Atuagagdliutit

Volume

Atuagagdliutit - 08.11.1962, Page 2

Atuagagdliutit - 08.11.1962, Page 2
K’ornume imeKarniarneK asimioKarfingmiut sule månamut sikuinarnik imeuarput una ilångussaK Ilulissat avisérfinit tigussauvoK: \ . mérKat inersimassungoriartulerå- ngamik ■ isumavdlualersarput, pissug- ssat Kanordlo anguniagaKarnigssartik encarsautigilersardlugit. sujunerta- mingnutdle avKutigssak ilisimagaju- ngilåt, avdlatutdlo ajornartumik kisi- mitdlutik avKumingne avdlorKårtaria- Kartardlutik, nangåssutut, taimaitordle ilåtigut sapIssuseKarpalugdlutik. •inersimassut akitsorterajugtarput inusugtamik ikiornigssanut anguniag- Jtamik tungånut savtitutut avdlorKår- .niarneråne.' inersimassut pivfigssaKar- sorissångitdlat ibusugtatik' ikiorserniå- savdlugit, taimaingmatdlo ingminér- riigssamut pingitgailissardlugit. anga- jorKåt ardlaligpagssuput pissutigssar- siordlutik OKartartut: „ingmut napati- sinauneK iliniarniåsavåt“. angajoraåt- dle ilait taimatut enrarsartartut taku- titsiput Karssupinermik eKiasungner- migdlo, inusugtut ima isuma.Kalersita- runardlugit: ilitsersuneKéngikuma so- KutaungilaK tåssa KanoK ilioralua- tuma. ajornerpårdle tåssa angajorKåt mér- påmingnik tasissersussingitdluinåsag- KartångilaK, tugsiartonartångilaK, ila- me tåssane Gute ilisimaneKångilaK. inusugtut atuagagssiåine åssigingit- sune inusugtut sujunigssåt nipangiut- dluinarneKartångikaluarpoK. ilåne er- Karsautinik ajungivigsunik sarKumer- soKartarpoK a.iornartorsiutit åndngne- Karnigssanik uparuartussissupik. ta- månale sumut iluaKutåusava erssitsor- talissoKångigpat. encarsautit taimåitut timitalersinaussariaKarput. angajorKåt pissugssauvfigåt mérKatik ilorråta tu- ngånut uparuartuniåsavdlugit, avdlat taimailiornigssåt nålauginarnago. iki- orsertariaKarpait, måssa nangmingneK soKutigissatik tunuartikatdlåsagalua- runikigdlunit. infisugtoK sumigdlunit penmser- dluteKarsimagpat tamåna inugtånui- naK tugtitariaKångilaK. anersame angajorKåt tåussumatutdle pissutigi- nginerpat, inusugtamingnut pissug- ssauvfingmingnik sumiginaisimaga- mik. sujumut ingerdlassortavut agssaisi- gut tiguvdlugit ånåussissånut tasisser- suniartigik, Kamunarpiarme maKaissi- ssarpåt pingortitsissumik Kaningneru- lernigsså, tamatumunåkutdlo nukig- Atuagagdliutine erKartorneKarniku- vok K’ornume ervngup avKutå ato- rungnaersimassoK uvfa sule sanane- Karniaussåraluardlune, tåssa sikut ru- jorip napassue suangavaldlangitsut K’ornup KeKertartånit akimukartut a- serorsimangmatigik. påsineKarmat taimatut sanaut atorsinåungitsut suli- ssartunik Nungmit tikitOKarpoK led- ningitdlo plasticimit pissut piardlugit, téssalume ukiorpagssuarne singnagto- rinardlugo måne kigsautigineKalorsi- massoK sule atuleriarane piarneKar- poK. pissortat tungånit ersserKigsarneKå- ngikaluartumik måne tusatsiarneKar- simavoK åipågumut saviminerssuar- nik napassuliortoKåsassoK aulisagke- riviup atorungnaertup Karmaisa kig- dlingatigut. kisiåne aningaussat tama- tumane atugagssat akuerssissutigine- Karumårnersut månamut nalunarat- dlarpoK, tåssame sipårnigssamik nå- „BT“-me uvdloKartume 4/10—1962 agdlauserineKarsimassoK atuarpara Kalåtdlit-nunåne umaserissarneK er- Kartordlugo agdlagaussoK. Kularnå- ngitsumik taimatut agdlauserissamik åma A/G-me sarKumersoKaréraluar- nerpoK uvanga sule atuarsimångmag- kavnik. agdlauserissame professor Hus- feldtip Statshospitalimilo overlægiu- ssup Nungme KaKutigortumik pilag- taisimanerat erKartorérdlugo, tåssa taimane nakorsat tåuko nåparsima- ssup pilagtagkamik nåvisa iluånut u- matåta såkortusautigsså inigssisi- mangmåssuk, agdlauserineKarpoK ka- låtdlit umatimikut ajoKuteKartarnerat Danmarkime ajoKuteKartarnernut na- lerKiutdlugo siaruarsimanerujugssu- nguatsiartoK. tamatumunga takussutausinaussu- nik påsissutigssaKarumavdlutik avisip agdlauserissai maligdlugit måna K’or- nume Nup kangerdluane angnertumik misigssuisitsinialerput. isumaKarnarmat tamatuma tungåti- gut påsissutausinaussut tamarmik a- torfigssaKarsinaugunartut naitsungu- galuamik nalunaeruteKasaunga uma- tikut ajoKuteKartarnerit Kangerssuat- siåme åma siaruarsimassorujugssu- nguatsiartut, tåssa asimioKarfingme tåssane uvanga ukiorpagssuarne pi- niarniatut niuvertorutsitutdlo najuga- risimassavne. uvanga isumaKalersi- mavunga påsisinaulerdlugo pissute- KarunartoK nunaKarfingmiut ilagissa- ringajagdlutik åiparilersartut amer- dlavatdlåleKingmata taimalo timimi- lagauvfiup piumassariligai akornu- tåusagunarmata. tåssalo imåipoK måne inuit sikumi- nernik augtitsivdlutik imingnagtårisi- naussartik kisiat isumavdlutigigat- dlartariaKarpåt, tåssa iluliussanit a- serordlutik sigssamut tipissartunik augtitsivdlutik. tåssale ajOKutå siku- minåluit tamåko amerdlanertigut uv- dlualunguåinait ilame ilåne akunia- lunguåinait sigssamitarmata ulingne- ratigutdlo avalarKigtardlutik. ukiume ilåne umiatsiamik avalagdlutik siku- minålugtartariaKartarput angerdlaut- dlugit augtitariaKartagkatik. KeKertame taseKångilaK imerineKa- vigsinaussumik, kisiåne igdloKarfiup pisoKaunerussup nutaunerussortåtalo akornåne iterssartånguaKarpoK „tasi- nguamik" taineKartartumik kisiåne tåssa asule iterssartaussåinånguamik. tasiussångup tåussuma Kulå’tungåne igdlualoKarpoK, tasiussardlume tåuna kut ajoKutigisinaussait kinguåringne nangeKåtårtumik nåpautaulersimav- dlutik. navsuiautitut nalunaerutigisi- nauvara ukiut ilåine igdlunit 54-init ilait 32-t ilagissaringnit Kristianseni- nit pissungmata, tåssa angut taima atilik angumingnit arnamingnitdlunit ilagissaralugo. ilagissaritdlo tåuko a- kornåne umatdlugtarnerit sarKumilår- nerunguatsiardlutik népautåuput. ila- gissarit tåukua ilait ardlagdlit Kåinå- kut ajunårtarput, tåssa kisimitdlutik Kajartortitdlutik umaserissulersima- gångamik. ilait énåuneKartarput Ka- jaKatimingnit avdlanit ikioriartorne- Kardlutik sujumorneKartarsimagamik. taimatut ånåuneKartut ilaKarput ki- ngorna Kajartorungnaertartunik — nauk Kajatsialagssugaluardlutik, tå- ssalo KajartorungnaertariaKartardlu- tik sule inusugtorssuvdlutik imalunit kisimitdlutik Kaj artornigssamingnut sapiutilersardlutik. imaKa soKutiginarsinaugaluarpoK i- lagissarit Kristiansenikut pivdlugit ersserKingnerussumik påsissutigssar- siusavdlune ilagissaritdlunit tåuko Kanitåinik. tamåna ajornåsagunångi- laK, tåssame Kavdlunåt ilagissaring- nut tåukununga autdlarKautaussoK Hans Kristiansen aitsåt toKunikung- mat 1850-ip 1860-ivdlo akornåne, iler- ralume sule Kangerssuatsiame taku- neKarsinauvdlune. månamut sule ila- Karput utorKarnik angutivdlo kinguå- visalo Kaningnerit KanoK issusinik er- KaimassaKangåtsiarsinaussunik. pinguartarfiuvoK ukiumilo sukutser- tarfiuvdlune. taimåitumik KanoK ili- ssukutdlunit imeKarfigssatut nerissag- ssiornermutdlunit atugagssatut naler- Kutingitdluinardlune. taimåikaluartor- dlime taseraK tåuna imerineKartar- poK amerdléngikaluartunik. inuit tai- matut taserKamit tåssånga imertar- tartut nangmingneK påsivdluarsima- gunångilåt tamatumuna nangmingneK pinaratik ilagissatitaordle KanoK a- ngitigissurnik navianartorsiortikitik. inersimassut Kavsitigut Kularnångit- sumik ukiut ingerdlaneråne nåpauti- nut tunitdlangnartunut akiussutigssa- Kaleriartorsimåsassut, kisiånile mér- Kanut nunaKarfingmiutoKåungitsu- nutdlo ulorianartorujugssuvoK, måna K’ornormiut pisångatigåt si- kuajårumårnersoK taimalo iluliami- nåluit sigssamitut såvisaersimatisi- naulisavdlugit. Kangerdlunguame si- kuatsiaréraluarnikuvoK uvdlunile ki- ngugdlerne issangiarnerata ulerKane- ratalo anorerssuarnera iluaKutsiut- dlugo sikumerngit tiperKassugaluit ta- maisa såvitisimavai. avdlauvordle OKåsavdlune K’ornoK kisimiungingmat taimatut taiorneKar- tunik ajornartorsiuteKartoK. ajornar- torsiutit tamatuma åssinge asimioKar- fingne amerdlaKissune naluneKångit- dlat. ajornartorsiornerdle mamaitsor- narnerussutut ipoK isumavdlualera- luardlune ukiuvdlo ilangåtsiarssuane ajornartorsiutigssaKåsångitsutut ne- riuleraluardlune påsigåine isumavdlu- tigssaKarane — sordlume måne K’or- nume taimaisisimassugut. Rasmus Bjørgmose, K’ornoK. kalåtdlit erf alassuat ilisarnauteKardle! nalungilarput erfalassoK atugarput danskit erfalassorigåt uvavtinutdlo ka- låtdlinut åma atortineKardlune. danskit erfalassuat kussanartuvoK, taimåikaluardle kalåtdlit erfalassorput ilisarnauteKartariaKarpoK danskit er- falassuat åssigivingnago. tamåna kalåtdlit nangminerssortut angatdlateKariartornerånut pingårtu- vok, kalåtdlinutdlume tamanut. Kula- ringilara erKarsaut tamåna ardlaKaKi- ssunit erKarsautigineKartartoK sarKu- miuneKåsananile, neriugpunga avdlå- taoK isumatik tusartisagait. Gerth A. Petersen, Christianshåb. aitsåme lands- kassimut misilitagssaK iluangårame pilerina- ngårame naligssaKångilaK. imaKa landskasse misiligaluarune, peKatigig- fitdlunit avdlat sordlo sulissartut pe- Katigit. bilitinit atauseK 1 krunimik nalilik. sordlo éssersutigalugo bilitit 10,000-it 10,000 kr.-igdlit, erKuissup 6.000 kr.-nit pigssarsiarai sivnere 4.000 kr. erKuiniartitsissut iluanårutigisa- vait. sordlo landskasse imailioraluaru- ne. K’aKortume bilitit 5.000 åmalo På- miune, Nungme, Manitsume, Sisimiune Ausiangnilo taima amerdlatigissut, tå- ssa 30,000 kr., erKuissugssap 20.000 kr. soruname nangmineK aulajangisavå erKuissugssaK KanoK amerdlatigissunik erKugagssaKartisavdlugo. taimale misilissoKaraluarune Ka- normitauva pisanganartigisagaluarpa? taimatut erKuiniartitsissarfingmik pilersitsissoKartugune, sordlo Danmar- kime arssamik erKuiniartitsissarfit. kisiåne Kalåtdlit-nunåne bilitit piu- kunarneruput. Peter Joelsen, Fhb. RANDERSIME AGDLUNAUSSIAT ATVKIT! pata Gutimut avKumik. mérKat tama- . ssaKarnerulersugssåuput, avKumingne tumunåkut angajorKåmingnit ikiorser- ussernartut akiorniåsavdlugit. nekångitsut „ayKusinek siligtoK". atu- atdlagtarpåt. tåssane Gutimut Kinusso- K. Poulsen. ~m BISCUITS fenMHv bedst til bedste venner! ikmgutiginerpaussanut pitsaunersiussissariaKarpoK! danskit kunglkulnlk pllersulssoK Andr. Lund-Drosvad. MORSØ STØBEGODS Kaminer kamlnif Kakkelovne kissarssutit Komfurer igavfit Nykøbing Mors København elektroteknikimut tungassut sånatitdlo niuvernermut sanaortorner- mutdlo tungassut. VINTERSPORT SKI og BINDINGER i bedste udenlandske fabrikater SKISTAVE i prima letmetal — og tonking SKI: ØSTBYE TEMPO MADSHUS BINDINGER TYROLIA GEZE TEMPO sisorautit bindingitdlo nunane avdlane sanåt pitsaunerpåt ajaupissat sagfiugkat OKitsuancat — napisuit- sutdlo en gros: Simon E. Knudsen & Co. Å/S, København K. llagissant napautigmgilat? 2

x

Atuagagdliutit

Direct Links

If you want to link to this newspaper/magazine, please use these links:

Link to this newspaper/magazine: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link to this issue:

Link to this page:

Link to this article:

Please do not link directly to images or PDFs on Timarit.is as such URLs may change without warning. Please use the URLs provided above for linking to the website.