Atuagagdliutit - 19.02.1976, Blaðsíða 9

OKautsivut tåssåuput
tamanut autdlakåvivut
tnauna ilånguneKarpoK Savalingmiulerssårutit 8-at
aaggatåtdlo, agdlagtuvdlutik AKigssiaK Møller åma
Leif Aidt
'huiåussutsimik misigisimaneK
autdlartisarKårneKalermatdle
*aigdliortut atuagkiortutdlo suju-
*erssortausimåput. Frederik Pe-
jsen, Effersøe ama Joannes Pa-
tursson taimane avKutigssiuissu-
sirnåput. nunagissamik asang-
ningneK pingårtitsinerdlo tunår-
taralugo. kingusingnerussukut sa-
valingmiormiut taigdliortue entu-
^ikajåmik agdlariausigdlit kisiå-
ne nunagissamingnut nalencut-
'Muinartunik sarKumiussissartut
uSPertitsiniarnerssuardlo pugtitsi-
^’arnerdlo pinarnago nuånersunik
agdlagdluagkanigdlo agdlauseri-
SsaKardlutik isumersuissartut sar-
Kumeralersimåput. ukua avatånu-
ta°K suniusimassut ilait taineKar-
sinåuput: Hedin Bru, Jørgen
^rantz-Jakobsen, William Heine-
Sen, il. il. erKumitsuliortut taKi-
•Put issenartut, atuagkiortut Kali-
Paissutdlo, anersakut eKérsaisimå-
Put suliaitdlume avåmutaoK suni-
uteKarsimavdlutik pingåssutsimi-
kutdlo suniuteKarsimavdlutik, ag-
^åt Savalingmiut avatånut. atu-
agkiortoK inusugtoK Savalingmiut
^Øjskoliane sujuligtaissoK, Stein-
bjørn B. Jakobsen, mérKanut atu-
arnialerdlånut atuagkianik aut-
^UssilersimavoK. tåuna isuma-
KafpoK avatånit suniutaulersut
u^ardssinaKissut oKautsinutdlo a-
SefcrsautaoKissut. peroriartortu-
*''*t neKerorutigineKartartut atua-
®agssiat inunguserissame OKautsi-
nut erKarsartarneruvdlo ineriar-
tortineKarneranut aporfiunerat i-
ngassalerpoK.
Steinbjørn B. Jakobsen, sava-
lingmiormiut oKautsine uvdlumi-
kut KanoK issiginenarpat?
— OKautsivut piginarniardlugit
sorssugtuartariaKarsimavugut.
1880-ikune inuiåussutsimik pi-
ngårtitsineK autdlartisimavoK. uv-
dlumikut OKarsinaulerpugut ilu-
ngersuanerput kinguneKardluarsi-
massoK. OKautsivut atuartitsiner-
me, atuagkiornerme avdlatigutdlo
kulturikut anersåkutdlo suliner-
me atorneKarput. OKautsivta tå-
marnigssåinik sumiginarneKar-
nigssåinigdlunit ånilångassueru-
poK. uvdluvtine inunivta ilagait
pingitsorneKarsinåungitsut.
mianerssungikåine aporfigssat
tåkussortuarput. avatånit naKisi-
maneKarnerput uvdluinarne inu-
nivtine malugisimajuarparput mi-
anerssutigiuartariaKardlugulo.
sordlo åssersutigalugo taisinauva-
ra mérKavta Anders Andit kisalo
filmit Kavdlunåtut takusinaujuar-
tarait avisérKatdlume pisiarisi-
naujuardlugit. tamåna uvdluvtine
malungnardluinarpoK Kangatut-
dlume OKautsivut tunårtaralugit
mérKavta erKigsisimassumik pa-
tajaitsumigdlo ineriartuårnigssait
ajornakusuleriartuinarpoK. mér-
Kåme silagtoriartornermingne ine-
rikiartornermingnilo OKausiving-
mingnik tunuleKutaKarnigssait
pingårdluinarpoK. taimåitumik i-
sumaKartuarsimavunga savaling-
miormiut OKautsivta avdlamiut o-
Kausinit KivdlerneKariartunging-
nigssait anguniardlugo sapingisa-
mik atuagkiat amerdlasut OKaut-
sivut atordlugit sarKumersineKar-
tariaKartut.
onautsit uissussarissat
pingassusiat
månåkut ersserKigdluinartumik i-
tinerussumigdlo påsiartuinarpa-
ra ugpernarsiartuinardlugulo o-
Kautsit uissussarissat KanoK pi-
ngårtitariaKardluinartiginerat.
taimane Savalingmiunut utera-
ma Kavdlunåt savalingmiormiutut
OKalugkumångivigput. nuliara
KavdlunåjuvoK. taiméikaluartor-
dle OKautsivut ilinialerpai sivitsu-
ngitsordlo ilikardlugit. iliniarne-
rane ikiorpara isumaKarama ta-
måna pingåruteKardluinartoK. tå-
ssame taimailiungikuvta nuname
najugariligkamine takornartatut
misigisimajuåsaoK nauk tåuna nu-
nagssamisut Kinersimagaluardlu-
go. mérKavut sisamat taimatu-
taoK savalingmiormiutuinaK OKa-
lugput. inuit ilaisa pissarpåtigut
åmåtaoK Kavdlunåtut måna ilini-
artariaKaraluarnerardlugit OKa-
lugsinaulerdlutik. mérKavut miki-
ssuput taimåitumigdlo tamåna u-
vanga ugperingilara. inuit uva-
gut sumikaluartutdlunit ilorpiav-
tivut misigisinaussavtinik peKar-
tariaKarpugut. OKautsit uissussa-
rissat tamatumane pingåruteKar-
dluinarput. OKautsit ineriartorti-
neKarnerat su.iuneKåssutsimut ag-
tumåssuteKardluinarpoK. mérå-
nguime ularussitineKartariaKå-
ngitdlat OKautsinik avdlanertanik
sujusinårdlutik iliniartineKarne-
risiguf. oKautsime mardluk ataut-
sikut iliniartineKaleraluarpata i-
neriartornerat ilorrånut aKune-
KarsinåungilaK.
sornguname avdlatut ajornartu-
mik mérKat OKautsit avdlat ilini-
artariaKarpait, kisalume Kavdlu-
nåt oKausé. tamånale pissariaKå-
ngilaK OKautsit uissussarissat sule
pigiliuneKavinginerisigut. uissu-
ssarissatingme silarssuartigdlo
aitsåt OKautsimikut pigilivigkuni-
ko avdlamut såriarsinaulisåput.
atuagkiat savalingmiormiut
silarssuåinérsut
— mérKanut atuagkiortarputit...
— autdlartipunga inersimassu-
nut nautsorssussanik taigdliortar-
dlunga, issigingnårtitsissutinik
agdlagdlunga atuagkiortardlunga-
lo. månale aitsåt pivfigssaKarå-
ngama taimailiortarpunga, tåssa-
me mérKanut atuagkiat pingår-
nerpautileravkit. mérKanut atuag-
kiåka savalingmiormiunit avata-
ngissåinitdlo autdlåveKarput, tå-
ssame isumaKarama pingårute-
KardluinartoK mérKat atuagkatik
ilisarisinåusagait, — sordlulusoK
silarssuartik OKautsimikut pigiler-
sardlugo.
akerdleringitdluinarpara sava-
lingmiuarKat OKalugtuat Kalåt-
dlit-nunåne nunanilo avdlane pi-
ssut atuåsagpatigit, kisiånile OKa-
lugtuat taimågdlåt Kalåtdlit-nu-
nanérsut, Kinamérsut imalunit
USA-amérsut atuaraluarunikit a-
migauteKåsåput. mérarme ineri-
artusagune avatangissine piviu-
ssut atuagkamine ilisarisinaussa-
riaKarpai, sordlo igdlut, kanger-
dluk, Kåaat avdlatdlume inuv-
fingmut agtumåssuteKartut. ta-
måna agsorssuaK pingårtutut i-
ssigivara, isumaKarpungalo ki-
ngorna inuiaKatigigtut inuner-
mingnut isumeriartarnerånut ag-
tumåssuteKartoK.
maligagssiuissutsialat
— mérKanut atuagkiat naKiterti-
niartarnere KanoK ipat?
— isumaKarpunga månåkut a-
jorungnaertoK, kisiåne autdlar-
Kåumut ilungersordluta avKutig-
ssiuissariaKarsimavugut nangmi-
neK akissugssauvfigalugo. mérKa-
nut atuagkiåka tatdlimat Bardur
Jacobsenip åssiliartalersugai
nangmineK akilerdlugit iluanåru-
tigingivigdlugit sarKumersisima-
vavut.
månåkut mérKat bogklubiat
autdlartinikuvarput, månalo ti-
kitdlugo (1973) atuagkat 20-t sar-
Kumersisimavdlugit. savalingmi-
ormiut atuagkiarait ilaitdle nug-
tigåuput. taimatut iliornerup pi-
ngåssusia kisalo pissariaKåssusia
amerdlasut påsiartulerpåt ikiuni-
alerdlutigdlo, sordlo nugterivdlu-
tik. tåssunga tungatitdlugo taeru-
sugpara Savalingmiune iliniartit-
sissut peKatigigfiat pilerssårute-
Karmat ukiune tugdliutune mér-
Kanut atuagagssianik 20—25 mig-
ssåinitunik naKiterisitsiniardlune.
tåssalo nautsorssutigårput ukiune
tugdliutune tatdlimane mérKanut
atuagagssiat savalingmiormiutut
amerdliatdlåsaKissut.
aitsåt taimailingmat OKartug-
ssautitat kisame itileraluarput a-
ningaussatigut tapersersuiniardlu-
tik, ingerdlavdlualeréravtale ta-
måna pissariaeruterérparput. tå-
ssame ilumut taimåitaramik. aut-
dlartisardluta ilungersulerugto-
ravta susupagineKardluinarpugut.
ukioK-måna politikerit aulaja-
ngerput atuagkiortut peKatigig-
fiat landskassip aningaussaute-
Karfianit 10.000 kr-nik atuagka-
nik savalingmiormiutunik naKite-
risitsinigssånut tapissuteKarfigini-
ardlugo. atuagkanik naKiterisitsi-
ssarneK pingårutilerujugssuvoK
månale tikitdlugo ajornakusortu-
simavdlune. Kavdlunåt en-øre-
nguamigdlunit naKinermut sava-
lingmiutumut tapissuteKarsimå-
ngitdlat.
kulturikut ingerdlatsineK
tamatigortoK
— savalingmiormiut kulturikut i-
ngerdlatsinerat åssigingitsorpag-
ssuarnik periarfigssisimagunar-
poK...
— so, periarfigssat ardlaKålo-
Kaut. klassiskimik nipilerssorner-
mut iliniarfeKarpugut, savaling-
miormiut OKausinik kulturiånigdlo
ilisimatusarfingmik (akademi) pe-
Karpugut, sarKumersitsiveKarpu-
gut, issigingnårtitsineK autdlune-
KarpoK. kisiånile erKumitsuliortu-
tut Kalipaissut nuimanerssåuput.
Kalipaissut tusåmassat ilagait
Ingovur av Reyni, Bardur Jacob-
sen, Zacharias Heinesen, Fridtiof
Joensen, Jakup Glerfoss, Tummas
Arge, Trondur Patturson — tai-
matut inuniutigalugo Kalipaissar-
tut sule amerdlanerugaluarput.
taigdliorneK OKalugtualiorner-
dlo Kangarssuarmit ingerdlåne-
Kartuarsimåput ingerdlavdluar-
dlutigdlume. Kalipainerdle nutå-
juvoK autdlartitdluarneKaKaluni-
le.
inuiaKatigit nutåt
— OKautsit inuiåussutsimigdlo pi-
ngårtitsineK savalingmiormiut pi-
ngårtitdluinardlugit torKåmavig-
ssatut issigissarpait. isumaKarpit
Uøm leger på klipperne ved Torshavn.
MérKat plnguartut ujarKane Thorshavnip erKåne.
Ta5 var var.
Summardåin ^ekk um alian boin
og fleiri soljur stoSu
og hugdu i veitini.
Vid ein stein la ein svort ær
STEINBJORN
BJACOBSEN
Eksempler på færøske bog-udgi-
velser.
atuaqkat Savalinqmiune sarKumer-
tut i låt.
savalingmiormiut inuiagtut misi-
gisimanerat inuiaKatigigtut aKut-
sinermut månamit avdlauneru-
ssumut avKutigssiuissutut tunga-
viusinaussoK?
— tamåna imatut OKautigeru-
sugpara: 1980 imalunit 1985 EF-p
avatånisinaussuguvta isumaKa-
vigpunga — sornguname åma ta-
måna neriutigåra — nutåmik pi-
lersitsisinauvdluta. uvagut pinga-
suvdluta måne igsiassugut agssa-
vut sardlissiutdlugit takordloru-
ssårsinauvarput. isumaKarpungale
periarfigssanik avKutigssiussissa-
riaKartugut: periarf igisinaussar-
put tåssauvoK iluarsåussissusav-
dluta, takutiniåsavdlugo sut akor-
nutaussut sutdlo iluaKutigssau-
ssut. taimailiornivtigume kingu-
ligssavut periarfigssisinaugavtigit
inuiagtut napåinarnigssåinut nu-
tåmigdlo autdlartitsinigssåinut ...
tamåna ugperivara ilame åma på-
sinardluarpoK: tamåna ugperingi-
kéine tauva silarssup aserornig-
sså ugperissariaKarpoK. ilame av-
dlåungilaK, téssa taima ersserKig-
tigaoK.
Annoncér
GRØN LAN DSP0STEN
9