarssuarssuit ardlagdlit iput. mardlorssuitdlo taku- juminarnerpauvdlutik, tåssa takorna- rianik angatdlåssissartut, ilalo sor- dlerme taima Kutdlilersordluarsima- nerusava, ukuliuko Kutdlé agdlapalå- Kalutik. pitugtoréravta maskinerput uning- mat ilaussut nuånåpaloKissut tusar- ssåuput. umiarssuarmioKatikalo oKa- loKatigéréravta nunaliarumavdluta i- neruvta pitugtornivtinik ineriaravta nauk nal. uvdlåkut mardlunut Kiter- KukaluartOK sutdlisivut nikeriardlugit ikåginaKaugut-åsit. ilamiåsit imerni- arfit ardlåt angmåsangmat. avKusinikut nipaexissukut pisuinar- diuta ingerdlaleravta, tåssa kisime tu- sarKUSsoK calopsomik nipilerssorpa- låx, ilame Frederik åma Nina måné- rérsimåput, åmalumiuna calopsop nu- nå. silarssuax alianaik, KatsunganeK kiagssuaK. kisame taimaitdluta taxa pigssar- siarivarput, tåssalo Kitigtarfiliaru- mavdluta. autdlåinakaseKaugut. sor- dluna ila KåKanut Kutdlariartuinartu- gut, ilame taimaitdluta takoriatdla- rigput Kanga umiarssualivik séma, så- ma. taxarput uninaKaoK, Kangame i- merniarfiup iluane nipilerssorpalåK igdlarpalårdlo, ilame pisanganaK! iseriatdlaravta tåssauko nuånåtu- nguit. kiname taima nipikitdlisårne- rusava? ukulo nipilerssortut. soruna- me åma uvagut nuånatåxigavta Las Palmasip kinguneranik nuånåtorssu- arnut ilångutinarpugut. téssalumiåsit tamarmik igtorissaerusimagamik ig- tornaratik. åmame uvagut rom coca- colamik akuvdlugo imitdlagtåleria- ravtigo Kanga oxakasigput Kituliar- tuånguarsse, tulugtut spaniamiututdlo akortaleriaravtigik OKautsivut ila på- sissagssat amerdlåssusé, pingårtumig- dlo „Senorita“ alikutauvatdlåKigamik. taima nuånertigigaluartOK iléka a- perivåka avdlamut ingerdlajumasora- lugit, ilame uvanga nutårsiagssanik piumaKigama. isumaKatigigpugutdlo avdlamukarumavdluta nauk nal. pi- ngasungoréraluartoK. taxa matup si- latinguane tigugavtigo autdlarupåti- gut, tåssaluåsit Kutdlariartuinardluta. ingerdlanivtinilo palmerpagssuit sar- ssuajuarpavut. tauva taimaitdluta i- merniarfiup KutdlilersordluagaoKissup sånguanut unigpugut. uvagut kaki-nik atissaicaravta tai- ma pinertigissumut isisangångikalua- ravta, kisiéniliuna Teneriffa takor- narniat igdloKarfiat. pesetasinigdlo kaussarfingmioKaråine sut tamarmik angmagamik kikunutdlunit, taxamit aneriatdlaravta, Kanga tåssa calypsor- palånguarsse taimåitorme nangåjat- dlagkaluardluta isumaKatigériaravta isinakaseKaugut-åsit. taima anisitåu- sasoriniardluta atissavut pivdlugit o- KartOKaraluångilaK. sordlume tåssa uvagut Kangale tå- ssanitarsimassugut. „rom coca-cola“lo nipilerssortutdlo agpiniariarmata Ka- ngale Kitatilerérpugut, måkulo seno- ritas. OKaloKatiginiarniardlugit nali- nginarnik, ilame orxavut Kitivilivig- kamik, Kanox-uko OKartaraut KanoK akeKarnermingnik sinexatigisaguvti- gik, kisiånile uvagut uvdlånguaK aut- dlartugssaugavta soKutiginginavtigik erninaK arajuneKarpugut. sunauvfa- miuna arneriniartarfit ilåt iserfigisi- mavdlugo, nauk uvdlune måkunane Spaniame nunanilo Spaniap pigissai- ne inerterKutaugaluartoK, kisiånile Kitigtarfit tuniniagagssaKartuéinara- mik. avdlatutdle ajomaxingmat najugar- put nuåneraluaKissoK Kimåinartaria- Karparput nal. arfinermut Kiterxung- mat. tugpatdlersautiglnardlugo arfini- ngortume måna uvdlo’KerKanut suli- ungnaertaravta uvdlumilo arfiningor- tungmat erxigsivdluta sinigkumåravta autdlaruvta. neriugpunga atuartugssat nuånari- sagåt nangminérdlunga misigissaler- ssårnera. tugdlianilo agdlautigerKig- kumårpara umiarssualivigput tug- dleK. Johan Klemensen. narKiut A,/G nr. 5-me Kup. 19-me Bente Heuchip agdlagåta kalåtdlisortåne tai- nexarpoK Ausiait nåparsimaviåne a- tuarfingme iliniartungorsinaujumav- dlune realskolerne efterskolemelo so- raerumérsimassariaKartOK. tamånale erKungilaK, Ausiait nåparsimaviåne atuarfingme iliniartungorsinaunigssa- mut piumassarineKarmat realskolerne efterskolemelunit soraerumérsimanig-' ssaK.

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.