Atuagagdliutit - 22.05.1963, Blaðsíða 7

trikinit pivdlugit atuagaraK
naKitertineKarKigsimassoK
trikineKalertarnen pingitsdraeKarsmauvoic angnertungitsu-
nguanik mianerssuteKarmkut — Kingmit 66 procente, nånut
28 procente, aorfit, teriangniat, ugssuit natsitdlo 1—2 procente
trikinenartarput
ukiut ilåine inugpagssuit Kalåtdlit-
nunane trikininit nåparsimalersine-
Kartarput. nåpautip tåussuma atugåu-
nginigssa anguniardlugo penringnig-
ssamik Kalåtdlit-nunåne isumaging-
n*gtutitat 1950-ime atuagaraK kalåt-
dlisoK ilitsersutaussoK naKitertipåt.
atuagaraK ardlaligssuarnik torratdla-
taoKissunik titartagartalik, Jens Ro-
Slngip titartagainik, mana naKiterter-
K>ngneKarsimavoK nunaKarfingnutdlo
nagsiussorneKarsimavdlune.
atuagåraK nakorsaKarfingne nakor-
sat Kutdlersåinut åmalo Thulime,
Angmagssalingme, Scoresbysundime,
Upernivingme, fJmåname, K’utdlig-
ssane, K’eKertarssuarme, Ilulissane,
K’asigiånguane, Ausiangne, Sisimiune
Nanortalingmilo atuarfit pissortåinut
kisalo Ausiangne K’aKortumilo ningi-
ugssat atuarfinut Sisimiunilo Knud
Rasmussenip Højskolianut nagsiune-
KarpøK.
PerKingnigssamik isumagingnigtuti-
tat nakorsat atuarfingnilo Kutdlersau-
ssut Kinuvigisimavait atuagårKap i-
hungnut atuartunutdlo angajugdliu-
herussunut avguåuneKarnigsså isu-
<InagerKuvdlugo taimailiornikut triki-
Pit nåparsimalersitsisinaunerånut i-
Puit mianerssorKuneKarniåsangmata.
uniassorpagssuit
trikinenartarput
trikineKalertarneK nunane amerdla-
Pissune angnertoKissumik nåpautau-
simavoK sulilo nåpautauvdlune. sor-
dlo amerikamiut 16 iprocenté trikine-
Karnermik nåpauteKarput pulukit ne-
kåinit fpigssarsiamingniik.
Danmarkime trikineKartarneK
nåpautaujungnaerpoK umassut na-
korsaisa umassut tOKutat tamaisa
misigssordluartaleriarmatigik. Ka-
låtdlit-nunånile trikinit ukiut ilåi-
ne inugpagssuarnit nåpautigine-
neKe KerissoK navianauteKarna-
viångikaluarpoK 18 gradit sivner-
dlugit sivikinerpåmik uvdlOK u-
nuardlo atauseK Kerisimagune. xa-
Kutiguinardle neKe taimarssuaK
KeriuartarpoK.
trikinitaoK toKuneKarsinåuput
g*
aJornångigpaf neKe sivisumik Kalåu-
*afiaKarpoK, amale trikinit toKuneKar-
sinåupul neKip 18 gradinik issingne-
fussume sivikinerpåmik uvdloK unu-
ardlo atauseK Keritineragut.
Kodet skal helst gennemkoges, inden
det spises, men man kan også dræbe
hikinerne ved at nedfryse kødet til
under minus 18 grader i mindst et
døgn.
Kartarput, tåssa umassut inungnit
nerineKartartut ilait amerdlasissut
trikineKartarmata.
misigssuinertigut påsineKarsimavoK
Ringmit Kimugtut 66 procente, nånut
28 procente, aorfit, teriangniat, ug-
ssuit natsitdlo 1—2 procente trikine-
Kartut.
neKe KererulusaoK imalunit
sivisumik KalåuneKasavdlune
• Kalåtdlit-nunåne trikinit inugpag-
ssuarnit nåpautigineKalertarnerånut
PissutauvoK kalåtdlit nerissausiat.
Porfit neKait KerissortorumaneKarta-
Kaut.
tingmissat aulisagkafdlo KaKutiguinaK
trikineKalertarput.
Fugle og tisk bliver sjældent angre-
bet af frikinose.
neKip uneragut. Kalåtdlit-nunåne
neKit ugdliarujugssuåkutårdlugit
uneKarajuput, taimåitumik ugdliat
ilue aipassardlutik. trikinit neici-
mitut toKuneKarsimanigssåt aitsåt
KularnarungnaertarpoK neKe ta-
marme orKigkångat.
Kalåtdlit-nunane inugpagssuit
trikininik nåpautcKalertarnerat
Kalåtdlit-nunåne inugpagssuit tri-
kininik nåpauteKarnerat ilisimane-
KartoK K’eKertarssup tunuane 1947-
me pivoic. taimane inuit 300 sivneKar-
tut nåparsiméput 33-tdlo toKuvdlutik.
1959-me Ausiangne inuit 35 trikiner-
put, Sisimiunilo inuit 25. taimane to-
KussoKångilaK. 1953-ime Ausiangne
kingumut trikinertoKarpoK aricani-
lingnit sisamatdlo toKuvdlutik. 1958-
ime iluliarmiut sisamat trikinerput,
atauseK toKuvdlune. trikinertarnerit
taineKartut tamarmik aorfit neKåinit
trikinilingnit pissuteKarput. 1959-ime
Thulime najugagdlit ilait arfineK-pi-
ngasut nånup neKånik trikinilingmik
nerisimassut nåparsimåput. 1959—60-
ime Uipernavingme inuit 56 aorfit ne-
Kåinit trikinilingnit nåparsimassut 56-
uput, toKussortaKångitsut.
PerKingnigssamik isumagingnig-
tutitat neriutigåt atuagårKap av-
guåuneKarneragut trikinerdlune
nåpartarnerit matuma kingorna
pingitsorneKarsinaulisassut. atua-
gåraK pigssarsiarisiméngikåine na-
korsaK avKutigalugo piniarneKar-
sinauvoK.
umiartortut igdlugssåt
måna tuaviuneKåsaoK
Sisimiune umiartortut igdlugssåta
tuaviuneKarnigssånik Jørgen Olsenip
sujunersutå landsrådime ilaussortanit
ardlalingnit tapersersorneKarpoK.
landsrådip oKauserissamigut ministe-
reKarfingmut Kinutigå ministereKar-
fik sågfigingnissuteKåsassoK aningau-
ssanik akuerssissartunut umiartortut
igdlugssåta sananeKarnigsså sapingi-
samik tuaviuneKarsinaorKuvdlugo, ki-
ngusingnerpåmigdlo 1964-ime sana-
neKalersinaorKuvdlugo.
umiartortut igdlugssåt akeKartug-
ssauvoK, 1,7 mili. kr-nik. nålagauv-
fiup tapissutigisavai 1,2 mili. kr.
landsrådivdlo tapissutigisavdlugit
100.000 kr.
årKinigssamik sujunersumut
landsrådimit OKauserissaK
Kalåtdlit-nunåne aningaussar-
siat inutigssarsiutinigdlo inger-
dlatsinerup tungaisigut maleruar-
niagagssatut pingårnerussutut su-
junersusiausimassoK Grønlands-
udvalgip 1960-imérsup akuerssi-
ssutigisimasså landsråde pivdlugo
inatsisine § 7, ingm. 3 nåpertor-
dlugo Kalåtdlit-nunånut ministe-
reKarfingmit sarKumiuneKarsima-
ssok Kalåtdlit-nunåta landsrådia-
ta isumaKatigisinauvå.
Kalåtdlit-nunåta sujunigssåne
sujunersusiame anguniagagssari-
titaussugssatut oKautigineuarsi-
massut landsrådip ingmikut pi-
ngåruteKartutut uparuartorniar-
pai, tamatumungalo tungatitdlugo
ersserKigsarumavdlugo kalåtdlit
angnerujartortumik aulajangéna-
taussugssautitaunerata angneru-
jartortumigdlo akissugssaoKatau-
nerata ineriartomermut suniute-
Karnerujartuinamigssåta pingår-
titariaKarnera. landsrådivdlo
1959-ime oKauserissamigut isuma
tamåna erssersiniarsimavå.
kisalo landsråde sujunersumut
tungassunik imåitunik oicauseKa-
rumavoK:
landsrådip iluaralugo påsisima-
vå aningaussat akigssarsianut ta-
manut Kagfautigssatut atugagssd-
ngortineKarsimassut saniatigut a-
kigssarsiakinerpåt atugarissåinut
pitsångorsautigssatut aningaussat
ikigtungitsut atugagssångortiniar-
neKartut.
landsrådip malugisimavå suju-
nersusiame sujunersutigineKarsi-
mangmat sujunigssame akigssar-
siat tunissatdlo akisa Kagfarne-
Kamigssåne Kagjautigssat tåuko
åssigingitsunik angissuseKartit-
dlugit aulajangerniarneKartåsa-
ssut nunaKarfiup sumivfigissap
aningaussarsiomikut KanoK pi-
ssuseKarnera najorKutaralugo.
landsrådip inåssutiginiarpå inger-
dlatsinigssap taima itup atulersi-
niarnerane niuv er torus eKarf it Ka-
jagssuniameKåsassut nunaKarfit
tåukua inuisa igdloKarfingnut su-
livfigssuaKarfiussunut pingårtu-
mik igdlugssaileKineK pissutiga-
lugo nugtersinaunigssåt taimak
kigdligssaKartigititdlugo igdlo-
Karfitdlo sulivfigssuaxarfeKartut
taima ikigtigigatdlartitdlugit. pi-
ngårtineKartariaKarpoK igdloKar-
fit igdluliortiterfigalugit, sulivfig-
ssualiorfigalugit, atuarfiliorfiga-
lugit avdlanigdlo pissortat sutdli-
vinik pisårtortitdlugit piorsar-
niarnerat sapingisamik sagdliuti-
niamigssåt.
mérKat mérKat-atuarfiåne a-
tuartugatdlartitdlugit mérKanut
tapisiaKartitsinigssamik sujuner-
susiame sujunersutigineKarsima-
ssumut landsråde isumaKatausi-
nauvoK, inåssutigalugulo årKig-
ssuineK tamåna ukiormånamut a-
tulersiniarneKarisassoK. aperKu-
tip oKaloKatigissutigineKarnerane
ersserKigsamiameKarsimavoK ila-
KutaritaoK inusugtunik iliniartu-
teKartut åmåtaoK aningaussati-
gut tapivfigineKartariaKarmata.
landsrådivdle erKortusoringilå
mérKanut tapisiaKartarneK sivit-
sorneKåsagpat, isumaKatigissuti-
galugulo inusugtut iliniartuner-
mingne aningdussatigut tapivfigi-
neKartarnigssånik sujunersut
landsrådip pissarnermisut ataut-
siminigssånut sarKumiuneKåsa-
SSOK.
landsråde isumaKarpoK suju-
nersusiaK tåuna sapingisamik nu-
kingiuniartariaKartoK taimåitu-
migdlo isumaKatigisinauvdlugo
inatsisiliagssat nukinginarnerpåt
folketingimut sarKumiuneKåsa-
ssut landsråde pivdlugo inatsisine
§ 7, ingm. 2-me landsrådimut sar-
KumiusserKårnigssamik maligta-
rissagssame agdlagsimassutut sar-
KumiuterKångikaluardlugit.
savat tinguitdlo
landsrådip ingmikut itumik ataut-
simlnerane ilaussortat savauteKarfiu-
ssunit pissut owautigåt sårugdligit ti-
nguisa tunissaujungnaernerisigut sa-
vautigdlit navianartorsiortineKalersut.
Jakob Nielsenip taivå sujorna Igali-
kume savat 40 månalo majip autdlar-
tilårnerane sisamat K’agdlimiune to-
Kussut sårugdlit tinguinik sigssamut
tipisimassunik nerinermik kingorna.
direktør Hans C. Christiansen OKar-
poK tamåna misigssuivfigineKalersoiK.
sårugdlitdle tinguisa savanut ajoKu-
taunerat påsivdluarneKarniåsangmat
sava tingugtordlune toKusimassoK a-
torfigssaKartineKarpoK. sava ilivitsoK
iloKutailunit tamaisa Narssame fa-
brikimut tuniuneKarsinauvoK tåssane
KeritinøKariardlune Danmarkimut
nagsiuneKartugssaK umassut nakorså-
nit misigssorneKarniåsangmat. direk-
tørip neriorssutigå misigssuinøK tua-
viuneKåsassoK KanoK iliortoKarnigsså
aulajangivigineKarniåsangmat.
Med dæk KELLO
»NIGERIA«
Kalilik
åssilinermut atortut såtdlunU
filmit niorKUtaunerussut, tai-
matutdlo åssilissutit atortug-
ssaitdlo sordlo måko: Agfa,
Kodak, Zeiss avdlatdlo.
åssilissanut Kalipautilingnut Kali-
pauteKångitsunutdlo erssersaive-
Karpugut nutåliaussumik, ersser-
sartiniagkat erninaK suliarineKar-
tarput. — piumassoKarångat ag-
dlagtitagssat nalunaerssutånik nag-
sitsissarpugut.
ALT I
FOTO
Førende mærker i film,
apparater og tilbehør:
Agfa, Kodak, Zeiss m. fl.
Moderne atelier for fotoarbejde —
farve såvel som sort/hvid. — Omg.
ekspedition. — Brochurer sendes
efter ønske.
vord^^orø
PRIS kr. 3.385.-
mod KULDE-VARME-IYD
A/S Dansk glasuldfabrikimit lgalåmerngit amutdlarnerinik uvsigsausiat issimut, kissamut nipimutdlo pitarnavérsautigissarniåkit
Aktieselskabet
Dansk Glasuldfabrik
(Aktieselskabet for Kemisk Industri )
Længde: 4,14 m (13’ 7”)
Bredde: 1,46 m
Vægt: 125 kg
Hvis De ønsker en hurtig og kom-
fortabel båd, så ønsker De en „Ni-
geria med dæk“. Denne videreud-
viklede udgave af den åbne Nige-
ria-båd vejer kun 125 kg, og selv
med en mindre påhængsmotor
skyder den slanke, elegante båd
stor fart.
„Nigeria m. dæk“ er udstyret med
aluminiumsfordæk, rat og vindru-
de, og de forreste tofter er des-
uden forsynet med ryglæn. Båden
er meget sødygtig, og den kræver
ingen vedligeholdelse. Det kraftige
letvægsskrog er fremstillet af 2 mm
korrosionsfri, saltvandsbestandig
aluminiumsplade, der er meget
modstandsdygtig over for stød og
slag. Ligesom alle de øvrige KELLO
både er „Nigeria m. dæk“ naturlig-
vis synkefri.
Sejl i KELLO, det er hurtigere, let-
tere, behageligere og sikrere.
Tilfredse kunder over hele Grøn-
land er vor bedste anbefaling.
tabissusia: 4,14 m (13’ 7”)
silissusia: 1,46 m
OKimåissusia: 125 kg
umiatsiaK sukasoK ilorrisimårnar-
tordlo kigsautigigugko, tauva kig-
sautigisavat „Nigeria Kalilik". tåu-
na Nigeriap KaleKångitsup pitså-
ngorsagauvdlune nangineKarnera
taimågdlåt oKimåissuseKarpoK 125
kg, mikissumigdlunit ikutagkamik
motoreKaraluardlune umiatsiaK
tåuna kussanartorssuaK amitsoK
sukassaKaoK.
„Nigeria Kalilik" aluminiumik su-
juatungimigut KaleKarpoK, kåviti-
tagkamik ipiteruteKardlune anori-
mutdlo avssaussumik igalårtaKar-
dlune, åmalo igsorai sujordlit igar-
feKarput. umiatsiaK imarsiutiku-
minartorujugssuvoK, aserfatdlag-
tailissariaKångilardlo. umiatsiartå
OKitsoK KajangnaitsoK sanauvoK 2
mm aluminiumik mångertomerneK
ajortumik, imavdlo tarajuanik ase-
rorneKarsinåungitsumik, asulo
apornernut kagdlunernutdlo akiu-
sinåussusilerujugssuvdlune. KEL-
LO-umiatsiait avdlat åssigalugit
„Nigeria Kalilik" soruname kivineK
ajorpoK.
KELLO atordlugo umiartorit, su-
kaneruvoK, OKineruvoK, ilorrisår-
neruvoK isumangnåineruvdlunilo.
Kalåtdlit-nunåt tamékerdlugo pisi-
ssartuvut nuénårutigingnigtut ner-
sorneKautivta pitsaunerpårtarait.
Alle oplysninger og brochurer fra ukunånga pineKarsinåuput
KØBENHAVN GRØNLAND
Generalrepræsentant: Henrik Asmussen, Løngangstræde 24, Kbh. K.
7