Atuagagdliutit - 05.12.1974, Blaðsíða 19

atuartartut agdlagait læserne skriver atuartartut agdlagait læserne skriver atuartartut agdlagait læserne skriver atu
atuarfeKarnerme inatsisigssamut tungassox:
nunaxarfft isuma-
ginerussariaKalerput
landsrådime atuarfeKarnerrnut i-
natsisigssamut sujunersutip OKat.-
dlisigineKarnera tamatumalo ki-
ngorna seminariame paneldiskus-
siorneKarneK malingnauvfigivdlu-
arérsimavdlugit sujunersumut u-
paruåissutigssat måkua sarKumiu-
niarpåka.
ukiune Kångiutune nunaKarfit
atuarfingne iliniagaKarnerup tu-
ngåtigut angnertumik Karssupi-
neKarsimåput, tamatumane atu-
arfeKarneK mingnerungitsumigdlo
iliniartitsissugssaKarniarneK er-
karsautigalugit. taimaingmat nar-
ru jumissutigalugo maluginiarsi-
mavara sujunersume erKartorne-
Kartume pitsångorsautigssanik er-
sserKigdluinartunik agdlagsima-
ssoKångingmat, periausitorKatdle
ajoKitorKat timelæreritdlo sule
angnertungåtsiaKissumik atorne-
Karnigssait nautsorssutigineKar-
dlulnardlune.
pitsånguatdlautigssatut malugi-
ssåka nuånårutigissåkalo tåssåu-
Put børnehaveklassit pilersine-
Karnigssait tamåkuningalo piler-
sitsinigssame nunaKarfit minini-
arneKånginerat.
nangminérdlunga misiligtagkå-
ka maligdlugit nunaKarfingne a-
ngajorKåjussut malugusutigalugo
Ukuartortarsimassait åssersutig-
ssarKigsutut ersserKigsåsavara,
téssalo atualerKårtutitik børne-
haveklassime atuarsimassut mér-
Kamingnit sujugdlernit børneha-
Veklassine atuarsimångitsunit ili-
kajanerujugssunerat.
nåmik uvagut atualerKåkavsag-
kavta.
atuarfitdlo nunaKarfingnitut i-
lait nåmaginångitdluinarmata (su-
lunigssame åma fysiklokalit åssi-
gissaitdlo taimaiginåsagunarput)
PeriutigissariaKardluinarpoK atu-
arfit namaginartumik iluarsartu-
ssivfigineKarnigssait, åma tåssane
emarsautigalugit iliniartitsissor-
Pagssuit nunaKarfingnut kaju-
PiingneK ajortut pitsaussussångi-
Perat erKarsautigalugo.
OKalugtartut tåukununga ilauv-
dlutik sujunersusiamik sujuner-
sflsiorsimassut — pingåruteKartut
'laisa, tåikartorpait avdlatut a-
iornartumik nunaKarfingne atu-
artut igdloKarfingnut nugtertita-
Rettelse
t Ekstra III, side 4 nederst til
højre står der, at Lars Emil Jo-
hansen har spurgt, om man un-
dersøger muligheden for al bruge
grønlandsk marmor. Den virke-
hge spørger er imidlertid Mathæus
Tobiassen.
riaKartarumårtut inatsisigssamut
sujunersusiap pingårtitå ukiune
arfineK-sisamane atuartarnigssaK
pissusigssaK erKordlugo ingerdlå-
sagpat. taimak erKarsartauseKar-
neK ingerdlaterKigtariaKångilaK,
inatsisigssardlo nutåK atulerpat
sutigutdlunit tunuleKutsiutdlugo
tungaviginiartariaKarane. nuna-
Karfingne sunilunit itut nuna-
Karfingne najugkamingne atuar-
sinaussariaKarput taimatutdlo pi-
ngårtigaoK iliniartitsissunik ilini-
ardluarsimassunik iliniartitsisso-
Karnigssait. måkua pissutigalugit
taimak isumaKarpunga.
g-60-ip kukunerssuisa ilagisi-
mavåt anguniagagssatut aulaja-
ngiusimagamiuk nunaKarfit inue-
rusarneKarnigssait, taimatutdlo
anguniagaKarsimaneK aningau-
ssarsiorneK erKarsautigalugo au-
la jangiuneKarsimavoK. ardlåinåti-
gutdlunit sujunigssame nunaKar-
fit pivdlugit nålagkersuinikut i-
ngerdlatsinigssame anguniagkat
taimak itut maujugineKåsåput a-
kuerineKarsinåusanatigdlo, angu-
niagkanut.dlo taineKartup åssipa-
luinik tipeKåinartunut erKarsau-
tigingnerKigsårnermik nagsata-
KartariaKarput. atuarfik tåssau-
vok inuit ineriartorfigssait ine-
riartornermingnilo angnertungåt-
siaKissumik tungavilerneKarfig-
ssait, sumilunitdle mérKat sungi-
usimassamingne ineriartorfeKar-
nigssait pingårtineKardluinarta-
riaKarpoK.
atuarfeKarnerrnut inatsisilior-
tugssanut puiortariaKångitsut pi-
ngåruteKaKissut ilait måna erKai-
jumavara. nunaKarfingne mérKat
tåssåuput angajorKåmingnit ila-
Kutamingnit nunaKatimingnitdlo
nåkutigineKardluardlutik inussut.
amerdlanerpapilorujugssuit piv-
dluardlutik peroriartortarput i-
noKatigit akornåne ajornartorsiu-
tinik angnertunik misigissaKarta-
ratik, sorunalume tamatumap ki-
ngunerissånik méraussardlutik
perKigsut timimikut uvdluinarni-
lo KanoK inoriauseKarnermikut.
atagule mérKat taimåitut nuna-
Karfingmingne pitsaussumik ili-
niagaKarnigssamik tuneriarsigik,
tåssane angajorKåtik sutdlo av-
dlat sungiusimassatik najordlugit
kussanaKissumik inuiaKatiging-
nutdlo kalåtdlinut isumavdluar-
narlumik ineriartusåput.
ukiut ingerdlanerine inuit pi-
korigsorpagssuit nunavta angner-
tumik atorfigssaKartitai ånaisi-
mavavut nunaKarfingne atuarfit
ajordluinarsimanerat pissutigalu-
go.
atuarfit pitsaussut iliniartitsi-
ssutdlo iliniardluarsimassut nu-
naKarfingnut erKUsigik tamatu-
map kingunerisavå nunavtine i-
unigtariaKalerpoK
årKigssuissoKarfiup sule agdlagaK atauseK W. W. Schu-
macherimit tigusimavå. kigsautigårputdle OKatdlineK tåuna
— sorunalume sarKumiunera akissugssauvfigissarput — ma-
tumuna någpat. inuit ikigtuinait taimatut OKatdlineK soku-
tigissagssaråt, taimåitumigdlo kukunerusaoir AG-ip agssor-
tuneK ingerdlaterKisagpago.
inugsiarnersumik inuvdluarKussivdluta,
drKigssuissoKcirfik.
nuit pikorigsut atorfigssaKarteKi-
ssavutdlo sarKumeralernigssait.
nunaKarfingmiut pikorigdluinar-
torpagssuit kukunerit angeKissut
ilait pissutigalugo månåkut ånae-
rérsimavavut ilarKigtariaKångit-
dlat. sujunigssame nunavta isu-
mavdlutigisinaussai måna tikit-
dlugo periarfigssalerneKarsimå-
ngitsut periarfigssaKalernigssait
atuarfeKarnerme inatsisigssame
nutåme pingårnerpånut ilångut-
dlugo sujunertarissariaKarpoK!
Josef Korneliussen,
iliniartitsissungorniaK, Nuk.
AtuaRagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarkumiutarumavdlugit. tai-
måitumik kinutigarput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarnuvdlu-
git. ilångutagssiat onautsit 200
sivnersimagpatigit amcrdla-
nertigut årkigssuissokarfiup
nai lisar tariak ar tarpai. atsiorsi-
mångitsut ilangunck ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
karsimagpal atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnausinar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
sujuligtai-
ssortåsaoK
nunavtine specialarbejderskole
sujuligtaissortåsaoK. ukiut pinga-
sungajait nunavtine sulisinardlu-
ne sujuligtaissoK Sven Schøn a-
valåsaoK. januarip 1-iånit 1975 su-
julerssugarilisavdlugit Silkeborgi-
me Horsensimilo specialarbejder-
skolit.
narKiut
Atuagagdliutine ingmikut naKitu-
ne Ill-me Kup. 11-me agdlagka-
me KuleKutsernago tusagagssatut
agdlataussume agdlagsimavoK
Lars Emil Johansenip aperKute-
Karnera tungavigalugo nunavta
marmoriata iluaKutigineKarsinau-
nera misigssorneKåsassoK. aper-
Kutdle sarKumiuneKarpoK Ma-
thæus Tobiassenimit.
Mathæus Tobiassen,
unangmigdlerneK
xanoK ilusexåsava
Kangåmiut 7.11.74
asassara Alfred Toft.
utorKatseraluarpunga ilait ake-
rusungnardluinartunik agdlaga-
Karångata nipangersimaniarneK
ajorama. tåssauna Atuagagdliuti-
ne nr. 42-me agdlautigissat pigi-
ga. isumat inuiaKatigit ingerdla-
neråne tungaviusinaussut ivdlit
isumat maligdlugo erssendvigsu-
mik navsuiarsinausoråtit taimalo
tamanut takussagssångordlugit
agdlauseralugit (utorKatseraluar-
dlunga: kalåliuvit?).
autdlarKautånitdle piviussutut
OKautigeriginartigo kalåleKativut
1953-ime Danmarkimut ataniale-
ramik åmåtaoK „nangminerssor-
dlune ingerdlatsisinauneK" akue-
risimangmåssuk. taimatutdle OKa-
ravta åmåtaoK OKautigeriginarti-
go nangminerssordlune ingerdlat-
sineK iternga tikitdlugo misigisi-
massarisimångikåt, taimåitumig-
dlo sukumissumik aulajanginiar-
figisinausimanago. iaimåitumik
iligtut ersserKigtigissumik OKau-
seKarsinåungilanga oKaravit ka-
låtdlit taimanikut nangminerssor-
dlune ingerdlatsineK kigsautigiv-
dluinarsimagåt.
agdlautigissangne amilårsautit
mininiångivigpatit nålagauvfiup
ingerdlatsinerata kingunerissåtut
issikoKartitdlugit. (erKaimaniaruk
nålagauvfingme ingerdlatsissut
nunane demokratiskiussumik Ki-
nersissauseKartune tåssaungmata
inuit Kinigait, nangminerssortut-
dle nangmingneK inuinartut pi-
ssauneK angnertoK kisermåussari-
lersimavdlugo). agdlagputit Dan-
markinguåkuluk uvdlumikut ima-
tut ingerdlassoK: pisiniarfigssuit
pissauniligssuit, nunat avdlamiut
ingerdlatarssue, EF-imut ilaussor-
taunerup nunåtut.
Alfred Toftip nalusimanerpå
taimatut niuvertarfit, sulivfig-
ssuit avdlatdlo nangminerssordlu-
ne ingerdlatat tåssaungmata pri-
vatimik ingerdlatsiuarsimanerup
kingunerisimassai? Alfred Toftip
ilisimånginerpå nangminerssor-
dlune ingerdlatsissut nålagauv-
fiup aKugsinausimånginamigit av-
dlatut ajornartumik Danmarkime
ineriartorneK (taimatut taineKar-
sinaugune) amilårissagtut inger-
dlasimassoK? isumaKarpunga ta-
måna ilisimasimångikit.
agdlagputit inup piginåussusé
angussaKarumåssusilo periarfig-
ssineKarsinaussariaKartut. isuma-
Katigåvkit piginauneK angussaKa-
rumåssuserdlo periarfigssineKå-
sangmata, isumaKatigingilavkitdle
tåukua ingminuinaK atorneKåsag-
pata, tåssa „sulissoKardlune“ a-
nguniagkane anguniardlugo: „ki-
sermåussivdlune sulivfingminik
ingerdlatsissoK".
agdlagputit sulissussut pivdlu-
artusassut sulivfingnik ardlaling-
nik KinigagssaKarnermikut, ki-
ngornatigutdle agdlagdlutit suliv-
fit inugtait kigdlilersortariaKar-
tut. tåukua akerdleringuatsiara-
mik.
agdlagputit kalåtdlit kigsautigi-
ssarigåt soKutigissaralugulo „u-
nangmigdlernerup iluaKutigssar-
tai åmalo nangminerssortungorsi-
naunigssaK". OKautsit sunukua?
tåssame KanoK ilivdlutit kalåtdlit
TAMAISA nangminerssortungor-
tisinauvigit, tåssame nålagauv-
fingme nangminerssortunit inger-
dlåneKartume inuit ilait piging-
nigtussariaKarmata sivnerilo (a-
merdlanerssait) kivfaussariaKar-
dlutik sutdlivingme aulajangéKa-
taunigssamut periarfigssaKarpiå-
ngitsut.
naggatågut ilingnut Kanga su-
juaissavta pigssarsiamingnik av-
guaissarnerat KanoK ingerdlåne-
KartarsimassoK misigssutdlaKuva-
ra, tåssanime ajornångitsorssuar-
mik una påsisagagko: pisinaussat
tamåkerdlugo pigssarsiniarit ki-
ngornagutdlo nunarKatititdlo av-
guardlugit.
inugsiarnersumik inuvdluarit
Thue Christiansen,
Kangåmiut.
Officielt
Under 11. oktober 1974 er der i
Aktieselskabs-registeret optaget
følgende ændringer vedrørende
„Arctic Hotel Corporation A/S“ af
NarssaK:
Emil Andreas Dam er udtrådt af,
og direktør Jørgen Ancher Høy,
Holbøllsvej, Godthåb. Grønland, er
indtrådt i bestyrelsen.
POLITIMESTEREN I GRØNLAND
Godthåb, den 21. november 1974.
J. R. Karlsson.
VIL DE HENTES
I LUFTHAVNEN?
Vognene bringes til lufthavnen. Skriv eller ring om tilbud og
priser. Vi kan tilbyde følgende:
Mercedes Benz 200-8, Volvo 145 herregårdsvogn, Volvo 142,
Consul 2000, Consul 1700 Coupé, Rekord 1,9 SH, Escort, Kadett,
VW 1300, Mascot. Volvo 154, Express.
Grønlands-specialisten
Meget billige betingelser. Forudbestilling.
Abildgaard Amager Autoudlejning Ole Siewartz Nielsen
Farvehandel v/lrving Jensen Blok H 202
3900 Godthåb Backersvej 15 3920 Julianehåb
Tlf. 2 13 10 2300 Kbh. S
Tlf. 5510 60
19