Atuagagdliutit - 18.07.1968, Blaðsíða 31

atuagaK igdluanik tigumiardlugo
igdluanigdlo autdlait
tåuna maleruagagssaritineKarpoK KeKertat nunåne, Albania-
me, tåssane privatimik navssågssanångingmat, tamarmigdle
naligigdlutik
Ruth von Sperlingimit
Tirana (RB-special)
Europap kangiane nunat amerdlanerssaisa kangale påserérsimavat silarssuar-
mit kitdlermit takornariat angmautdlugit kanoK aningaussarsiornikut iluatcu-
tautigissoK. politit nålagkerneuarsimdput KungujugtarKUvdlugit, kigdleicarfing-
nigdlo sigssuertut nålagkerneKarsimaput inugsiarnerKUVdlugit ikiuiumatorKUV-
dlugit, kisiåne Albaniame taimåingilau, aitsåt 1966-ime angalauaiigit ikingner-
påmik 20-t åmalo atautsimortumik agdlagartagdlit nunamut tikerårsinångor-
dlutik.
Shqiperia — KeKertat nunåta, sor-
dlo inuisa 2 millioniussut taima tai-
ssaråt, inuit takornartat kineseriu-
ngitsut, nalornissomartorujugssuar-
mik ilagsissarpait. ukiut untritilig-
Pagssuit ingerdlanerane Albanien nå-
lagauvfingnit avdlanit Kunussiarine-
kartarsimavoK, OKalugtuagssatigutdlo
Påsissat albaniamiut takomartanut
tatigingningnerat agdlisarsimångilåt.
sut tamaisa atautsimut issigalugit ta-
kornariat uvdlut tamaisa takussag-
ssaussånginerat KanoK isumaKarfigi-
savdlugo ajornakusorsinauvoK, pissu-
taunersoK nunap inuisa takomarta-
nut akerKersimåmerat imalunit nu-
nanit aningaussautilingnit pissut ati-
ssarigsårtut ernumåssuteKångitsutdlo
takuvdlugit tupigusungneK.
nuname avdlamiut 35-uvdluta Ju-
goslaviap Albaniavdlo kigdleKarfia-
nut tikiukavta nalunaemutåravta,
Pinersautivta, åssilissutivta, aningau-
ssat avdlatdlo naligdlit nalinge mag-
Persigarssuarnut agdlagtorneKarput.
tåssalo takomartanut sujulerssuissut
suliagssaisa kingugdlersåt Europame
kineserit nålagauvfiata isumaKatåta
iserfigineKarnigsså sujorKutdlugo.
suniniarnerssuaK
albaniamiup akileråmserissup ag-
dlagartavut ama nunat avdlamiut a-
visé tiguvai tauvalo nagsatavut mi-
sigssordlugit, kingornalo igdlumut i-
serdlune nalunaerKutavdlo akunera
atauseK Kångiungmat aitsåt uterKig-
dlune.
utarKineK sivikitdlisarniardlugo a-
tuagåmat suniniutit soKutigingnigtu-
nut avguåuneKarput: Albania pivdlu-
go påsisimassagssat ilumortut il. il.
atuagagssat allkutagssiåungeKaut. su-
niniutit tåuko sualugdluinartut ku-
pernerisa ilait Kulit atuåsavdlugit i-
kigtuinait pisinåussuseKarput. isu-
niagssarsiatigut suniniarneK sulingiv-
feKarnerme nerissagssat såkukiner-
ssaråt. kisame autdlarpugut, bus-ilo
ingerdlavoK 500 meterit migssilior-
dlugit avKusinikut ujaraussukut, ti-
kikiartordlugit saviminernik ungalu-
liat kigdleKarfingmit KåKat Karssut-
dlugit atassut. matorssuaK saviminiu-
ssok angisoK såkutut ilånit Maop isu-
niaKataisut itunik atissalingmit åma-
lo sujulerssuissup tåussuma kavåjåne
augpalugtortalingmit angmarneKar-
Pok. såkututut ilagsivoK. Europame
nunat matussaunerssånilerpugut.
kilometerit sujugdlit Kavsérpagssuit
avKutigårput nuna seKinermik agsut
kiagsagausimassoK agtorneKångitsor-
dlo, kisiåne sivitsungitsoK sujuarsar-
simanermut nalunaeKut sujugdleK ta-
kuvarput: KåKap uvingarnane seKi-
narigsume agdlangnerujugssuit: inu-
hiersordle Leninismen åma marxis-
nien åma Erver Hoxha (Albaniame
kommunistit partivine agdlagtussut
sujugdlersåt). avKusernup sinåne su-
niniutit agdlagartat sanemutoK kina-
lunit albaniamiut oxausianik uvånga
iliniartilertortarpåt, posht, isumaxar-
tOK „pérdle". tamatumane pineKame-
ruput aningaussautiligssuit, avdlå-
ngortiteriniarnerit, nunasiaKarniarneK
il. il. taimågdlåt Mao Tse-Tung åma
Enver Hoxha pingårtineKarput —
Profte — oxauseralugo.
inigssiaic 20 kruninik akilik
igdloKarfit pingåmerssåta, Tirana-p
tungånut avKut Europame motoriling-
nik atuivfiunginerssaugunarpoK tai-
niåitordle angatdlåtoKarnerpauvfiuv-
dlune. sume tamane pisuinait inger-
dlatarait savat, savaussat, siutitut
nerssussuitdlo. naussorigsaissut pitsut
arnatdlo utomarssuit Kimugsemssår-
dlutik ingerdlåput. avKusineK igdlu-
gigdlugo takugssåuput narssautit nag-
gorigsardluagkat. karrinik katerssui-
nex autdlarterugtorsimavoK, agssåi-
narmigdlo kivdlut atorneKarpoK.
angalassunut sujulerssuissup, na-
korsap inusugtup albaniamiup, tulug-
tut oKatdlorigdlune oxalugtupåtigut
1930-kut kingornatigut nuname tuni-
ssagssiorneK 200 %-imik agdlisima-
ssok.
— sulissartup, nangigpoK, Kåumå-
naut akigssarsiarissarpai albaniamiut
aningaussait leke-t danskit kruninut
nauisorssordlugit 360 kr. migssait, å-
nialo arnaK angutdlo åssigingmik a-
kigssarsiaKarput. sulivfigssuarme di-
rektøriussoK sulissartumit natermik
sanertartumit 25 “/o-inarmik akigssar-
siaKameruvoK.
igalåkut itsuartordlune inuit ati-
ssardlungnerat malungnartarpoK, it-
suarKigtariaKarnardlunilo nalunaeru-
tigineKarmat inungnut inigssiaK 20
kr. migssiliuinardlugit akeKartOK, å-
malo akigssarsiat akilerårutexautau-
nex ajortut. kingusingnerussukutdle
påsinarsingmat skut, danskit påsing-
nigtausiat nåpertordlugo gummisku-
nut åssingunemssut, 120 kr. migssi-
liordlugit akexartut, tauva suna piv-
dlugo taimåitoKamersoK påsinartar-
POK.
— kungitsuvlingme inuniamerme
atugkat pitsåungexaut, kisiåne ta-
mavta åssigérdluinangajangmik ani-
ngaussarsissaravta tamavtalo naligig-
kavta.
inuit inuniarnikut atugarigsårnerat
agdliartorportaoK niorKutigssiornéK i-
ngerdlaKatigalugo, angalassut suju-
lerssortåt nuånåxalune taima OKalug-
tuarpoK. taimaisiniariartoK mérarpag-
ssuit erinarssordlutik agpiput. atuar-
torpagssuit sanileriårdlutik mardlu-
kutårdlutik tasiordlutik ingerdlauler-
put. nukagpiarxat tamarmik nujait
naitsungordlugit nujaiagåuput, amer-
dlanerssait ipertunik ilårtugkanigdlo
atissaxarput, kisiåne åma ilaxarput
niviarsiarKanik silarssuarme kitdler-
me sumilunit pisiarineKarsinaussunik
kjoleKartunik. tamavta naligigpugut.
bilit usissautit 7 inusugtunik nikor-
fassunik ulivkåvigsimassut erfalassu-
mik augpalugtumik erfalassulissartut
sanerKukamik ånugdlutik buserput
itsuartorfigåt. tåssa iliniartut aussa-
me sulingivfeKarnermingne Kimug-
tuitsuliorniardlutik suliumasimassut.
nangmingneK kajumissutsimingnik a-
kilersinatigdlo, sujulerssorterput tai-
ma oxalugtuarpoK.
igdloKarfit pingårnerssane
inuneK
Tiranap inue 160.000-iussut kater-
ssusimåput igdloKånginerssamj ugssup
Skanderbeg plads-ip ereåne, tåsså-
ngånit autdlåvexardlutik avKUsineru-
jugssuit siligtut sisamat. tåssanipoK
igdloKarfiup kulturimut tungassutigut
igdlussårssuaK pencautåne sovjetimi-
unit albaniamiunut tunissutitut isu-
maliutausimagaluarpoK, kisiåne nu-
nat tåuko mardluk 1961-ime isuma-
Katigigkungnaermata igdluliomermut
titartaissartunit nunaKarfingmiunit i-
nerniarneKåinarsimavoK. Stalinip å-
sserssua åmut nåkusserussårpoK. ta-
lerpiatungånipoK nålagfik matue ma-
tuvdluarsimagunavigsut ukiunut pe-
rérsunut nalunaeKutagssatut. tamåne
ugperissarsiorneK atausinaulersima-
vok: kommunisme.
a VKUsineru j ugssuit elektricitetimik
Kåumarsagkat niguatdlagkåine pitsu-
ssuserujugssuaK tikitagssauvoK. av-
Kusernit amitsut, asfaltererneKarsi-
mångitsut Kanganisamjugssuamik
igdlutagdlit någdliungnåinartumigdlo
tipigtut.
Tiraname nuånårniartarfit tåssåu-
put filmertarfit arfinigdlit neriniar-
tarfinguitdlo mardlugsuit. nal. 22,00
kingornatigut avKusernit inuisagtar-
torujugssuput. atautsimigdlunit bile-
KångilaK, Kaxutigut pisuinaK atauseK
inajårniardlune tuaviortOK. uvdlåt ta-
maisa tamanut pingitsailissumik e-
KaersårtitsineKartarpoK nal. 6,30. uv-
dlunerane Skanderbeg plads inung-
nik ulivkårtarpoK seKinissårussårtu-
nik. busit atausiåkåt KaKutigorssuaK
igdloKarfiup KerKa avKusårtarpåt, e-
rinitsajuisåråinilo inuinait bile agssait
igdluinik kisineKarsinaussarput. av-
dlamut åsseKångilaK sordlo igdloKar-
fiussaliame angalaordlune.
igdloKarfiup iliniarnertunut iliniar-
fia, nunap pisuarssua, 1947-me ator-
KårfigsiorneKarsimavoK uvdlumikut-
dlo 7000-inik iliniamertoKardlune.
Albaniame kommunistpartit 1941-me
pilersitaungmata nålagkersuissutomat
Kimatarait iliniagaKardluarsimassut
380-it nunane avdlane iliniagaKarsi-
massut, åmalo inuit 80 ®/o-é agdlagsl-
naunatigdlo atuarsinåungitsut. måna
inuit tamarmik 40 inordlugit ukiug-
dlit atuarsinauvdlutigdlo agdlagsi-
nåuput.
iliniardluarsimassunik atåssutexar-
niarnerigaluaK iluagtingitsorsimavoK.
iliniarnertut iliniarfigssuånut tåkutut
ilagsivdluameKartångeKaut. sumit
aggerpugut? tunutlngitsutuat ilåta a-
peråtigut. Danmark, aulagsåtdlagto-
KångilaK. — Skandinavien, misilér-
Kigkaluarpugut, kisiåne isumaKarput
Tysklandimit pissugut.
påsineKarmat angalanerme sujuler-
ssorterput ilaginago iliniarnertut ili—
niarfiånut isersimassugut piårnerpå-
mik aula j angerdluinarsimassumigdlo
anisineKarpugut. taimaisiorneKamer-
put isumaKartiparput takornartanik
OKaloKateKarnigssaK inerterKutaussoK.
anguniagkat atortorissatdlo
— Albaniame avdlångomerssua-
KarsimavoK, taima OKarpoK angala-
nerme sujulerssorterput, takorxuvdlu-
git sulivfigssuit, elektricitetiliorfit a-
tautsimordlunilo ingerdlatamik nuna-
lerineK. ingmivtinut pilersorsinaunga-
jalersimavugut agdlåtdlume nunanut
avdlanut tuniniartardlugit ilåtigut
tupat ånorågssiagssatdlo.. nunarput
piorsarneKartugssauvoK atuagaK ig-
dluanik tigumiardlugo igdluanigdlo
autdlait, taima oKalugtuarpOK, tama-
tumunalo erxarsautigai sanilimingnut
pissuserissatik pitsåungitsut, tåssa
Jugoslaviamut Grækenlandimutdlo
(Albanien Grækenlandimut sorssug-
tuartutut misigiuarpoK). buse inger-
dlavoK Tiranap sulivfigssuaKarfiati-
gut, ilåtigut tamånitdlutik ånorågssi-
orfit 6000-inik sulissugdlit, sulivfig-
ssup igdlutaine najugaKartut.
agssortorneKarsinaugunångilaK su-
juariamerujugssuaKarsimassoK nauk
sujuariautit angnikitsutut isumaKar-
figinaraluartut. nunap sujulerssui-
ssuisa silarssuaK avatimingnitOK nar-
rugissutut ikaluardlugo påsilersima-
våt inuiåussutsimik pingårtitsineK nå-
mångitsoK nuna kinguarsimassoK su-
juarsåsavdlugo inuiaKatigingnut mo-
derneussunut, sunalo pivdlugo takor-
nariat måtusimaniarneKåsåpat? tåu-
ko nuånaringilåtigut, kisiåne aningau-
ssautait atorfigssaKartipavut.
KeKertat nunåne OKatdlineKardluni-
lo tamanut iliorneKarmat miserrati-
gineKarsinåungilaK. tamånalume tike-
rårnerup nalåne såkortumik ersser-
KigsarneKarpoK ingmikortoKarfit ilau-
ssortaisa mardluk isumatik ersserKi-
vigsumik OKautigingmatigik nuna su-
julerssuissuilo pivdlugit. politinit i-
serfigineKaréramik jugoslaviamiut a-
ngalassut agdlagartåinik misigssui-
ssarfiéne nalunaerKutap akunere i-
kigtunguit igsiåput ... måne inuit
nangmingneK isumamingnik sarKU-
misångitdlat.
nipe tåssauvoK Hoxhap nipå — i-
sumatdle Maop.
TAGE SCHOUBOEA/s
ELEKTROTEKNISKE ARTIKLER OG VÆRKTØJ
FOR HANDEL OG INDUSTRI
elektroteknikimut tungassut sånatitdlo niuvernermut sanaortorner-
mutdlo tungassut.
SKYTTEGADE 7 , KØBENHAVN N . TELEFON (01)39 25 00
KVALITETSVARER
I
Syntetisk Emaille
Gulvlakker
Kunstnerfarver
Skibslakker
Oliefarver
Tegnerekvisitter
LAK- OG FARVEFABRIK
Kalipautit, Kivdlersautit titartainermutdlo
atortugssat pisiagssat pitsagssuit
FURONO RADAR TYPE FR 151-TR nutåx transistorilik
indikatoria imermit pitarneKarsfnåungilaK agdlåtdlo aKugtarfingne inigssailekinaraluartune IkuneKarsInauvdlune. påsså-
nera pissaritsOvoK oKitsdvdlunilo, iluarsainerdlo isumagineKartarpoK pilertortumik, KinerdlerfigssaKarfigai 0,5—1,5—4—
12 åma 32 sømilit. sillss. 340, portåss. 250, itfss. 400 mm 20 kg.
autdlakStltsissutå 10 Kw-Iuvok agdlåt u-
ngaslgkaluaKlssunlk angusslvdluartartok,
talmatutaok Kinigkat mikigaluartut såku-
kinerussunik atortokarnemlt pilertome-
rujugssuarmik naninekartarput. sillss. 320,
portåss. 460, itlss. 210 mm. 33,5 kg.
ikussugagssat standardlussut, reservedelit
standardit antennlvdlo ikuvfigsså ilå-
ngutdlugit akekarpoK 24 V DC tåuna:
kr. 17.500,—. ikåssornera akekarpok kr.
1.000,—. Danmarkime ISR-ip sutdllvé av-
kutlgalugit tuniniaivfekarfiatigutdlo ilu-
arsaisitsinerlt isumaginekartarput. nuna-
ne avdlane RAMAC-servlce-organlsatlon
avkutigalugo.
' ■ .......''
sarfalcrsuta translstorlt atordluglt avdlå-
ngujaitdlisagauvok, sarfamlgdlo atulnera
285 W-lnauvdlune, tåssa 24 V-lne 12 am-
perlt mlgsslnglnik. sullslnauvok sarfap
såkortussusla + 20'/o-lmlk avdlångoralu-
artltdlugo, talmatutdlo lsumamlnlk kaml-
tardlune sarfap såkortuslvatdlårneratlgut.
sillss. 280, portåss. 420, itlss. 210 mm. 16,5
kg.
antennia tåssauvok „slotted wavegulde
antenne" — l,8°-nlk siangnlllk, kåvlng-
nerminilo kaligamera 24 db-lnlt pltsau-
neruvok. tåuna aluminiumik Ikuvflgssa-
lerdlugo tånlånekartarpok. sillss. 1400,
portåss. 370 mm.
INTERNATIONAL SKIBS RADIO
Mitchellsgade 9, København V . Tlf. (01) 12 51 40
Skagen afd. Tlf. (084) 4 16 54
Fredericia afd. Tlf. (059) 4 05 99-2 12
<sR
31