Atuagagdliutit - 05.12.1974, Blaðsíða 16

atuartartut agdlagait læserne skriver atuartartut agdlagait læserne skriver atuartartut agdlagait læserne skriver atu
råde ularussiungnaerdle
agdlagtoK KNAPP-ip agdlagfeKarfiane pissortaK
Moses Olsen
Kangångorå danskit inatsissartu-
nut Kinersilemermingne agdla-
gartaliatigut OKarfigineKarsima-
giput Kinigagssait mardlussut, tå-
ssa Stauning imalunit påtsivérut-
dluinarneK.
landsrådip atautsiminera måna
KångiutOK tusarnårtardlugo amer-
dlaKissutigut isumaKantajånar-
tarpoK landsrådip sulinermine tu-
nga vigigå una: „landsråde påtsi-
vérutorKassoK". taima oKarnivkut
erKarsautiginerussara tåssauvoK
landsrådip månåkut taisiniarner-
me periausia — imaKalunit erKor-
nerussumik oKardlune periause-
Kångipatdlårtutut pissuseKarnera.
landsrådip atautsiminere najor-
tagkat amerdliartortitdlugit ma-
lungnarsiartuinartutut ipoK isu-
merniarnerup taisiniartarneruv-
dlo tungaisigut KanorpiaK periu-
seKarnigssaK påtsivérusimårne-
KardluinartuartOK. tamatumane
erKarsautigåra sujugdlermik tai-
sinikut isumerfigineKartariaKar-
tumik sujunersumik sancumiussi-
neK åipagssånigdlo taimatut suju-
nersuteKartOKartitdlugo taisiniar-
tarnerme periausiussartut.
pisimassut ilåt taimatut pisso-
Kartarneranut åssersutigssarKi-
vigsoK erKartulåriardlara:
uvdlut ardlåne landsrådip OKa-
luserissaisa ilagåt Niels Carlo
Heilmannip landsrådip agdlagfe-
Karfiane uliamik augtitagssanig-
dlo påsisimassalingmik atorfinig-
toKarnigssånik sujunersutå. suju-
nersut tåuna agdlagångordlugo
tuniussivigssaK kingorKiinago tu-
niuneKarsimavoK, taimalo „suju-
nersutivingmik" taineKarsinauv-
dlune.
OKatdlisigineKarnerane ilaussor-
tat oKauseKaKétårneråne isumat
avdlaussut mardluk sarKumiune-
Karput. isumap åipå tåssa lands-
rådip akuerssissuteKartarnermut
tungassumik pissortaKarneK ta-
måt tiguinartariaKaraluarå. isu-
map åiparå sujunersut nangmi-
nerssornerulernigssamut atatit-
dlugo erKarsautigerKingneKarta-
riaKartoK.
OKatdlinerup naggatåtigut su-
juligtaissoK oKarpoK sujunersutit
pingasussut oKartariaKartOK, tå-
s.~a „sujunersutivik" Niels Carlo
HeilmannimérsoK, tauvalo „suju-
nersutit" avdlat mardluk taine-
Karérsut OKatdlinerme pingortut
sujuligtaissup agdlagsimassai. su-
juligtaissoK OKarpoK „sujunersu-
tit nutåt" mardluk sarKumersima-
ssut „sujunersutivingmut" avdlå-
ngutigssatut issigissariaKartut
tauvalo taisineKåsassoK „avdlå-
ngutigssatut sujunersutit" aut-
dlarniutigalugit.
uvdloK tåuna ilaussortat 16 na-
juput atauseK nåparsimangmat.
tauva taisissarnerit autdlarnerput.
suj ugdliutdlugo taisissutigineKar-
poK „sujunersutiviup" nangmi-
nerssornerulernigssamut atassu-
mik isumaliutigerKingneKarnig-
sså. tåuna arfineK-pingasut isu-
maKatigåt. akerdliussoKéngilaK,
arfineK-pingasutdle taisingitdlat.
sujuligtaissoK nalornissorpasig-
dlune nalunaerpoK tauva taiser-
KigtariaerutoK taisineK imatut
isumaKartitariaKarmat Niels Car-
lo Heilmannip sujunersutå akuer-
ssissutigineKartoK imaisivdlugo
nangminerssornerulernigssamut
atassumik isumaliutigendngneKå-
sassoK, imalunit piviussungorti-
niarneKåsassooK.
isumaga maligdlugo sujuligtai-
ssoK nalornissusavdlune patsisig-
ssaKardluarpoK. sujunersuteKar-
toK åma patsisigssaKardluardlune
OKamerpatdlagpoK sujunersut tai-
sissutigineKåsånginersoK, tåssame
akuerssissutigineKarneragaussu-
tut pissusilerdlugo sarKumiusimå-
ngivigkamiuk.
tauva isumaga maligdlugo ma-
narpiaK pissutsit imåiput:
1. sujunersutit agdlagångordlugit
tuniussivigssaK kingugdleK nag-
dlersinago tuniuneKarsimångitsut
uvdlormutdlo oKaluserissagssanut
ilånguneKarsimångitsut landsrå-
dip pissusigssamisut ingerdlåsa-
gune isumerfigisinåungilai. tama-
tumunalo ersserportaoK sujuner-
sutit akuerissaussut isumerfigissa-
riaKartutdlo isumerfigineKartug-
ssaussut.
2. uvdlumikut ima ingerdlasso-
KarpoK atautsimitarfingme OKat-
dlinerup nalåne „isumatåreriatåg-
kat“ avdlångutigssatut sujunersu-
tingortineKarsinaussardlutik su-
juligtaissup taimatut isumaKarfi-
gisimagångagit, imalunit isuma-
Kartisimagångagit. taimatut oKau-
3. tuniussivigssaK inortornago
sujunersutiginiagkat nagsiukåine
pissutsit uvdlumikutut l'titdlugit
sujuningånit Kularnaerdlugo ili-
simaneKarsinåungilaK ilumut su-
junersutit landsrådip taisinikut
isumerfigiumårnerai akueralugit
itigartitdlugitdlunit. — sordlume
åssersume takutineKarérsoK suju-
ligtaissup „avdlångutigssatut su-
junersutit" taisissutigineKarnerat
tungaviginardlugo „sujunersuti-
tigåra patsisigalugo ilaussortat a-
merdlanertigut oKauseKarner-
mingne oKåinartarmata pitsaune-
rusagaluartoK imalunit erKorne-
rusagaluartoK imatut imatutdlu-
nit ilioråine. tåssalo taima OKa-
rérnerata kingorna sujuligtaissup
oKauserineKartut „isumasiortar-
pai“ sujunersutitut avdlatutdldnit
påsissariaKartinerine.
vit“ akuerineKartutut, itigartine-
Kartututdlunit „issigineKarsinau-
nerarsinaussarpai", ilame agdlåt
avdlardluinarmik sujunersutigi-
neKångivigsimassumik ilusilerdlu-
git akuerssissutigineKartutut na-
lunaerutigisinaussardlugit.
taKamoriaissoKartarungnaerdle.
atautsimut issigalugo OKartaria-
Karpunga uvdlumikut amerdlaKi-
ssutigut nalorninardluinartartoK
landsrådip sujunersutit pissusig-
ssåtut nagsiussat isumerfigissar-
nerai isumerfigingitsortarnerailu-
nit.
åssersutip matumane atorne-
Kartup takutitdluarpå sujunersut
„taKamoriåinagkamik" isumerfi-
gineKarsimassoK, tåssa landsrådip
„avdlångutigssatut sujunersutit"
ardlånik taisissutigingnerérnera-
tigut sujuligtaissup „erKoriåinar-
simangmago" landsråde KanoK
aulajangisimanersoK. taimatut
„sunatormåna takulerujara“-tut
periauseKarneK ilaussortat taima-
nikut najutut ardlåinåtalunit a-
kerdlilingilå nauk landsråde tai-
sinikut aulajangérérnermigut ait-
såt sujuligtaissuminit ilisimatine-
KaraluartoK KanoK isumersima-
nerminik. landsråde aulajangisi-
manerme inugtaussunit atanrine-
Kångipatdlårneranik malingneKå-
ngipatdlårneranigdlo oKalulerå-
ngat atautsimitarfingme måne er-
KartorneKartutut pissoKartarsi-
manera erKaerKajångitsorneK a-
jornartaKaoK.
rådip aulajangigaisa tamanit a-
tarKineKardlutik malingniartini-
arnigssånut avKutigssat ilagissa-
riaKarpåt isumerniartarnerne au-
la jangissarnernilo ularussissarne-
rit KimåneKarnigssåt.
tamatumunga atatitdlugo ima-
tut sujunersuteKarusugpunga:
Kujanait AG-p normuane kingug-
dlerme aperKutinut Kulinut sar-
Kumiussavnut landshøvdingip a-
kissutainut. Kujanardlo AG-p isu-
måkérfigisimangmanga OKatdlise-
ritiniagkane avdlamut sangutika-
luariga. landshøvdingip kigsauti-
gisså maligdlugo aperKutit misig-
ssorningniångilåka tamånalo av-
dlat sangmerusugkuniko sangmi-
umårpåt. uvanga agdlaitåtårnivne
sujunertarisimavara uparussutigi-
niardlugo tusagagssissarnerme a-
j ornartorsiutit ardlaKarneroKissu-
nik pissuteKardlutik atatitermata
agdlauseringnigtartut tåikartu-
gåinit amerdlanerussunik.
hr. avisimik ingerdlatalik P.
Kreutzmann radiukut iluanårni-
åinartutut pasigdlerpånga. Kuja-
nartumigdle tamatumane kisame
erKortumik OKarpoK!
handelsskole-me atuaratdlara-
ma iliniarparput, Iluanårut (pro-
fit) isumaKartoK ingerdlatap siv-
neKartorutai imalunit iluanårutai.
iluanårut tåssauvoK niuvertup fa-
brikiutigdlivdlunit sulinerming-
nut akigssarsiagssåt. pigingneKa-
tigingne ilaussortaussut iluanårut
avguartarpåt.
sujuligtaissup kinaugaluaruni-
lunit aulajangigkanik „isumasiui-
sinautitaunera" soraerutariaKar-
poK måko avKutigalugit:
1. avdlångutigssatut sujunersutit
sujunersumigdlunit „maungåinar-
titseriutit" akuerineKardlutigdlo
isumerfigineKarsinéusagunik a-
tautsimineK sarKumiuneKarfig-
ssartik sujorKutdlugo agdlagå-
ngordlugit tuniuneKarérsimassa-
riaKarput imalunit kingusingner-
påmik OKauseKardlune sarKumiu-
ssinermut atassumik agdlagångor-
dlugit tuniuneKartariaKardlutik.
2. ilaussortap atautsip ardlag-
dlitdlunit atautsiminerit unigtl-
katdlarKuvdlugit piumassarisi-
nåusavåt avdlångutigssatut suju-
nersumut sujunersumigdlunit
maungåinartitseriutigssamut ata-
ssumik OKausertaliornigssaK ima-
Kalo ilaussortaKatinik isumasioKa-
tigingningnigssaK sujunertaralu-
git.
3. sujunersutit, avdlångutigssatut
sujunersutit sujunersumigdlo
maungéinartitseriutit pissusigssaK
erKordlugo tuniuneKarsimavdlu-
tigdlo sarKumiuneKarsimassut
landsrådip pmgitsårane taisinikut
aulajangivigissåsavai.
4. taisinerne tamane ilaussortat
atausiåkåt pingitsoratik nåpaini-
kut ersserKigsumik isumartik na-
lunaertåsavåt, tåssa akuerssivdlu-
tik, akerdliuvdlutik imalunit tai-
seKataunatik påsinarsisitdlugo.
taimatut erssemigsunik ularu-
ssinångitsunigdlo maligtarissag-
ssaKalernigssamik piumassaK u-
pernåmut ilaussortångorumårtut
suliagssaisa sujugdlerpåt ilagissa-
riaKaraluarpåt.
månatume påtsivérusimårtutut
itarnerit nåmaginångitdluinarput.
Moses Olsen.
sule sarKumiuneKångitdlat, atau-
serdle nalungilarput: sivneKarto-
raluarpat amigartoraluarpatdlu-
nit tåssa Sermitsiap pissugssau-
vai 160.000,— kroner migssilior-
dlugit!
Kalåtdlit-nunånut ministerip
aulajangerpago Kujatåta NaKite-
rivia sivneKartoruteKardlune i-
ngerdlatåusassoK, tåssa iluanår-
ingerdlataK iluanårutigssåusa-
gune sivneKartoruteKartariaKar-
poK. taima ingerdlataK sivneKar-
tortartoK sordlo tåssa SermitsiaK
taimailivdlunilo iluanårniutitut
taissariaKardlune.
akerdlianigdle Kujatåta NaKi-
terivia måna tikitdlugo iluanåru-
titut ingerdlasinausimångilaK. tå-
ssame landshøvdinge Kanordlunit
OKaraluarpat, tåssa sivneKartor-
nigssaK anguniagaussoK, taimåi-
toK inernera nåkinåinarsimavoK.
aningaussatigut atugagssanik i-
natsit maligdlugo sujorna suju-
mut iluanårutigssatut nautsorssu-
tigineKarsimagaluarput kr. 119.000
ukiordle nångmat påsineKarsima-
vok kr. 551.620,— amigartorutau-
simassut!
ukioK måna pivdlugo kisitsisit
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Kinutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarKuvdlu-
git. ilångutagssiat OKautsit 200
sivnersimagpatigit amcrdla-
nertigut årKigssuissoKarfiup
nailisartariaKartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
uarsimagpat atcrmut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnaustnar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
— Landsrådets afstemninger er
noget rod, siger Moses Olsen.
— landsrådime taisinerit ularussi-
neruput, Moses Olsen OKarpoK.
niutitut, tauva avdlatut ajornå-
sacK akit Kagfarnigssait. tamåna
kinguneKartugssauvoK Sermitsiap
naKitertitsinerminut akiliutigssai
amerdlissugssauvdlutik, tauvalo
— avisimik ingerdlatsissoK nå-
magtumik pikorissuseKarsimångi'
kune, iluanårutigsså mingneruli-
saoK.
akerdlianigdle naKiterivik ilua-
nårutaussalisaoK, tåssalo pissusig-
ssamisuginåsagaluarpoK, iluanå-
rut tåuna ilåtigut sulissuisa kalåt-
dlit pikorigsut akigssarsiaisa Kag-
fangnef'ånut atorneKåsagpat ta-
raåname pissariaKarmat naler-
Kutdlunilo.
aitsåt Kalåtdlit-nunåne inger-
dlat.at iluanåruteKarfigalugit i"
ngerdlataulerpata kalåtdlit neri-
utigssaKarsinåuput aningaussati-
gut Kilerssugaunermik sukanga-
Kissup anigornigssånut. soruname
matumane erKarsautigåra sume
inungorsimaneK najoritutaralugo
akilersugauneK umigissaoKissoK-
tamatuma saniatigut oKautigi-
sinauvara una oicatdlisigissaK
sangmititdlugo tusarsimagavko-
AG-ip „privatingortiniarnigssa
piarérsarneKalersoK landshøvdih'
geKarfingmit. uvangalo sujuligtu-
tiginiarpara, nålagauvfiup inger-
dlatå tugdleK taimailiugaussug-
ssaK privatimik ingerdlatauler-
dlune tåssaujumårtoK Kujatåta
Naititerivia.
KujanaK soKutigingningnermut.
Alfred Toft.
Godthåb Isoleringsforretning telf.219 04
V/Niels Jørgen Jensen 39ooGODTHÅB
overalt i VESTGRØNLAN D
FJERNVARME
NTR ALVARME
5KIBSISOLERINO
kun l.kl. arbejde
KØLEARBEJOE

venligst indhent tilbud! POSTBOX 102

Lærlingeskole-handelseltsamen-fagprover-speciallturser
uvagut iluanårniat
16