Atuagagdliutit - 03.04.1975, Page 23
mérartavtinut tegneserier mérartavtinut mérartavtinut tegneserier mérartavtinut tegneserier mérartavtinut tegneserier
Avangnåneinunex
(norm. kingugdl. nangitau)
dluta, angutitaisa uviga oKalua-
séukåt, uvanga arnartaisa oitalua-
såukånga. oKaluasautilerpånga:
takuk! inga akivtine Kanga nu-
naKarfiusimassoK SarfaK, tåssane
Kanga maligssuarsimavoK. igdlut
ilai inuilo maligssup amusimavai.
— agsut tupigutsagkama. nunå-
KarfikoK taima ilorpasigtigissoK,
sordlo magdlersinåungitsoK. oKa-
lugtussissordlo nangigpoK: —
tåssagoruna inuisa ilait agdler-
tartut uvfa nangmingneK kuisi-
massuvdlutik sujulimisut kuisimå-
ngikatdlaramik ilerKue atuina-
rait. sordlo måko: — aKigssimik
pissaKarunik igdlup matuatigut
erKUtisångilåt, kisiåne Kingåkut.
(KingaK tåssa igdlup Kilåne puto
kiparigsoK silåinarigsarfik). na-
termut ilisångilåt, kisiåne igdler-
mut ilivdlugo kilungmut sågdlu-
tik erisåsavåt. merKue matukut
silåmut énineKåsångitdlat, ki-
siåne Kingåkut. ånitdlugit nuna-
mut majutdlugit Kerrunut matti-
suvait. — agdlerpoK: sujulivut i-
sumaKartaramik puissit imarmi-
utdlo avdlat matukut erKutarma-
ta, nuname piniagagssat matukut
erKutdlugit imame piniagagssanut
ajoKutåusassut.
pulaornerput nuåneraluaKissoK
unuarukåtigut angerdlarpugut.
uvdlåkut autdlaravta nunaKar-
féraK Nutårmiut åma piniartui-
namik inulik tikiparput, asulo
sigsså magdlikuloKalune. niugav-
ta Martip ingmingnut majuar-
Kungmatigut iserpugut. Martikut
nulialo nuénersugamik inugsiar-
nersåtdlarKingnermik nuåneralu-
åinarput. uviga sulerérmat Tasiu-
ssamut autdlarpugut unuiartor-
dluta. tauvalo nunaKarférKat av-
Kusårtordlugit angerdlamut aput-
dluarpugut. uvavnut takomarnia-
mut nuånerdluinartumik puigu-
naitsumigdlo encaimassagssångor-
put.
atagule avdlamut nugta, åmåsit
pinialugtarneK.
Kangerdlugssuarmitdluta, Sco-
resbysundime, Kagssuseravta, er-
nerpunåsit uverinermik uvdlut
tamaisa atuarérdlunilo angune i-
lagalugo KagssusiåsoK. pisuinaK
Kanigtungugame Kagssuserfia,
narna erssInartoK. pissaKardlune
tikisoK, agsut uverigame. ilåni-
åsit atuarérdlune soraerame tåu-
naKa norKailerpoK Kagssusiarni-
ardlune. angune peKångingmat u-
vanga ilagiumavdlunga. uteriåså-
ngingmat ilagalugo autdlarpugut,
kælkit Kamusiutdlugit. Kagssutit
tikikavtigit nusumisså nyloniuga-
me KerruneK ajorame, Kiterdlia-
tigut nusuinartaravtigit. putuata
aputå périardlugo itsuarama åi-
para OKarfigåra: „åkavna puisse!“
åiparma itsuaramigit OKarpoK:
„anak, mardlungnik pissaKarpu-
gut!“ Kagssutit atautsit mardloråt-
dlarneramik" asulo åiparssua a-
ngikuloKalune", OKarpunga.
Kanorme pisuvåka? ilame tai-
mane nuånerdlunilo pisangana-
itaoK. Kagssutit amugikalo åipå
katagpoK serKuinarminik atassoK.
åiparssua Kagssutinut portusima-
ssok napitaiaissåravko inerdlugu-
lo åipara OKarfigåra:
„Kagssutit igdlaiarneK naluvåka,
imånut ilinåsuvåka. tusartarpu-
nga imånitdlutik KerineK ajortut.
atåtavit aKago årKigssukiartoru-
mårpai".
pissarssuavut kælkérKanut pår-
dlagtitdlugit agdlunaussamik Ki-
lerssukavkit uniardlugit autdlaru-
pavut. manilakavsait angnertu-
ngitsut atuleravtigit ila någdliu-
perårnaK. åipå nåkarpat åndg-
ssukuvko, ingerdlatsiartugutdlo
nåkåsåput. tåssamiåsit Kångerpa-
vut. tikileravta angutip ikioriar-
torpåtigut. uvavtinut iseriaKaugut
sule itorput isingitsoK. ernera o-
Karfigåra: „atåtat iserpat oKåså-
ngilatit Kagssusiarsimassugut". a-
ngune isInartOK Kangale Kujasa-
rérpå. åsitdle angutå tupigutsag-
poK. „kiame suliarai?*1 ernerata
akinarpå: „anånama".
Kagssuserinerssuara sujuleKara-
nilo kinguneKångilaK.
maj Kåumåme eKalugkanik au-
lisartarpugut tatsime. eKalunguit
pernermik anginerungitsut. ma-
martaKaut avdlatutigalugit. juni-
me sikorssuit igsingnere aitsarti-
tilerångata aulisåutalerångavta
nuliåkåginauvdluta, ila nuåneK.
kanåsut KivåKissut agtigissut pua-
lasut. ila tagpavane imas uma-
ssuarKat! aulisaussårdluta tupigu-
sutigilerångavkit umassuararpag-
ssuit, sordlume imaK saninaK. Ki-
våKiliorångavta tagpavanimiutut
nerissarpavut, orssersordlugit Ka-
jue misarKanik (KerKiissanik) ig-
dlulerdlugit. — aussame nunap
naussut orssersordlugit nerissar-
(norm. tugdl. nangisaoK)
I ks
1 s IS]»)I Ot 2,t>
Lillegut
TAK POR DENNE ©ANG-—JEG-
SKAL VIDERE NO..
MÅR JE& BLI'R \ ÆV, NEJ/e
STOR, ViU JEG- DET ER SA
OSSE VÆRE EN [ BESVÆRLIGT/
HØJ KAT...
tamanut KujanaK -
riaKalerpunga . . .
autdlarta- angisungoruma uvangåtaoK a-
ngutingordluarniarpunga portu-
sumik nasalik . . .
soruna?
uvanga. nåmerdluinaK — taima tusarpara tamåko pitsauniarpat-
pissariutigissoK. dlåt uvdlormut mardloriardlutik
assagtartut!
UHA!
JEG SKAL 1 pyH, DL) KAN IKRE^
VÆRE S ENGANG FANGE
STORFANGER)EN HUNDEHVALP'
GÅ MED, SÅ SKAL I SE MIG KLARE
EN MOSKUSOKSE//
uvanga piniartorssuångorniar-
punga.
umå Kingmiarånguardlumt ma-
lerssoraluaragko inorpat!
ilageriarsinga —
umingmåsaunga!
takusavarse
meruat pårissariaicaKaut inger-
dlaKatiginiartigit!
FORTSÆTTES
24