Atuagagdliutit - 08.11.1962, Blaðsíða 25
MERARTAVTINUT
ujaricat akisunerssait
diamantit ujarKanit akisunerssåuput, ujarneKarneratdle imåi-
naungeKalune penardluarfingne agdlåt ivssoK sioi'Katdlo 40 tons
agssarnårdlugit 1 gram navssårineKartarmat.
diamantit kuerssat angissusinit nikisingårnagit åssilissat. tåukumer-
ngit kronit milliunit agfait avigdlugit akiligtut nautsorssunekarput.
tingmissat inunerat tupingnartoK
tingmissat piarnamingnik isumagingnigtarnerat naligssaKaru-
nångilaK. tingmiarnat inunerat misigssordlugo påsissagssarpag-
ssuaKarpoK iliniutausinaussunik.
tusåmavarput diamantit tupingnåi-
nartumik akisårssårpalungmata. tai-
mdikaluartordle diamantisiornek imdi-
nåungitsorssorpalugpoK, diamantit
navssårineKartartut kuerssarssunge-
Kingmata nunarujugssuaK agssarxår-
dlngo aitsåt diamantit angnikitsumi-
nérånguit navssårineKartarsimavdlu-
tik.
diamantisiorfingne peKardluartutut
OKautigineKartartune nautsorssutigine-
KartarpoK ivssoK, siorKat ujarårKatdlo
8 tons agssarKårtariaKartut diamante
1 karatitut agtigissoK navssåriniardlu-
go, ingassagissagssåungilardlo taima
itut tatdlimat gramimik atausinarmik
OKiméissuseKarmata, navssårineKar-
tutdlo katitdlutik ‘A-é kisimik piner-
sautitut atorneKarsinaussardlutik. tai-
maingmat takordlorneK ajornångilaK
nuna siorKatdlo KanoK angnertutigi-
ssut agssangneKarsimavdlutigdlo nå-
kalagterneKartartut sordlo Afrikap
kujatåne diamantisiorfigssuarne må-
namut navssårfiusimassune 25 tons
diamantinik.
sulissugssat akikenaut
ukiut 100 matuma sujorna migssi-
liordlugit Kångiutut, tåssa 1866-ime
Afrikap kujatåne diamantinik angner-
tumik sujugdlermérdlune navssårto-
KarpoK, kugssuit Oranjep ama Vaalip
ei Kåine. diamantit tåuko diamanteKar-
fingnit siorKanut akuliutdlutik kug-
ssuamit supuneKarsimåput, ukiutdlo
ardlagdlit Kångiungmata aitsåt dia-
manteKarfivit navssårineKarput, KåKa-
ne sujornagut ingnermik anitsissarto-
Karfiusimassune. tamåne ångåme sig-
gilassungorsimassume diamantit iput,
navssåriniardlugitdlo iteKissunik åmut
agssaissoKartarsimavdlune. diamante-
Karfingmik sujumugaKarsimagåine,
akigssaiautit Kanordlunit agtigigalua-
rångata piaineK ingminut akilersinau-
ssarpoK, pingårtumik diamantit aki-
gigsårnerata nalåne. åmålaordle Afri-
kap kujatåne sulissugssat akikeicaut,
ilåtigut åma negerit icaKortunit ingmi-
kortitaunerat akilugtorfigineKartarne-
ratdlo pissutigalugo.
itsardle diamantisiortoKarsi-
mavoK
Afrikap kujatåne diamanteicarfit ili-
simaneKarsimassunit pisoKaunerssåu-
ngitdlat. ukiune 2500-ne diamantisior-
toKartarsimavoK Indiame kugssuit
Kistnap åma Godawarip sinéine. Ke-
Kertarssuarme Borneome diamanti-
siorfeKarsimavoK ukiup 600-p migsså-
nit, ukiutdlo 200 matuma sujornagut
Brasiliame navssårtOKarsimavoK dia-
manteKarfingnik. åmåtaordle diaman-
tisiorfeKarpoK Australiame, Sovjetime
USA-milo.
seKersitsissumik misigssordlugit
nalivtine diamantit navssårineKar-
tartut amerdlanerssait mikissuarar-
ssuput, taimåikaluartordle iluatigine-
Kartarput sånatine atorneKartaramik
avgutitut manigsautitutdlo. tamåko
mikingårmata påsineKarsinaussåsångi-
kaluarput siorKat seKersitsissumik
røntgenimik misigssorneKartångitsug-
pata, taimåitumigdle såkulerdlune
ujarKat akisut siorKat akorninltut ta-
kuneKarsinaussarput. taimåikaluartor-
dle diamantit mikissuinaussångitdlat,
navssårineKartut angnerssait tusåma-
neKarnerssaitdlo kussanartorssussar-
dlutik, silivdlugit suliarivdluarsima-
riardlugit Kivdlålugtuinaussartut.
taimatut taineKåsaoK silarssuarme
diamantit angnerssåt taineKartartoK
Culliman-diamant, tåuna navssårine-
KarsimavoK jånuårime 1905 Afrikap
kujatåne Transvaalime diamantexar-
fingme, sulissut nålagaussånit Frede-
rick Wellsimit. tåussuma sexineK tar-
rilersoK Kutsialåme takulersimavå su-
naunersoK Kivdlertox, orningnigssålo
ornigerpiarsimångikaluardlugo dia-
mantit taima agtigissdngingmata tai-
måitusangatinginamiuk. diamanter -
ssuaK tåuna OKimåissusexarpok kilup
agfå sivnerdlugo, tåssa 621,2 graminik,
agssagtut exitatut agtigalune. taimane
migssingiunexarsimavox 175 milt. kr.-
nik akexarumårtox Wellsilo kajumig-
sausernexardlune 40.000 kr.-nik. uja-
rak tåuna Transvaalime nålagkersui-
ssunit tuluit kungiat Edward VII inu-
vigsiormat tuniuneKarpox.
diamantit angnerssåt
diamantit Kuvdlordlugit avgorne-
Kartarput, mångertorssugaluardlutik
kautdlugit Kuvdloruminartusimavdlu-
tik. Culliman-diamant KuvdlorneKar-
mat pigssarsiarineKarput avitat ang-
nerussut 9 mingnerussutdlo 96. tauva
ilusilersordlugit manigsarneKarput ta-
matumunåkut OKimåissusiata %-ingajå
ånaineKardlune, avgugkatdle inerdlu-
go suliaussut angnerssåt 106 graminik
OKimåissuseKarpoK. månamut silar-
ssuarme diamantit ilisimaneKartut
angnerssaralugo.
tåuna silineKarsimavoK kuseriarner-
tut ilusilerdlugo 74-inik napinissarta-
lerdlugo, månalo tuluit kungiata ajåu-
piaussåne pinersautigineKardlune.
tingmissat inunerinik agdlautigi-
ssaussartut soKutigalugit atuartarsi-
mavåka, Kularnångitsumigdlo åma
måna mérKat ilåinit soKutigineKarsl-
naungmata mauna tusardliutilårniar-
påka ilåinarsioraluardlugit.
tingmissat ^nimik evKiluitsunigssåt
åma pingårtitarsimavåt. aussaK måna
igdluvta saniane ikåvtine orpingmiu-
taK (pivik) uvdluliorsinardlune måni-
liorpoK arfinilingnik. måniliorKårsi-
malermat tikilerdlugulo erngerdlune
tingissåinarpoK. måninile inoKalerdlu-
tik tukerfigssartik tikilermåssuk ting-
miårånguaK tåuna nujuitdlisagkatut
nujuitsigilerpoK, agdlåt agtuasinångo-
ravko. nauk måneKångikatdlarame
patdlingneK ajornakusoraluardlune.
tingmiåraK ulapeKaoK
månine piarångordlutik tukersi-
malermata ulapexaoK nerissagssåi-
nik aigdliuiardlugit, tikikångami-
gitdlo piarxane uvdlume (inime)
iluånut anarsimassut tamatigor-
dluinaK anait kivdlugit tingissutar-
pai ikånutdlo avdlanut mitdlune
oriariardlugit kingumut ånamik
avdlamik aigdlerxigtarpoK. uvdlor-
ssuardlo ulapituartarpox piarxane
nerissagssarsiordlugit inertigdlo sa-
ligdlugo. mérxatdlo kajumigsåru-
mavåka tingmiarnat mitdlårnagit
infineratdle maligtariniartarKuv-
dlugit, iliniutausinaussunik pivfiu-
sinaungmata.
silåinaK saornginut agdlåt
tingmissat umåssusertik atorpåt
merKumik pinissusiåtut såkortutigi-
ssumik KardlutdlarKissutsimigtutdlo.
timåt kissarneKarajugpoK 41—42-nik,
kikutdlo tamarmik tingmissanik Kani-
mut issigingnårsimassut takusimåsavåt
KanoK tingmissap timå tamarme ku-
jagsseralassartoK umatåta tigdlernera-
ta såkortussusia ilutigalugo. tupingna-
ngilardlo taima såkortutigissumik a-
nersårtormat, tåssa anersårnermigut
ilungmut isertukut puane tamåkerdlu-
git imertångilai, puanilume kisisa
imertugssåungilai kisiåne åma suvdlu-
lérarpagssuit avKutigalugit erdlavisa
akorninut agdlåt silåinaK isertarpoK.
agdlåtdlo saornisa iluinut agdlåt imer-
tardlugit. tåssa timåne saornit milu-
massutut pateKånginamik. silåinaup
perKumautip tamatuma tingmiaK su-
liagssarujugssuinut nukigssaKartitar-
på tingmititdlune silåinarmituinarsi-
nautitdlugo.
71-inik måniliortoK
tingmissat åssigigsut tamarmik ar-
naviartait amerdlanertigut taimaerKa-
tigingnik (amerdlaKatigingnik) måni-
liortarput, tingmiåraK torpsangerimik
taineKartartoK 4—5-inik, avdlalo mus-
vittemik taineKartartoK 6—11-nik må-
niliortarput. tingmissanik ilisimatut
akornåne erKartorneKarajugtoK ukiut
50 migss. matuma sujornagut ameri-
kamiut atuagagssiåne „The Auk“imik
taineKartartume agdlauserineKarsima-
vok Guldspættip inåta måné tamanga-
jaisa atauseK kisiat pinago pérneKar-
simåput. tingmiånguaK tåuna uvdlut
tamaisa taima tigdligfigineKartarpoK
takuniardlugo KanoK amerdlatigissu-
nik måniliorsinaunersoK. tingmiårå-
nguaK KanoK pissunik påsissaKarunå-
ngikaluardlune anusingujuitsugame
uvdlut 73-it Kångiuneråne 71-inik må-
niliorsimavoK.
OKimåissusianit angnerussoK
tingmissat angajorKåve piarKaming-
nik agdlisaissut ugperissagssåunginga-
jagtumik sulerssuartarput piarKatik
nerissagssarsiordlugit. piarKat uvdlu-
mingnitut amerdlanertigut nerissag-
ssaK nangmingneK OKimåissutsiming-
nit angnerussoK uvdlormut nungutar-
påt. dr. Arthur A. Allaen Cornell uni-
versitetimitoK OKalugtuarsimavoK ku-
palorarssuarånguamik arnavissamik
uvdloK nåvdlugo Kavseriardlune piar-
Kaminik nerisitsiartortardlune uterta-
kåtajårnere kisitdluarKigsårneKarsi-
massunik, seKernup nuineranitdle se-
Kernup tarrinera tikitdlugo tåussumår-
Kap piareane 1217-eriardlune nerisi-
kiartorsimavai.
piaralåK nerisitaussoK
Kanorme ilivdlutik tingmissat anga-
jorKåvisa piarKat sule pingitsut påsi-
sinaussarpait? pingortitap nangminér-
dlune tamåna åndgssorsimavå piarKat
iggiait isiniarnerånut ingmikut itumik
agdl.: Edvard Olsen
nukilerdlugit, aKajaruat ulivkårpat
isiniartarnerat arrlningordlugo. arna-
vissap nerissagssaK kingmiane piarKat
Kanerpakasisa tamarmik angmassut
sagdlersånut mangutarpå Kanordlo isi-
naunerå sianigissardlugo. tamussiuti-
tane piarKap erninaK ingigpago arnåta
tåssångåinaK kingumut amussarpå
tugdlianut aitsangassumut tuniutdlu-
go. piaralåK tuaviornerussumik isissoK
tåssagoK imaKångitsumik aKajarulik.
sok sapangitångilåt?
soruna tingmissat mitsimavdlutik si-
.nilerångamik isigkamingnik tigumi-
ssartik sapangiténgikåt? erKumitsuliå-
matåringuaK patsisigalugo imåitoK:
ujaloK inuaisa peKissutigissartagåt
kingmiata KåtigorpoK. tingmiaK ava-
leKumut — sumutdlunit nalinginaK
migpat timåta OKimåissusiata king-
miata navguai aKuimisitarpai, taimai-
leriarpatdlo ujaluisa sukangnerånit
inuai noKartarput mitsimavigtik eKi-
kiartordlugo.
tingmissat kigutexånginamik neri-
ssatik aKajarKumingnik tamuassarpait.
axajaroK taimåitox ivsine ikiorsiutdlu-
go tupingnaKissumik sulissarpox. ting-
missat ilarpagssue ujarålungnik iorai-
ssarput, tamåko aKajarxumik iluåne
kigutitut suniuteKartarmata aserorte-
rivigtutdlunit pissusexalersarmata
tingmissap nerissai ingmingnut aku-
liutut akunermingne kiggitardlugit
aserortertardlugit. mitit nerissarpait
kigssavaussånguit siuterxutdlo ilivit-
sut ioråinardlugit, axajarKumingnile
sexugtertarpait siorxatut ilisitdlugit.
avKutigssarsiutdlarKigsut.
umassutut amerdlanertut nujuarta-
tut avdlatut ilivdlutik åma tingmissat
pissuseKarput inungne malungnångit-
sikorssuarnut
avåmukarneK
aussaK sikorssuarnut avåmoravta
nuåneKaoK. unukut avåmukaravta a-
Kaguane uvdlåkut uvanga pugtaKumik
Kissivunga. taimane erninaK kigånga-
leKigame anordlerpatdlåleKingmat tu-
nungmukåinarpugut.
tugdlianik avåmukaravta nunat er-
ssikungnaingajagdlugit avangnamuka-
låravta agpårarpålugssuit tikipavut.
takuleriatdlariga agpap agpårKat or-
nigkai, tauva uvanga sujuata Kånut
pivunga Korortuaralerdlunga, tauvalo
serKorpunga agpalo erKordlugo. imåg-
dlåt agpamik pernarpunga. åma ukiu-
me aKigsserniartaravta aKigssertarpu-
nga.
tåssauvunga
skoledreng Konrad Lorentzen, 9 år,
Narssalik.
dluinartunik -ngingajagtunigdlunit.
imaKa tamanit tupingnarnerssauvoK
tingmissat avKutigssarsiutdlarKissu-
serssuat. isumaKartoKartarpoK tingmi-
ssat nunap saviup kajungerissaKåssu-
sianut malugtardluinartussut merKu-
liusinardlutigdlo pujorsiutaussut. mi-
siliutiginiardlugit tulugarnat 7 Bre-
menime ineKarfisa erKåine tiguneKar-
simåput. — ilisarnaKutseriardlugit
augpalugtunguamik mærkilerdlugit
tingmissartumit tuluit nunånut Croy-
donimukautdlugit autdlaruneKarsimå-
put tåssanilo iperarneKardlutik. aKa-
gukut uvdlåralånguaK tåuko arfineK-
mardluk ilait tatdlimat Bremenime
inimingnut utersimåput, tulugarnat
tåuko sordlugoK susimångitsut.
tingmiåraK piarålo orpingne
uvdlumingne
Penneven søges j
Jeg vil forsøge at få en grønlandsk
penneven og en dansk penneven fra
Grønland. Den grønlandske penneven
må helst være en dreng på ca. 16 år,
den danske ligeså, hvis det kan lade
sig gøre. Jeg er selv en pige på 14 år.
Min adresse:
Jette Mathiasson,
„Hasselvrå", Herlufmagle,
Sjælland, Danmark.
frimærktnik navssågssaKarpoK
— EN NYDELSE
og der er indlagt frimærker til
børnene i pakken
TELEFONER CENTRAL 11116 • 6261
KRONPRINSESSEGADE 36 • KØBENHAVN K
Afrikap kujatåne diamantisiorfigssuif ilåt. negere sulissartoK ulapigssuartoK
uvininangordlune.
LÆKKERTØRSTIG ?
VALAIH
FRISKER OG LÆSKER...
Kilalivigkuvit! VAL AS H aitsåt tåssa
inumarigsinardlunilo tumånguernartoK . . .
26