Atuagagdliutit - 12.12.1975, Side 10

Nepalip KåKaine angalaneK
agdl. åss.: C. Berg-Sørensen
Indiap Kinavdlo akornånltume
kungeKarfiup Nepalip kangiatu-
ngånitume uvdlut ardlaKartut a-
ngalavdlune silarssuarme KåKat
portunerssånit 8848 meterinik
portussuseKartumit Mt. Everesti-
mit ornigtariaKartume Luklame
tingmissartunut mitarfingup Kulå
nulssanik pukitsunik Kulissersi-
mavoK.
mitarfik 30 meterinik silissuse-
Kardlune 500 meterinik takissuse-
KarpoK narssauvdlunilo manitsoK
ivigalik portugteriartarnermigut
10 meteringajangnik åssigingissu-
tilik. måna tåssane ilaussugssat
100-t migssait utandput Nepalip
igdloKarfisa pingårnerssånut
Kathmandumut tingmissartune-
Karniardlutik, Luklale Kathman-
dumut radiukut atåssuteKénging-
mat KaKugo ingerdlarKingnigssar-
put tamavta naluvarput. tamatu-
ma nalåne tingmissartup kaujat-
dlagkiartorpatdlagtarnera Kanig-
dliartorpalunguatsiarneralo tuså-
neKarsinauvoK. perpaiungnera åu-
ngarKigpoK nuissatdlo Kulåne ni-
pigt.orKigdlune. tåssångåinaK ting-
missartoK nuissanit anitdlåupoK
tcrratdlatamigdlo mitarfinguamut
itsarnisarpasigsumut nunitdlune.
ilaussugssarpagssuit sunigaunerup
pianik agssatik påtåupait nuånå-
rutigalugo tingmissartumik inger-
dlatitsissup pikorissusia, tingmi-
ssartordlo Twin Otter Nepalime
kungip silåinåkut ingerdlatsissar-
nermik ingerdlatsissoKarfianérsoK
inungnik 20-nik ilaussoKarsinau-
ssok ilaussugssanit unguneKarpoK.
schweizimiut atautsimordlutik a-
ngalassut uvdlune arfinilingne u-
tarKisimassut Kimagtardlutik niv-
dlerråput: tåssa uvagut ilauvfig-
ssarput. uvagut avdlat uvdlut
tåukua agfåinåine utarKisimassut
uteridgpugut „utandssarfingmut"
ujarnanik ungaluliamut igsåvdlu-
talo. måna pivfigssaicarKilerpugut
erKarsautigisavdlugit Tysklandi-
me Frankfurtimit Indiame Delhi-
mut oktoberip autdlarnautåta
migssånitdle autdlaravta misigisi-
massavut, ilauvfigalugo silarssu-
arme tingmissartorineKartartut
angnerssåt, Boeing 747-B ilaussu-
nut 351-init ikingnerungitsunut i-
nigssalik.
Delhi silarssuarme igdlonarfit
angnerit ilagåt inoKardlune 4 mil-
liuninik. igdloKarfiuvoK sanaor-
ssuarnik tupingnartunik taku-
ssagssartalik, pitsussuserdle åma
takugssaungårmat nuånårutigår-
put Kathmandumut ingerdlar-
Kingnigssarput.
Indiap nunatarssua manigsui-
nangajak Kulangersimalerparput
ungasigsumilo Himalayap ingé a-
putitagdlit angnertoKalutik er-
sserput. Kathmandumut nunit-
dlune sordlo silarssuarmut avdla-
mut pivdlune. nerssussuit iluar-
tut, kukukut, Kingmit inuitdlo er-
KuméKissunik atissagdlit akuner-
Kuavdlugit uiartertardlugitdlo bi-
linik nivdliatitsissardluta igdlo-
Karfingmut iseriartorpugut, tåssa-
nilo uvdlumerpiax nagdliutorsiu-
tigineKarpoK arnaK umassoK, ni-
viarsiarånguaK. suna tamarme ag-
dlapalårtungårmat, tiguartingna-
ngårmat tupingnangårmatdlo er-
Kumitsumik misigisimavdluta i-
nugpagssuamit unguneKarpugut
nålagfitdlo erKåinut nagdliutorsi-
orfiussut pingårnerssåinut ancu-
neKardluta. nålagfigssuit takorå-
nersut, igdlussårssuitdlo igdlutdlo
ku.ssagsarneKardluarsimassut a-
kornisigut ingerdlaorpugut, åmå-
taordle igdlupalånguit niuverni-
artarfitdlo avKusinermut angmåi-
nartut saniorKutarpavut. amat
kussanaKissunik såriagdlit (sarier)
angutitdlo uniformigigsårtut ta-
mane tamåne takugssåuput, inuit-
dle amerdlanerssarpagssue pitsor-
palungårtunik uvavtinut erKumi-
ginartartunik ånoråminemik ata-
neKéngitsunik atissapajungnigdlo
ingmingnut akulerussorsimassu-
nik atissanarput tamatigordluina-
ngajagdlo kamigdlångassardlutik,
kingomagutdlo påsivarput nuna-
me agdlåt meterinik 3500-nik por-
tussuseKartune inungnik kamig-
dlångåinaK inussoKartoK. taimåi-
tordle suna tamarme festerfiuv-
dlunilo nuånåruteKarfiuvoK, må-
nilo pitsussuseK Delhimisut misi-
gissutsinut naKisimanartigingilaK.
autdlarnautånitdle ikingutingner-
sumik pineKarérpugut, tamånalo
kingorna avdlånguteKångilaK. ma-
lugineKarsinauvoK Nepal Kanga-
lunit nunamit avdlamit naKisima-
neKarane ingerdlasimassoK, tai-
måitumigdlo europamiunit nika-
narnerussusermik misigisimaneK
måne atorneKéngilaK nauk tamé-
na sujusingnerussukut nunasiau-
simassune malungnartaraluartoK.
budhistitut ugpernerup inuit Ka-
nilårtungortitorujugssusimavai.
taimailivdlune OKalugtuarineKar-
poK ukiune arfineK-pingasune ki-
ngugdlerne nuname inungmik to-
KutsissoKarsimångitsoK. ikingu-
tingnissutsivtaoK umassunut pi-
ssusilersorneK åma suniuteKarfi-
gisimavå, umassunigdlo sorKusait-
suliorfigineKartunik atausiardlu-
talunit takussaKångilavut.
Kathmandu igdlonarfik tupigi-
ssagssaussumik avdlåkajaugalua-
KissoK pisanganaraluaKissordlo
nunatå åma encarsautigissaria-
KarpoK. Nepal åma nunauvoK si-
larssuarme portunerpaussunik Kå-
KaKartoK, igdloKarfisalo pingår-
nerssåt kisiat takusimåsagåine ta-
kussagssarpagssuit avdlat taku-
ssagssaugaluit takungitsomeKar-
simåsåput. uvagume månlnivta
sujunertarpiarå Mt. Everestip kig-
dlinganut pisungnigssaK kisalo
nunap KåKarpagssuisa ilånik Ka-
liissinigssaK.
Kathmandumit tingmissartumik
Jirimut pisungmik autdlarfig-
ssavtinut pivugut tåssanilo nåpit-
dlugo 36-nik ukioKartoK nepalese-
reK, Phemba Tharkey. uvdlorpag-
ssuarne tugdlingutune sherpanut
nangmagtartunutdlo ingiatdlor-
tigssavtinut sirdariusaoK (sujuler-
ssuissusaoK). sherpat tusåmassåu-
put Nepalip kigdleicarfé avåmut
Kångerujugssuardlugit, tåssame
nuname KåKanik KaKissiniaivdlu-
ne angalassarnerpagssuit ingiat-
dlortarsimagamikit. sherpat tuså-
massaunerssåt tåssauvoK Tenzing
Norway 1953-ime New Zealandi-
mérsoK Edmund Hillary åiparalu-
go sujugdlermérdlune Mt. Eve-
restimik KaKissisimassoK.
Jirime Kulissap Kaliaussåta ig-
dluinånut uvingassup atåne seKi-
nermit unaKissumit tarritdlutik
sherpat avdlat utarKiput. nang-
magtartorpåluitaoK igsianatauput
neriugdlutik sirdarivta Kinerdler-
figisagåtik nangmagtugssatut tu-
pernik, tanussanik, ulimautinik
sermersiutinik, agdlunaussanik a-
tortugssanigdlo avdlanik. nuima-
nerussutsikut åssigingissut sher-
pat nangmagtartutdlo akornåne
malugissagssaugunarpoK. nang-
magtartut atissardloKissut kamig-
dlångåinartutdlo sherpanit naut-
sorssutigineKarpatdlårunångit-
dlat. inugpålugssuvdluta åssigi-
ngisitåKaluta uvalinerane autdla-
ralugtuåinaKåvut. nangmagtartut
atortugssanik nagsatanik oKimait-
sunik amernik Kaumingnut aula-
jangerdlugit nangmatamingnik u-
livkårput. sherpat nangmagtagar-
REJETRAWL
FISKETRAWL
BUNDGARN
NEDGARN
Iver Christiansens
Vaadbinderi A/S
Skagen
ssuit nangmatarait, uvagutdlo pi-
ssariaKarnerpåginait nagsarpavut,
Kutsissutsine taimåitune aulanig-
ssavtinut sungiusserKarsimavdlu-
ta. pissutsinut avdlaussunut nå-
magtumik sungiusarsimavdluta
taimågdlåt aitsåt ornitarput sher-
pat nunåt Solo Khumbu 5000 me-
terit anguvdlugit Kutsissusiling-
mltoK sivisunerussumik najorsi-
nauvarput.
nunap ilå tamåna avKusineKå-
ngilaK, agssartuinerdlo tamarme
ingerdlåneKartarpoK inup Katigå
atordlugo avKutigalugitdlo pisui-
naK avKutaussartut amitsut amer-
dlanertigut navianartartut kuit
ivnårKingneritdlo sinaisigortut, å-
male avKuteKartarpoK narssauti-
tigut suaussagssanik. hirsenik,
majsinik nautsianigdlo nautitsivi-
ussartutigut. akugtoKatigikutårtu-
nik sananeKartarsimåput ujarna-
r.it Karmaliat nangmagtartut nag-
satamingnut OKimaitsunut ilitsivi-
gissartagait Kasuerserfigissarta-
gaitdlo. erininarsingitsoK mani-
mur (KarmagaK Kinussarfik) su-
jugdleK agdlagtarfingnik ujarau-
ssunik iluartutanik agdlangnerta-
lingnik pilersorneKarsimassoK. av-
Kutip KarmagaK igdlugtut sanior-
Kutdlugo ingerdlavigå, sherpatdlo
ilåta tulugtut OKalugtuarå mani-
mur tamatigut såmerdlencutdlugo
saniorKuneKartariaKartoK Budha
ajuatdlagtikumanago. nuname tå-
ssane ilerKorineKartut maligdlugit
iliorpugut, kingornalo påsivdlugo
umassutaoK åma taimatut ilior-
tartut tåssa manimur tugdleK sa-
niorKutilerdlutigo savaussat så-
merdlikordlutik Kångiutut taku-
gavtigit. uvdloK nålersoK kuk sar-
fartoKissoK ikårniagagssarilerpar-
put, ilisarnartartutdlo åssinganik
nivingåinartumik ikårtarfeKarpoK
kalungnerssuarnik saviminiussu-
nik mardlungnik igdlugingnik
kup igdluatungånit igdluatungå-
nut atåssuserneKarsimassumik ka-
lungneritdlo tåuko mardluk akor-
nisigut våjarit atortoralugit Ki-
ssungnik amitsunik tungmartar-
filersorneKarsimassumik. cirkusi-
me agdlunaussåkut pisugtartutut
mianerssordluta avdlornérångua-
nik avdlortardluta mardlukutår-
dluta ikårtarfikut imarsiutitut
maligsiortutut aulassukut ikårar-
pugut. igdloKarférKap avåmut
kigdlingane tupivut nåparneKar-
put, igassordlo erninaK ingneK
angmåinartoK atordlugo nerissag-
ssiulerpoK. arfiningulinartoK tår-
sivoK, sivitsungitsordlo inamiar-
tut sujugdlit inakårérput. uvagut
avdlat tuperme nerissarfiussume
sule makitagatdlarpugut uvdlu-
miungmat pisimassorpagssuit er-
Karsautiginiardlugit, uvdlorsiuti-
nik agdlangniardluta aKagumutdlo
avKutigssarput nunap åssingane
misigssom iardlugo.
aKagukut uvdlåkut arfernup
migssåne tupivta silatåne sherpat
inumarigpalugtumik gomomér-
patdlagput. sinigfik puvnit Ker-
dlertorutdlunga kumait makeKati-
galugit anitdlåupunga. tugdlianik
tangmårnivtine kumangnut toKO-
rautit tarnutit atordlugit kumait
sivnerutut pérutikaluarpåka, pu-
mitdle uvanga pérutingilånga. ku-
mait kiggé timima ilånut katite-
rusimåput, Kujanartumigdle tu-
pertamerne igsiangårtångilavut.
ivsingigagssanik utanik uvdlå-
korsiordluaréravta titoréravtalo
uvdlormut ingerdlaviginiagag-
nangmagtuvta ilait mardluk — To af vore bærere.
10