Atuagagdliutit - 23.03.1961, Blaðsíða 10

kalåtdlip umiartortup misigissai
kalåtdlitdle tupiginexaleraraut per-
Kigsånginerssue pivdlugit, kisiåne i-
nuit måne takuvdlugit ardlaleriardlu-
januarip 22-åne Københavnimingå-
nit autdlarpunga unukut nal. 22,30 Ki-
mugtuitsordlunga Hamburgimut, tå-
ssame nunavtine ilisarisimaneKaKi-
ssup J. Lauritzenip umiarssuautaisa
ilånut ikiartordlunga, umiarssuarmilo
tåssane sanassusavdlunga.,
sujornatigume ingerdlavik tåuna a-
tortarérsimagavko Kavsériardlunga,
nauk måssåkut ukiut arfineK-pingasut
Kångiukaluartut, taimåitoK ajornar-
torsiuteKarnanga 23-åne uvdlåkut ar-
fineK-mardlungortOK Hamburgip ho-
vedbanegårdianut tikipugut.
uvangalo pigissåka nagsatarissug-
ssaugavkit akunerit mardluk hoved-
banegårdime utarKivunga. imågdlåt-
dlo Kårsitdlardlunga uvdlåkorsiorpu-
nga utanusigalugo. nalunaeKutardlo
Kulingiluångormat taxa tiguvara, u-
miarssuautigdlivdlo måne Hamburg-
ime atåssuteKarfigissånut ingerdlav-
dlunga umiarssuagssama sumlnera a-
perssutigiartordlugo, tåssalo umiar-
ssuax tikerérsimangmat ikivfigiartor-
dlugo.
nalungikaluarpara umiarssuaK xe-
rititsiviussoK, kisiånile isumaicarama
nutåt ilagigåt, tauva ikivfigigavko i-
sumaga unioKåra, tåssame 25-nik u-
miarssuax ukioKartoK påsivara.
uvdlut 14 Hamburgimipugut amusi-
mavdluta. tåssame erninaK nunat ki-
agtut tungånut autdlarusungniardluta
tåunaxa amutsivingmilerpugut.
kisamilo 4. febr. autdlåinakasexau-
gut, tåssalo tunårtaralugit KeKertat
Kanariske øer, igdloKarfik Las Pal-
mas ornigdlugo.
kujavariartortitdlutalo kiagsiartuåK,
nuånex. usigssavutdlo piarérsimå-
ngingmata kigaitsumik ingerdlavugut
Las Palmasip tungånut.
uvdlutdlo arfineK-sisamagssåne uv-
dlåkut nal. 5 itersarnexarpugut. tiki-
leravtagoK! uvdlut kingugdlit kiagsi-
ornermit ilugdllnauvdluta sulissarpu-
gut. tåssame uvdlåx tåuna itersarti-
kavta ingassagdlune kiagpatdlåKing-
mat kiagsiut takugavko 25 gradinik
kiagpoK, åliuna uvdlåkut Kianarner-
piåne måne kiagtut nunåne.
umiarssup xåvanut anitdlagkama
igdloKarfik avatangersimagigput taku-
vara. sordluliuna KåKat portutdlardlu-
tik, silarssuarme tamåkingajavigdlugo
angalarérsimagaluarpara, kisiånile
Kexertanut tåukununga sule pisima-
nanga tusåmåinardlugitdle alianaexi-
ssut.
kiagtutdluåsit nunåtut ilivdlune tå-
ssångåinax KåumarpoK. ilalo timivti-
ne igdloKarfik. KåKat taimågdlåt u-
ngasigdliartuårdlutik tungujortikiar-
toramik, sordlume nunavtinut pinar-
dlune, kisiånile kiangnerssua nunami-
lo palmerssuit, Korsuvatdlåmeralo av-
dlåussutigeKalugo.
uvdlororiartuårtitdlugo kiagsiartu-
årdlune tåssalo anoreKarane uvalikut
30 gradinik kiåssuseKalerpoK. uvanga-
lo erKarsautigåra sujorna Nanorta-
lingme uvdlut tåuko avangnarsiorta-
Kigavta issigtarnerssua.
soruname takornarniartugama su-
liungnaeriaravta unukut nunaliarpu-
gut umiarssuarmioKatika ilagalugit,
naugdlo ilavut uvalikungmatdle nu-
naliaraluartut unukut sule tåkuti-
ngingmata takuniarpavut. tikinardlu-
talumiåsit tusaréravtigo . imerniartar-
fingmik ateKartOKartOK „Skandinavi-
ske Bar“, taimåitumik xularutigingi-
vigparput avdlaminaviångitsut. tagpa-
vungalo iseravta téssamiuko téssani-
tut. tåssalo nipe imerniarfingme. na-
lunångeKaordlo imerniarfik' tåuna or-
nigarneKaKissoK igdloxarfiup inuinit.
arnatdlumiåsit amerdlavatdlåKigamik
kisiånile KitingneK ajornardlune, tå-
Model 393
Gamachedragt
tulåjuk, KarcIUt, nasaK dncatitdlo
2 imalt. 3-nifc ukiugdlit migssiliordlugit.
atortugssai:
250 gr Edelweiss KaicortOK
200 gr. Edelweiss l./tungujortOK
nuerssautit nr. 2-t ama 2'/a-t
nuerssaut kåvInartOK nr. 2’/i
sigtartOK 10 cm-mik takissusilik
tasissartOK ‘/s m-mik takissusilik
nuerssarnigssåta sukangåssusigsså: Kilariar-
nerit 13-it nuerssautitdlo 15-it kiparigsoK
5 cm-mik anglssusilik angeKatiglsavå.
tulfljuk: nuerssåumik kavinartumik nuer-
ssagagssamik KaKortumik 192-inik autdlar-
titseriardlutit nuerssautit 8-t silåmulnaK
nuerssariardlugit atauseK ilungmdrdlugo
nuerssarKårdlugo silåmulnaK nangiguk. å-
ssilissagssardlo maligdlugo agdlalersordlu-
go. tåuna inerpat tungujortumik nangisaoK.
24 cm-ngorpat sågssånut tunugssånutdlo a-
vIsaoK, unigssånut igdlugtut Kilariarnernik
8-nik inårsivdlune. tauva tunuanut såva-
nutdlo Kilariarnerit 88-iuput. unigtikat-
dlauk.
taligsscii: nuerssautinik nr. 2-nik KaKor-
tumik 50-inik autdlartitseriardlutit 5 cm
Kdruårtumik silåm. 1, ilungm. 1 nuerssa-
riardlugo nuerssautit 2‘/s-nut taorserdlugit
tungujortumik nangiguk sujugdlerme Kila-
riarnerit 74-lngorteriardlugit 24 cm-ingorpat
igdlugtut 4-nik inårserlardlutit taligssåta
igdlua nuerssaruk.
tauva Kilariarnerit tamaisa kåvinartumut
Ikutisåput: sågsså, talia talerpigdleK siv-
nerilo. texerKuine sisamane katiternerine
ilångortisåput: kaujatdlangnigsså sujug-
dlPK: silåm. 86 (tunugssS) 2-t atautslkut
silam., 2-t Kiperiardlugit atautslkut. 62-t si-
lémut taligsså) 2-t silåm. atautslkut, 2-t Ki-
periardlugit atautslkut, silåm. 84 (sågsså)
silåm. 2-t atautslkut, 2-t Kiperiardlugit a-
tautslkut, silåm. 62 taligsså) silåm. 2-t ataut-
sikut, 2-t Kiperiardlugit atautslkut. tåukua
nalane nuerssaut atauseK avdlortardlugo
taimatut ilångartlsaOK. 15-eriardlugo ilånga-
rérpat tunuatigut avIsaOK sigtartulerligsså-
nut. sipineratigut igdlugtut nutåmik 1-mik
ilåkit. kåvinartumik uteKåtårdlugo nangi-
saoK ilångarterdlugo 126-ngornerånut. tauva
tunua portunlngordlugo nuerssåsaoK ingml-
kdrtitdlugo: sipineranit maminganit 54-it
nuerssariardlugit mumiguk, taliane ilångar-
ternere nangisåput. nuerssautip tugdliane
44-t nuerssariardlugit mumiguk taimatut
nangisaoK maminganit 6-inik Kimatsissar-
dlutit 18-ingornerånut. såmiata tungå pår-
dlagtlnardlugo nuerssåsaoK tauva Kilariar-
nerit tamaisa (102) nuerssancillsåput nuer-
ssagagssax KaKortumut taorseriardlugo,
nuerssautitdlo nr. 2-nut taorserdlugit. 7 cm
Koruårtumik: nuerssariardlugo inåruk.
katiternigsså: naKeriardlugo talisa sane-
rait unilo merssukit. nuilå KerKatigut ilung-
mut peKeriardlugo merssdguk. sigtartule-
ruk. atåta sinå ilungmut peKeriardlugo
merssQguk.
KARDLlT
niua talerpigdleK: atånit autdlartipoK
nuerssautinik nr. 2-nik KaKortumik 60-inik
autdlartitseriardlutit 10 cm Koruårtumik
nuerssariardlugo nuerssautit 2'/i-nut taor-
serdlugit manigsulnarmik nangiguk sujug-
dlerme 80-ingorteriardlugit. tauva autdlar-
X ’ =. hvid bund = blå
X = KaKortOK. tungavia = tungujortOK.
Kautåne naggatånilo nuerssautit arfinex pi-
nga jugssane ilassardlugit 100-ngornerånut,
tauvalo nuerssautit sisamagssåne autdlar-
Kautåne naggatånilo 108-ngornerånut 30 cm-
mik takissuseKalerpoK tauva igdlugtut ima
inåruk: såvata Kåvane nuerssautit sisamag-
ssåne 1-imik ilångartardlugo KUleriardlugo,
taimatut ilångarérpat sinå tåuna KumuinaK
nuerssåsaoK. nuluane Kåvata nånerane
nuerssautit' arfineK pingajugssane 1-imik
ilångartåsaoK KUleriardlugo. ilångarternerit
tåuko inerpata nulua såvanit tangningu-
saoK: maminganit 48-t ilungmut mumeriar-
dlugo Kåva nuerssaruk, muminganit ilung-
mut 42-t taimatut nangiguk Kilariarnerit
5X6ngornerånut Kilariarneritdlo tamaisa
nuerssarKilerdlugit nuerssautit nr. 2-nik
taorseriardlugit Koruårtumigdlo nuerssaler-
dlugo mumitarnerisa nalane putungortOK
silåm 1, ilungmut 1-mik nuerssaivtigissar-
dlugo. Kilariarnerit 82-iuput. Koruårtumik
6 cm-mik nuerssaeriardlutit Kasungassumik
inåruk.
åssinganik pårdlagtinardlugo nuerssaigit.
NASAK:
132-nik autdlartitseriardlutit 3 cm Koruår-
tumik nuerssarKårdlugit tauva agdlalersor-
dlugo. tauva KumuinaK tungujortumik 18
cm-Ingorpatdlo inårdlugo.
ARKATIT:
talerpigdleK: nuerssautinik nr. 2-nik Ka-
Kortumik 48-nik autdlartitsigit (nuerssau-
térKanik angmalortungordlugo) 5 cm-imig-
dlo Koruårtumik sinilioriardlugo nuerssau-
tit 2‘A-inut nuerssagagssardlo tungujortu-
mut taorseriardlugit kuvdlulerfigssånut i-
laortulerdlugo nuerssaut atauseK avdlortar-
dlugo. nuerssaut 1: 2-t nuerssåkit pingajua-
nilo 1-imik ilavdlugit. pingasunik kaujat-
dlariardlugo: 2-t nuerssåkit pingajuat sisa-
måtdlo ilassivtigikit. tatdlimanik kaujatdla-
guk: 2-t nuerssåkit tugdlia 1-imik ilajuk —
2-t nuerssåkit tugdlialo åma 1-imik ilavdlu-
go — taimatut kuvdlulerfigsså agdliartu-
saoK Kilariarnerit 13-ingornerånut, tauva
tåuko nåtitartumut nåriardlugit sivnere å-
muinaK nuerssåsåput 14 cm-ingornerånut
ungertitilerdlugulo: nuerss. 1: silåm. 1, 2-t
Kiperiardlugit atautsikut, silåm. 9. nuer-
ssaut 2: silåm. 9, 2-t atautsikut, silåm. 1.
nuerss. 3: silåm. 1, 2-t Kiperiardlugit ataut-
sikut, silåm. 9. nuerss. 4: silåm. 9, 2-t ataut-
sikut, silåm. 1. taimatut ungeriartusaoK Ki-
lariarnerit 8-ngornerånut taukulo atautsi-
kut inårdlugit.
KUVDLUGSSÅ: nåtitartumitut tigukit
kuvdluatalo atånit 2-nik tigusivdiutit 3 cm-
mik nuerssariardlutit nuerssautip nånere
tamaisa 2-t atautsikdrtitardlugit 6-ingorne-
rånut. tåuko nuerssagagssamit nuioraivfige-
riardlugit aulangikit. såmerdleK åma tai-
matut pårdlagtinardlugo.
katiternigsså: nasaK naKeriardlugo kav-
ssera eKiteruk. KaKOrtumigdlo Kilertaussa-
lioriardlutit ikutdlugo. åncatit naKeriardlu-
git isue aulajangertitikit.
ssame KaKutigorujugssuåinaK Spaniap
pigissaine nunane Kitigfigisinaussat
-imemiarfit nåpitariaKartaramik.
kisiånile nuånissåKaluta tåssane u-
nugsiorpugut, taimåitordle nuånerne-
rusagaluarpoK „icinussartut“ amerdla-
vatdlångitsugpata. ilalume sunik ta-
manik tuniniaissut unuåkut nal. 3 ma-
tunera tikitdlugo tuniniaigamik, tai-
måitumik aningaussax atomiaråine a-
jornångikaluaKaoK. kisiånile uvanga
erKarsautigeréravko aKaguane igdlo-
Karfik angalaorniardlugo taimåitumik
aningaussåka sipårsimavåka.
axaguane uvalikut sulingivfexarpu-
nga uvaleic nåvdlugo nal. 12-mingå-
nit. tauvalo uvalikut mardlunut taxa
tigoriardlugo igdloKarfik kaujatdlag-
dlugo angalaorpara. åmalo KåKat Kå-
vinut pissardluta ilånilo narssåinar-
mut pissardluta. taxavdlo inuanik ilu-
agtitsivdlunga inugsiarnivigsumik n§-
magtuigama, taimåitumik sut ornig-
kumasséka tamaisa ornigtarpåka. ila-
lo narssat tomatinik nautitsivit ang-
nertussusé tikitagkavut, åmalo Kavsé-
riardluta bananinik nautitsivit tiki-
tardlugit. KåKatdlo ivnåine kaktusit
tamane tamåne takugssauvdlutik, sor-
dlo USA-me Texasime, Kanga inusug-
tungugatdlarama takussartagkåka.
angerdlarniardlutalo (bilinik) åma
aunauko, KåKat ivnåine takulerika er-
rortat panersigkat, åmalo sordluna
KåKat ivnait matOKarivdlutik. inger-
dlatitsissoralo aperigavko sunauner-
sut, imatut navsuiåupånga: „No pse-
stas, you compre." uvangalo påsivara
imatut OKartoK: „téssa inuit tåuko a-
ningaussagssaKånginamik taimåitunik
najugaKarput." ilame ingerdlaorner-
put tamåt OKaloKatigigtuarpugut. ki-
siånile ugperiniaKinasinga sut OKaut-
sit atornerpavut. åiparame spaniami-
utut OKalugpoK, uvangalo kalåtdlisut
Kavdlunåtutdlo, ilånilo påseKatigingi-
patdlårångavta talivut nisuvutdlo a-
tordlugit påseKatigingniartardluta.
åmalo ingerdlaniardluta Kanga tå-
ssa tipåtdlak! sunauvfauna sunik ta-
manik niuverniartarfingmut pisima-
ssugut. uvalikungmatdlume spaniami-
utut „Geisda“p naleringmago, niuver-
tut nuname imalunit avKUsemup sa-
ninaine singuput nunåinarmut natdla-
kåvdlutik. ilame takussagssat tupingn!
nga ingminut aperissarpunga imatut:
xangamitauva ipeKångitsunik atissisi-
måpat ermigdlutigdlunit. soruname i-
ngerdlatitsissuma nianume ivsugtui-
narpå Kinganilo pusugtarniånguardlu-
go kisiånile tåssane niuverniartar-
fingme sut tamarmik tuniniagåuput,
bilinik nutårdluinarnik pisiumagåine
imalunit siutitumik Kardlikunigdlunit
pisiumagåine ajornartOKarane. tai-
måitordle sule tikisimarusugkaluar-
dlugo kisiåne tipe naimanerdlugara
sualugpatdlåKingmat sila taima nuå-
nertigissoK Kimåinarpåka.
bilimik ingerdlangåtsiåinardluta åi-
para uningmat niuvdlunilo malinar-
para. ingerdlalåginardlutalo nautsivik
iserfigeriatdlaravtigo ila tåssa bana-
nit. suna issigissaK tamarme banani-
nik nivingassunik ulivkårpoK, ilalo
naussut åssigingitsut amerdlåssusé,
måkulo palmerssuit. sordlume tåssa
silarssuarmut avdlamut pissugut, uvfa
tåssångungmat tipe taima ajortigissoK
naimasimavdlugo, månale Kanga tipi-
gialånguarsse!
tåssångånitdle autdlaravta éipara
ussersulerpoK-åsit nalugtussårdlune,
påsivaralo nalugtarfiliarumassoK, av-
Kusernuvdlo kigdlinganut unigkavta
niuvugut. ingerdlalåginardluta alåka-
riatdlaravtigo tåssa inunguaKarpoK.
sigssax issigissaK tamarme sioråinaK,
ilalo nalunguartorpagssuit. avatånilo
pujortulérKat sukasupiluit imåkut si-
sorartunik kalitagdlit sukaKalutik i-
ngerdlaortut. uvangalo avdla erKåi-
ngilara una erinarssut kisiat: „taima
inuneK nuénersigingmat avdlamik
taorserumångilara“.
tåsséngånit akunerit mardluk igdlo-
Karfik angalarérdlugo umiarssuavti-
nut ikåriartorpunga nuånåtåKalunga
sut åssigingeKissut takussåka pivdlu-
git. nal. ak. mardluk tåuko uvavnut
akexarput 11,50 kr., kisiånile spania-
miut aningausséinut nalenuutdlugit
100 resetasinik akilerdlugo.
aKaguane unukut Las Palmas Kimå-
parput KeKertamut avdlamukardluta.
tåssa Santa Grux, igdloKarfia Tene-
riffa.
unuame nal. atauseK Teneriffamut
pivugut. tikikavtalo påsivarput uv-
dlåx tåuna usilersordluta ineruvta
nal. arfineK-mardlunut autdlartug-
ssauvdluta.
bedst til bedste venner!
ikingutiginerpaussanut pitsaunersiussissariaKarpoK.1
danskit kångikuinik pilersuissoK
OKalugtuarilåsavara téssamnerput
nauk uvdlunerane takingikaluardlugo,
kisiåne oKalugtuagssartaKarmat.
pulåmagkiartoravta umiarssualivia-
nut avdla issigerKungilaK KåKarssuaK
Kåumartartunik såkortorssuarnik se-
KerneKarsimassoK, sordlume téssa uv-
dlo’KerKane Kaumangårame. Kåxar-
ssuvdlo atinguatigut umiarssualiving-
mut Atlantikup maligssuinut igdler-
sordluagaoKissumut pulåmåupugut, u-
miarssualivingmilo umiarssuarssuit
ardlagdlit iput. mardlorssuitdlo taku-
juminarnerpauvdlutik, tåssa takorna-
rianik angatdlåssissartut, ilalo sor-
dlerme taima Kutdlilersordluarsima-
nerusava, ukuliuko Kutdlé agdlapalå-
Kalutik.
pitugtoréravta maskinerput uning-
mat ilaussut nuånåpaloKissut tusar-
ssåuput. umiarssuarmioKatikalo oKa-
loKatigéréravta nunaliarumavdluta i-
neruvta pitugtornivtinik ineriaravta
nauk nal. uvdlåkut mardlunut Kiter-
KukaluartOK sutdlisivut nikeriardlugit
ikåginaKaugut-åsit. ilamiåsit imerni-
arfit ardlåt angmåsangmat.
avKusinikut nipaexissukut pisuinar-
diuta ingerdlaleravta, tåssa kisime tu-
sarKUSsoK calopsomik nipilerssorpa-
låx, ilame Frederik åma Nina måné-
rérsimåput, åmalumiuna calopsop nu-
nå. silarssuax alianaik, KatsunganeK
kiagssuaK.
kisame taimaitdluta taxa pigssar-
siarivarput, tåssalo Kitigtarfiliaru-
mavdluta. autdlåinakaseKaugut. sor-
dluna ila KåKanut Kutdlariartuinartu-
gut, ilame taimaitdluta takoriatdla-
rigput Kanga umiarssualivik séma, så-
ma. taxarput uninaKaoK, Kangame i-
merniarfiup iluane nipilerssorpalåK
igdlarpalårdlo, ilame pisanganaK!
iseriatdlaravta tåssauko nuånåtu-
nguit. kiname taima nipikitdlisårne-
rusava? ukulo nipilerssortut. soruna-
me åma uvagut nuånatåxigavta Las
Palmasip kinguneranik nuånåtorssu-
arnut ilångutinarpugut. téssalumiåsit
tamarmik igtorissaerusimagamik ig-
tornaratik. åmame uvagut rom coca-
colamik akuvdlugo imitdlagtåleria-
ravtigo Kanga oxakasigput Kituliar-
tuånguarsse, tulugtut spaniamiututdlo
akortaleriaravtigik OKautsivut ila på-
sissagssat amerdlåssusé, pingårtumig-
dlo „Senorita“ alikutauvatdlåKigamik.
taima nuånertigigaluartOK iléka a-
perivåka avdlamut ingerdlajumasora-
lugit, ilame uvanga nutårsiagssanik
piumaKigama. isumaKatigigpugutdlo
avdlamukarumavdluta nauk nal. pi-
ngasungoréraluartoK. taxa matup si-
latinguane tigugavtigo autdlarupåti-
gut, tåssaluåsit Kutdlariartuinardluta.
ingerdlanivtinilo palmerpagssuit sar-
ssuajuarpavut. tauva taimaitdluta i-
merniarfiup KutdlilersordluagaoKissup
sånguanut unigpugut.
uvagut kaki-nik atissaicaravta tai-
ma pinertigissumut isisangångikalua-
ravta, kisiéniliuna Teneriffa takor-
narniat igdloKarfiat. pesetasinigdlo
kaussarfingmioKaråine sut tamarmik
angmagamik kikunutdlunit, taxamit
aneriatdlaravta, Kanga tåssa calypsor-
palånguarsse taimåitorme nangåjat-
dlagkaluardluta isumaKatigériaravta
isinakaseKaugut-åsit. taima anisitåu-
sasoriniardluta atissavut pivdlugit o-
KartOKaraluångilaK.
sordlume tåssa uvagut Kangale tå-
ssanitarsimassugut. „rom coca-cola“lo
nipilerssortutdlo agpiniariarmata Ka-
ngale Kitatilerérpugut, måkulo seno-
ritas. OKaloKatiginiarniardlugit nali-
nginarnik, ilame orxavut Kitivilivig-
kamik, Kanox-uko OKartaraut KanoK
akeKarnermingnik sinexatigisaguvti-
gik, kisiånile uvagut uvdlånguaK aut-
dlartugssaugavta soKutiginginavtigik
erninaK arajuneKarpugut. sunauvfa-
miuna arneriniartarfit ilåt iserfigisi-
mavdlugo, nauk uvdlune måkunane
Spaniame nunanilo Spaniap pigissai-
ne inerterKutaugaluartoK, kisiånile
Kitigtarfit tuniniagagssaKartuéinara-
mik.
avdlatutdle ajomaxingmat najugar-
put nuåneraluaKissoK Kimåinartaria-
Karparput nal. arfinermut Kiterxung-
mat.
tugpatdlersautiglnardlugo arfini-
ngortume måna uvdlo’KerKanut suli-
ungnaertaravta uvdlumilo arfiningor-
tungmat erxigsivdluta sinigkumåravta
autdlaruvta.
neriugpunga atuartugssat nuånari-
sagåt nangminérdlunga misigissaler-
ssårnera. tugdlianilo agdlautigerKig-
kumårpara umiarssualivigput tug-
dleK.
Johan Klemensen.
narKiut
A,/G nr. 5-me Kup. 19-me Bente
Heuchip agdlagåta kalåtdlisortåne tai-
nexarpoK Ausiait nåparsimaviåne a-
tuarfingme iliniartungorsinaujumav-
dlune realskolerne efterskolemelo so-
raerumérsimassariaKartOK. tamånale
erKungilaK, Ausiait nåparsimaviåne
atuarfingme iliniartungorsinaunigssa-
mut piumassarineKarmat realskolerne
efterskolemelunit soraerumérsimanig-'
ssaK.