Atuagagdliutit - 14.02.1974, Side 10

atuartartut agdlagait læserne skriver atuartartut agdlagait læserne skriver
atuartartut agdlagait læserne skriver atu
A/G-ip Kavdlunånik agdlautigissånut navsuiaut:
OKautsit sangmivitsut
ajukunermit sungitsut
telegrafbestyrer Jørgen Gant, Narssan, såkortumik sassu-
ssissoK A/G-ime isumanik itisilerinermik
A/G-ip nangmineK agdlauserissa-
Karnermigut, ukiortåp normuagut
sarKumersukut, autdlarnerpå ag-
dlauseringneriartausigssaK nutåK.
atuardluarKigsårtariaKarpoK pe-
riautsimik nutåmik tungavigssau-
ssumigdlo imaKarnersoK påsiniai-
vigisagåine.
inuit inunermingnik Katsussi-
sitdlugit nuånaringnigkungnaer-
sisisagåine periuserineKarsinau-
ssunik ardlalingnik itigartugssåu-
ngitsunik periausigssaKarpoK. sor-
dlo imailiortoKarsinauvoK, aju-
ngitsorujugssuarmik pivdlugit.
nåmagigtaitdliutigssait nangming-
neK sarKumeralisåput, taimailior-
nerdlo ima iluartitsigisinauvoK,
pigssarsianut ajungitsunut pine-
xartunut ilutigititdlugo nåmagig-
taitdliomeK sukasorujugssuarmik
agdliartulersinauvdlune, taimalo
periauseKardlune misilineK inung-
nut ajortumik misigissaKartarsi-
mångitsunut nåmagigtaitdliortu-
nutdlo nåmagigtaitdliornerånik
såkortusautåinarttu suniuteKar-
tugssauvoK. taimåitumik nuname
måne inoKarpoK utorKarnik u-
torKaunerussututdlo taineKarsi-
naussunik inunermingnik Kungu-
julårutigingnigtunik, akerdlianig-
dlo iniisugtunik ardlalingnik nå-
pitagssaKarpoK kamagsimårpa-
sigsunik kinalingnik, taimale o-
Karnivnut maligtinardlugo OKa-
rumavunga taima pissuseKarneK
Kalåtdlit-nunåinåne atortorine-
Kångingmat. taimale periausexar-
neK iluagtingitsorpat inuit oxa-
lugtutaKåtårtariaKarput inuner-
mingne atugait sugssåunginerar-
dlugit. pivfigssap sivikinerussup
sivisunerussuvdlunit ingerdlane-
rane taimatut ajorsårdlugit oxa-
lugfigineKartuartut amerdlaner-
ssait påsingnigkiartulisåput tai-
ma OKalugtuartut ernortumik o-
Kalungmata. periauseK tamåna a-
merdlasorparujugssuardlune mi-
silingneKartarsimavoK tåssalo ta-
matigordluinangajak iluagtitarsi-
mavdlune.
autdlartitat ajungitsorsiarissar-
tagånut tungatitdlugo oKatdlise-
Kataunigssara kigsautigingilara,
pissutigissama ilagåt, OKatdliniar-
nerme pissutiginiarneKartut ilait
ingassåussineruvatdlårmata, ki-
siånile taima igdluinarsiortigi-
ssumik Kinugissaussututdlo ma-
lerssugaujuarnermik erKugauv-
dlune, sordlo A/G-itaoK taimai-
liortunut ilaussoK, KaertorneKa-
lersinago periarfigssaKarumav-
dlune tutsiutariaKarpoK. åmame
imåitariaKångilaK isumaitsulior-
neK sunalunit akinexarane nipa-
ngiuttnarneKartåsassoK. månåku-
me imåipoK, inup kialunit nå-
magtumik sianissusiligausimassu-
tut nautsorssuneKartup, månilo
ineriartornerme malingnaulårsi-
massup, inungnutdlo tåukunånga
nautsorssutigissariaKåsavdlutik
måko, sordlo folketingimut ilau-
ssortat atuagagssianigdlo åndg-
ssuissut, påsisimassariaKåsagalua-
råt måne nålagkersuinikut ani-
ngaussarsiatdlo tungaisigut inger-
dlatsinerup suna tunuliarinerå.
taimåikaluartoK inuit Kåumarsa-
gaussut akornåne oKatdlinerne
tainenarsinauvoK 2 + 2 tåssau-
ssok 4, tamånåungilardle inuit
tamåkua aningaussarsianik inger-
dlatsineK pivdlugo pingårtumik
OKatdlineråne akuliuniardlunga
påpiara maskinavnut ivertikiga.
sujunertarale unauvoK, misigi-
ssutsikut naKisimaneKarnanga o-
KatdliseKataunigssaK sujunerta-
ralugo, uvanime sujunertarine-
KartoK tåssauvoK, sunalunit nau-
jartulerneK ajormat iluamik nu-
nanut tungavilerneKarsimatina-
ne.
Lars Emil Johansen OKarnerme
ilåtigut ima OKarpoK, sukutdlunit
sapingisaK tamåkerdlugo danski-
nut Kalåtdlit-nunånitunut aker-
KersimårnigssaK pinavérsårtaria-
KartoK. isumaKarpunga taima o-
Karnera erKortussoK, una pissuti-
ginardlugo, taima pineKarsinau-
ssugssat amerdlanerpårtarujug-
ssuisa taima pineKåsavdlutik pi-
ssutigssaxauteKarfigingingmå-
ssuk, taimåikaluartordle taima o-
Karnera ugperivisavdlugo tunga-
veKavigdlune OKarnersoK nalor-
nissornauteKarsinauvoK. atuagag-
ssiame OKautsip atorneKartup su-
junertai tåssåuput, „danskinik
umigssuineK", „akigssarsiat niki-
nganerat" (ima påsissariaKartoK:
danskit kalåtdlitdlo akigssarsia-
mikut nikinganerat) „autdlartita-
tut ingmikut pissagssaKartitau-
ssut“, „åssigingisitauneK“, „inuia-
Katigit kalåtdlit åmut issigissau-
ssut“, „inuiaKatigit kalåtdlit ikiu-
gauginarnigssamut uparuartune-
Kartut", avdlarpagssuitdlo amu-
ssartumit atautsimit tigoragau-
ssut, mingnerussutut misigisima-
nermik misigissutsit akulerågauv-
dlutik tipautilersut, nålagkersui-
nikut suliniartune sunigaupilung-
nerup akiorniagaunerata nungu-
tiniardlugo sulissutiginiarnerane
suliarissariaKaraluartut. taimai-
liorneK pisanganartorsiortitsini-
arneruvoK naligssaKångitsoK. ta-
matumane A/G sujulerssortau-
vok, ilimagissariaKarpordlo ajor-
tumik kinguneKarumårtoK. A/G
normumine kingugdlerme lands-
rådip sujuligtaissua avorKårå u-
kiortåmut tungatitdlugo onalung-
nermine kalåtdlit atuagagssiait
tatigissagssåunginerardlugit oKa-
lungnerardlugo. A/G-ip årKigssui-
ssoKarfia Kanon isumaKalersitsi-
va, oKauserissat tungavigssaitar-
pata, Kanorme ilivdlune oKarto-
Karsinauva tatigissagssaujung-
naersitsiniartumik tungavilerne-
Karsinaussumik OKautsit atorne-
Kartut taima erssarigtigissut tu-
ngavigalugit OKalugtoKartitdlugo,
tåssaviussariaKåsånginerdlune
landsrådip sujuligtaissua isuma-
liutigerKingneKarsinaussunik sila-
tusårtunigdlo oKaornigsårissug-
ssaK, OKautsit pivfigssame kingu-
singnerussume ardlaligtigut av-
dlatut isumalerdlugit atorneKar-
tartut pivdlugit. autdlartitat så-
ssutariuåsavdlugit sumik tunga-
vigssaKarpa, OKautigalugit tåssau-
ginartut pivfigssamik iluagtitsi-
niåinardlutik aningaussanigdlo
katerssiniåinardlutik maungnar-
tartutut taivdlugit, tåssagOK Dan-
markime nunautinguane atugag-
ssamingnik asule sipårniåinardlu-
tik. aningaussarsiniardlune suli-
sagåine, taimailiornerme suna ku-
kuneruva? Moses Olsen taima
iliungila, åma A/G-ime årKig-
ssuissoK taimailiungila, imalunit
tamavta taimailiungilagut? tau-
vame igdkinguagssamut nautsivé-
rartalingmut katerssiniarnigssaK?
„kalåtdlit ikiutisiniartuinartug-
ssatut" taineKartut agfait igdlu-
mingne najugaKarput, nauk uva-
nga ukiut 20-t sivnerdlugit Ka-
låtdlit-nunånisimagaluardlunga
taima itumik pigssarsisinausimå-
ngitsunga, sunauna pivdlugo tåu-
na Kalåtdlit-nunåninerme tapi-
siaussartoK sivitsorsautiginiarne-
KartuåinartoK? aningaussarsianut
tapiutigineKartartoK tåuna sua-
lugtajårinernut pissutineKarsi-
nåungilaK. suna pivdlugo aper-
Kutine sagdlingortiniarneKångila
aperKut erKortussoK måna, avisi-
liortoK sulissartumit pingasoriåu-
mik akigssarsiaKarnerungmat, na-
korsaK arfinileriåumik imerniar-
tarfiutiligdlo ukiumut hundrede-
tusintigdlit ardlagdlit akigssarsia-
Kartardlune sulissartunik tatdli-
mångornerit tamaisa kaussarfinik
imaiaissarnermigut? tåukununga
tungatitdlugo Kalåtdlit-nunåni-
nerme tapisiaussartoK sumik pi-
ngåruteKarpa? tamavta nalungit-
dluinarparput måne najuganartut
autdlartitaussunigdlo taineKartar-
tut aningaussaKarniarnermik tu-
ngaisigut åssigmgitdluinarmata.
tamavta nalungitdluinarparput
måne najugagdlip mérKane ilini-
artitsissugssatut avisiliortugssa-
tutdlunit iliniartisinaugå ming-
nerpåmigdlunit aningaussartuti-
ginago. autdlartitatut taineicar-
tartoK taima kigsauteKåsagaluaru-
ne aningaussalersornigsså nang-
minérdlune isumagissariaKarpå,
tåunåinaK taivara åssersumik a-
tautsimik taissaKarniåinardlunga.
sordlo taimåitut tungavigalugit
kalåtdlit naKisimanenartunik tai-
neKarsinåupat? nalungilarput
Kalåtdlit-nunåne inoKarmai, ani-
ngaussarsiarKortimgitsunik, isu-
maKaKinasile Kalåtdlit-nunåinå-
ne taimåitoxarmat. soruname aut-
dlartitaKarpoK Danmarkime ig-
dlusinigssamingnut sipårsimassu-
nik, isumaKaKinasile Danmarki-
me igdlut nautsivinguartagdlit
tamarmik autdlartitanit pigine-
lcartut. Kalåtdlit-nunåne danskit
amerdlavatdlårput, kisiånile
maungnarsimåput maungnarKu-
neKarnertik tungavigalugo atu-
gagssamigtutdlo nåmaginarsori-
ssamingnik neKerorfigineKaramik.
soruname atorfit xutdlersauvfiu-
ssut amerdlavatdlåt danskinit ti-
gumineKarput, nalungilarputdle
suna pissutigalugo taimåitoK, ta-
månale avdlångoriartorpox, er-
Kortumigdlo oxalungnerungilaK
danskit tamatumane sagdliutitau-
juarnerat erKartusavdlugo. måni-
miunik atorfingnik Kutdlersauv-
figingnigtunik sulivfingmut naler-
Kiitunertik tungavigalugo Kut-
dlersaussunik peKartångilavut?
tamavta isumaxångilavut taimåi-
nera pissusigssamisortussoK, ta-
mavtalo månåkut taiguisinåungi-
lavut atorfeKarfit kalåtdlinik su-
liagssamingnut nalerKusorissau-
ssunik KutdlersaKartut ardlaKar-
tut taigordlugit. månåkut politike
akuerineKardlune ingerdlåniarne-
KartoK atorsinaunera misilingni-
ardlugo periarfigssaleriartigo, pe-
riauserinc-Kartut kukilårtorussågi-
narnagit iluaKutausinaussortailo
avdlångortiterniåinarnagit. nå-
laakersuissunime suleKataunerup
åssiginåsavå avdlanik isumaKa-
lersitsiniardlune suliniarnex. igdlo
sananiagaK taima periauseKar-
dlune, sordlo atortugssainik ami-
gauteKartitdlugo, sananiåsagalua-
råine Kanon issikoxåsava?
oKåtårniångilara inuit sagdlo-
Kitardlugit ima oKalugfiginiar-
dlugit, suna tamåt Kungujulågi-
nardluse akuerssårniarsiuk, inga-
ssåussinerusångilardle ajoKusisa-
nanilo erKarsalårtardlune periau-
seKarnigssaK, tamåssauvordlo i-
nuit måne najugaxartut, måni-
miuinåungitsutdle nunanile av-
dlamiutaoK, akissugssauvfigissa-
migtut erxarsautigissariaKagåt.
uvdlumikumut periauserineKar-
tumut issornartorsiutigssarpag-
ssuaKarpoK, avdlångortitariaKar-
tut amerdlaKaut, taimailiornig-
ssardlo angujartuårneKarpoK. ka-
låtdlit iliniartitaunigssåne piler-
ssårut såkortoK ingerdlåneKarpoK,
sujunertaralugo kalåtdlit ator-
fingnik Kutdliunerussunik tigusi-
artornigssåt piårtumik ingerdlå-
nexåsassoK, låssa imåipoK suli-
ssut avatånérsut (danskit) nuna-
mingne atorfigssaerutitisavdlugit.
tamåna nalungilarput, imalunit
tamavta nalussariaxångikaluar-
parput, nålagkersuinikut inger-
dlatsinerup tamåna sujunertarigå
taimåitumigdlo Morsisip imalunit
Lars Emilip Atuagagdliutitdlunit
anguniarneKarnerane atarxinau-
ligssaringikåt, uvagutdlo tamavta
tamatuma anguniarnerane iluari-
simårdlugo ilisimangnigtuvdluta.
kalåtdlit tamanik tigusiartuler-
nigssåt nuånårutigårput, nuånå-
rutigårput ingmivtinut sulivfig-
ssaerutitinigssarput, kisiånile nu-
ånårutigingilarput tatigissaujung-
naersagaunigssarput kalåtdlitdlo
atorfingnik Kutdliunerussunik sa-
perungnaersoralutik tigusiniariar-
A/G ingmikut pissu-
teKardlune atuartar-
tup agdlautigisså ta-
kisoK nailisångivig-
dlugo ilångupå. tai-
mailiorpugut pissuti-
galugo ilångutag-
ssivdlune nagsitsi-
ssup ilånguneKåsag-
pat taimailiornigssaK
piumassarisimang-
mago. taimailiornivti-
nutdle pissutaussu-
nut pingårneruvoK,
telegrafbestyrer Jør-
gen Gant-ip agdlau-
serissamine ugper-
narsarmago isumar-
put imåitoKj isumat
nutåt tungavigalugit
tamanut angmassu-
mik A/G avKutigalu-
go oKatdlineKarsi-
naussoK — taimaili-
ornigssamut atuar-
tartut ikiukumagpa-
ta.
pata iserfigssaKångitsutut anisi-
taunigssarput, taimåitumigdlo
nuånåruteKånginerput kimitdlu-
nit påsisavdlugo ajornarnaviångi-
laK.
kisalo danskinik umigssuineK,
Kularingitdluinarpara kalåleKar-
mat danskinik umigssuissunik.
agdlåme isumaKarnerasinauvdlu-
nga taimåitoKåsångigpat erKumi-
ginartutut issigissariaKartoK, aut-
dlarteriarneratutdle erKartugag-
ssaK kisiviat sangmivdlugo inger-
dlatsiniåsagaluaråine sangminia-
gagssat amerdlåsagaluaKaut, ta-
matumingåinardle sangmissaxar-
dlune ingerdlatsiniåsagaluaråine
akissugssåussuseKångitsuliorne-
ruvoK kukussuliorneruvdlunilo.
danskeKarungnarsivortaoK kalåt-
dlinik ardlånik pissuteKardlutik
pissutigssaKångivigdlutigdlunit
nuånaringningitsunik. uvanga
nangminerpiax inungnut ima isu-
malingnut ilåungilanga, kalåleK
nilerpat kalåliunera pinardlugo
nilianik tipigingneraisinaussunut,
aperKume tåunarpiardlunit kisiat
tungavigalugo oKatdlineKåsagalu-
arpat uvanga tungivnit kalåtdlit
danskitdlo ingmikortingivigpåka.
isumaKarpungalo kalåtdlit dan-
skitdlo amerdlanerssait taimatu-
taoi< misigisimassut. åssigingila-
gut kisiånile ingmivtinut atarKe-
Katigigpugut atarKeKatigigsinauv-
dlutalo pingårtumik ajungitsorsi-
aritisinaussavta tungaisigut. sa-
piserdlunga ima oKarumasinauvu-
nga, inuiaKatigit åssigingitsut
tåuko mardluk akornåne pissut-
sit sule pitsaussuput, neriugpu-
ngalo sule taimåituåsassut, pissu-
tigalugo, uvdlumikut avigsårtini-
åsagaluaråine a vigsårt itsinigssa-
rne sunarpiaa kigdliliuneKåsaner-
sok nalunarsisimangmat månå-
taordlo pissutigalugo. taimailior-
niarneKåsagaluarpat sumut ata-
nermingnik nalulcrsimassunik ar-
dlaligssuarnik pcKarmat.
A G nuna ta.måkerdlugo siaru-
artartoK periarfigssalerujugssu-
vok suniuteKarniåsavdlune. aper-
KumutaoK taamtumunga agsutdlo
angisumik akissugssåussusoKar-
dlune periarfigssat taimåitut sa-
pingisamik pitsaussumik inger-
dlatinPKarnigssånut.
radicKarfingmc pissortaK,
Jorcien Gant.
Box 27. 3921 Narssax.
A/S BOYCO
der har et righoldigt udvalg i bolcher — lakrids — chokolade
m.v. passende for det grønlandske marked, søger dygtig re-
præsentant.
C. F. RICHSVEJ 99,
2000 — København F.
Kalåtdlit-nunåne frimærkit
pisiariumaneKarput uvdlormut akit angnerpårtånik akiler-
dlugit — pigissaxaruvit nagsiutikit (frimærkit agdlagkane ni-
pingåinarsinåuput) emgerdluta akigssait nautsorssordlugit
isumangnåisavavut.
Grønlands Frimærkehandel — Box 618 — 3900 Godthåb.