Atuagagdliutit - 25.03.1976, Blaðsíða 23

taimåitut nipangiu-
tmartåsavavut?
Jens Poulsen-ip oKauseKautå
ukiut mardlorpiait Kångiuput
Bjørn Barfodip politikerivut så-
ssuteKalugit Aluagagdliutine ag-
dlagå akigavko ima naggatiling-
mik: — Barfodip agdlariausia ma-
lingninardlugo! una perssuarsior-
torssungikaluardlune ila påsiumi-
nåisimaKaoK: avdlanik nikanar-
saissoK åma ingminut nikanarsar-
Pok!
uvdlumiuna Jyllands-Posten-
ime 13. december 1975-ime ag-
dlagarisimasså nagsiussarsiaralu-
go atuardlugo nipangiutinarneK
saperavko agdlarKilersunga.
erKarsarKåraluarpunga agdlagå
tamåkivigdlune inuit nangmineK
atuardlugo KanoK issusersiugag-
ssåtut Atuagagdliutinut ilångune-
KartariaKaraluartoK. taimailiorto-
Karnaviånginguatsiarmatdle dan-
skimik imaKa nunavtinik inuinig-
dlo asangnigtussumik tungaveKå-
ngitsumik sassussInaleKalunga
agdlalåginalerpunga isumå pait-
sugagssåunginguatsiarmat.
isumaga maligdlugo ila inup
avdlanik nikagingnigdluinåssusia,
ajorniåinavigdlune ajorniåssusia
amalo kalåtdlit erKarsartausiånik
danskinitdlo avdlaunerunerånik
påsingningitdluinåssusia. uvagut
— kalåtdlit Danmarkime nunagi-
ssaKavigsutut taissane — åma a-
juvigsumik pivåtigut, måssa sa-
pingisånguarput maligdlugo Kav-
dlunåtut ilikarniarssarisimassu-
gut, inugtut issigaluta encarsar-
taut.sivtigutdlume åssigingissuser-
put misigisimavdlugo sapingisav-
tinik kamagigtarniartardluta på-
seKatigingningniarssarissardluta-
lume inunialugtugut.
Barfodip oxausisa ilait akissu-
teKarfigisinagit issuatsiaratdlar-
dlåka — tamanit ilisimaneKångi-
ngualsiarmata. tamatumuna erKU-
ngitsumik pinigsså ånilångatigi-
ssorssunago.
— KaneK angmardlugo siant-
ssutsimik takutitsinermit pitsau-
neruvoK nipangerdluåinarneK sia-
nitsutut issigineKåsagaluaråinilu-
nit .... inuit KanoK pissuseKar-
nigssånut tungavigssaic tåuna a-
ngisorssuarnik agdlagdlugo Nung-
me landsrådip atautsimitarfiata
isåriåta Kulånut nivingartariaKa-
raluarpoK.
— kalåtdlit ingmingnut nålag-
kersornerulernigssåt pivdlugo a-
tautsimititat novemberip inger-
dlanerane sulilerput, tåssalo ait-
såt professor Foighel-ip kalåtdlit
erKarsartausiat, Kajagssuardlune
OKardlune, påsigssauvdluångeKi-
ssok taimalc kalåtdlit danskitdlo
OKaloKatigingniartaraluarnerinik
påsigssaujungnaersitsissoK su-
ngiuniaralualersugssångorpå.
— ilumorporme inuiaKatigit ka-
låtdlit uvdlumikut — avåmut
issikumikut — inuiaKatigit avdlat
sutdlunit åssigingmatigik, Kagdli-
kume amigauteKånguångitdlat,
kisiåniuna inugtut ineriartorneK
pilertorpatdlåmik pigångat tama-
tigut ajortortOKartartoK.
— ajoraluartumik oKautigissa-
rianarpara nalugavko inuit Kav-
siugunik „inuiaKatigit“-nik taine-
Karsinaunersut. inuitdle 46.000-t
migssåinitut inuiagtut issigalugit
ingmikut ilisarnauteKångitsut —
tamatumane inatsissartunut ilau-
ssortap Lars Emil Johansenip o-
Karsimaneratut Kernertunik nu-
jaKardlutigdlo sivsangassunerat
pingikåine — uvanga nunap inui-
sa ilamininguinik taiumavåka.
åmauna inuiaKatigissutsimik pi-
ngårtitsivatdlårnerssuaK iluari-
ngitdluinagkama ilagigåt.
— kikunukua kalåtdlit pissu-
ssuteKångitdluinartut soKUtigina-
git ingminut nålagkersorneruler-
nigssamik pingitsoratik entussini-
artut?
tåssåuput kalåtdlit ardlaKangå-
ngitsunguit danskit nålagauvfiata
akiligånik angnerussumik iliniar-
simassungoK iliniartitaunertik a-
tordlugo kalåleKatimingnik issor-
nångivigsumingme pikorigsainiå-
sagamik.
inuit tåukua taimailiutdlångua-
ratik — nukingnit nunane avdla-
ne Danmarkimilume isumaKati-
gigungnaersainigssamik, suliuma-
jungnaernernik isumaKatåungi-
nermigdlo takutitsinernik „ingmi-
nérdlutingoK pissunik" pilersitsi-
niartardlutigdlo isumaKatigingi-
nernik mingnerpånigdlunit agdli-
sainiartartunik sunissartunit åma
sunerneKardlutik — inoKatiging-
nik aserorsainiarssualersimåput
imåitunik oKausingnåliussaKar-
dlutik: „danskinérsut sutdlunit
tungmåritigik (asigssortigik)".
— landsrådip atautsiminermine
matumane erKartorsimassai åma-
lo „tungavigssaussumik isumersi-
manerardlune" FN-imut erKai-
narsinavigdlune nalunaeruteKau-
tigisimassai tamaisa erKartusaga-
luaråine inigssaKångitdlat. atau-
serdle — danskit tusagagssiutåi-
ne erKartorneKarérsimagaluaKi-
ssok — taitsiåsavara, tåssa lands-
rådip isumamisut aulajangiusima-
sså måna: Kalåtdlit-nunåta ilua
augtitagssaujungnartutdlo kalåt-
dlit nangmingneK pigigait.
Kalåtdlit-nunåta radiuane —
autdlakåtitame „sap. akunera Kå-
ngiutoK“-mik taigutilingme — tu-
sagagssiuisscK nuånårpalungår-
dlune OKalugtuarpoK tamatumu-
na oKalugtuarissaunerme ernai-
majuagagssanut ilaulersugssamik
pissoKarsimassoK. taimatut nalu-
naeruteKartoK danskiuvoK, nuna-
mut atåssutaerutdluinartorsima-
gunartoK.
puigunaitsorssuarmingme tama-
tumane pissonarsimagpat OKalug-
tuap tamatuma åssiginarpå H. C.
Andersenip OKalugtualiarisima-
ssaisa ilåt merKunguamik mardlo-
råt-tatdlimångortumik oKalug-
tuaK, imalunime kaisarip atissar-
tåvinik oicalugtuaK.
— igtujuisårnermut tåssunga
Kalåtdlit-nunånut ministerip ma-
lungniunera tupigingilara, pissar-
nermisume taimågdlåt ulussame
igdluatungå nerdliupå OKalungu-
Jonathan Motzfeldt.
ssalerdlunilo danskit kalåtdlitdlo
akornåne kugssianik agssaissoKå-
sångitsoK, åmalo apernut taimåi-
toK tamarme hjemmestyrekom-
missionip suliagssainut ilaugunar-
toK. ministeriå! apernut tamåna
hjemmestyrekommissionip su-
ssagssaringilå. aperKutauvorme
kalåtdlit landsrådiata inatsisit
tungaviussut taimalo inuiaKatigit
danskit piumagune tungmårisa-
nerai, uvfa ministeringorusugtoK
Jonathan Motzfeldt imalunit Mo-
ses Olsen sianitsunik oKalugung-
naerneK ajortoK danskinit ikior-
neKarsimångikunik piunaviångi-
kaluartut.
tauva Barfodip OKauserisimassai
tupingnåinartut issuameråtut
tugdlerigsikånerdlugit sapingisav-
nigdlo Kajagssuardlunga OKause-
Karfigitsiarusugpåka.
landsrådip KanoK pissuseKar-
nigssamine maleruagagssåtut Bar-
fodip sujunersutåta takutipåtigut
inuk tåuna angutaussoK ingminut
kigdlilemeK sapersoK, ingminut
kukusinåungitsutut issigissoK ki-
salo inuinait nålagkersueKataune-
rånik isumap tungavigissainik på-
singnigsimångitdluinartoK. lands-
rådime ilerKUgssamisortumik ka-
låtdlinit KinerneKarsimavoK ka-
låtdlit sivnerdlugit oKalugtugssa-
tut — nipangersimassugssåungit-
sutut. tamåna mingnerpåmigdlu-
nit agssortomeKarsinåungilaK. av-
dlauvoK landsråde Kavsitigut isu-
maKatigineK ajoravtigo. kisiåne
sumigdlunit iluaKutåungilaK OKåi-
naråine: sianéKause Kanise ang-
martarnagit!
tupingnångilarme professor
Foighel kalåtdlit encarsartausiå-
nut sungiussiniarKårtariaKarmat.
åma ilimanarpoK taimailiomig-
ssamut piarérsimavdlunilo su-
ngiussiumårtoK. tupingnaKaordle
inup Barfoditut ajugaKångitsigi-
ssup tamåna sapersimangmago.
imaKauna piumåssuseK inungnig-
dlo avdlanik atarningningneK
amigautigisimagai. isumaKarpu-
nga pingårtumik Kagdlikut ineri-
artorneK inugtutdlo ineriartorneK
pivdlugit OKauserissaisigut tamå-
na erssertoK. inugtut ineriartor-
nermik taisså tåssåunguatsiarpoK
teknikimik Barfod åssigissailo av-
Kutigalugit nunavtinut erKune-
Karsimassumik aKugtisinaulemeK.
neriugpunga uvagut kalåliussugut
isumanik inunermilo pisussutitut
issigissavtinik Barfodip taimatut
issigissainit avdlaussunik peKar-
tugut. taimåingigpåme ulorianar-
torsiulersimåsaugut. Lars Emilip
OKauserisimasså — kalåtdlit tå-
ssauginarput inuit Kernertunik
nujaKardlutigdlo sivsangassut —
avdlamut atatitdlugo anitauvoK,
åma Kularingivigpara „inuiaKati-
git kalåtdlit“-nik oKarångavta pi-
ssarput åssigigtartoK. nalungilar-
putdle „inuk KutdleK11 Barfoditut
itoK isumavtinik navsuiåuniara-
luaruvtigo iluaKutaunaviångitsoK.
inuit nangminerssornerulernig-
ssamik erKussiniartut Barfodip
iluaringitdluinarpai. tamatumu-
ngale pissutauvortaoK kalåtdlinik
åmut issigingnigdluinamera.
tangnerussumik navsuiauteKara-
luaråine iluaKutaujungnånging-
mat nåmagpoK taigåine nangmi-
nerssornerulernigssaK kalåtdlit a-
Annoncér
i
GRØNLAN DSPOSTEN
merdlanerit kigsautigissarigåt, a-
malo politikerivta sujulerssortiv-
talume avdlat nalungivigkåt aut-
dlantåumut ajornartorsiutit ku-
kulugtorneritdlo ingalagsinauna-
viångikivut. nangminerssomeru-
lernerdle atulersitaorérpat årKig-
ssussineK nangmineK kigsautigi-
ssarput nunavtinutdlo nalenrutoK
atugaulerumårpoK. nunavta
ingerdlanigsså ilikarniarssarisa-
varput ilikarumårdlutigulume. å-
ma kigsautigissarput unauvoK
ingerdlatitsinivta kingunerissainik
akissugssauvfigingnivingnigssar-
put. taimåikaluartordle ukiorpag-
ssugatdlartune danskit nunavtine
atorfigssaKartitagssaråvut, tåssa-
le danskit „inungutsimingnit“ u-
vavtinit Kutdliussugssatut ing-
mingnut issigingitsut. tåssa åma
danskinit pissut tamavisa tung-
méukusungivigpavut.
Barfodip kalåtdlit nangmingneK
nunamingnik pigingnigtugssaune-
rånik landsrådip isumamisut ani-
tai Kuianåinartutut issigai amalo
KavdlunåKatinguåkulune radiukut
OKauseKardlune landsrådimut isu-
maKatausimassoK nunamut atå-
ssutaerunikutut erKartordlugo tu-
sangiasårdlugo. tåingitsorumångi-
lara uvanga landsrådip isumami-
nik erssersitsinera tamåna isuma-
Katigivdluinaravko. åma ukior-
pagssungitsut Kångiugpata inuit
Barfoditut itutdlunit påsiumår-
påt landsrådip isumamisut anitå
sujumut issiginertut — kisame!
— OKautigissariaKartoK. tamatu-
munga atatitdlugo silarssuarme
nunane avdlane nunamik piging-
nigtugssauneK pivdlugo isumau-
lersut uparuåinarsinauvåka. tu-
pingnångilardle inuit Barfoditut-
dle nunavta ivssuanut atåssute-
Kalersimångisåinartut isumåt av-
dlåusagpat.
nunavtinut ministere ilumorpoK
danskit kalåtdlitdlo akornåne pi-
ssariaKångitsunik iterssaliorto-
KartariaKångitsoK. åma Atuagag-
dliutine danskitdlume avisine
Juntåp OKauserissartagai misig-
ssoruvtigik takusavarput taima-
tordluinaK isumaKartortaoK. pi-
ssariaKångitsuningme akuneKU-
siortut (avssiaKutsiortut) tåssåu-
put inuit nunavta pissariaKartit-
sinera tungavigalugo nunavta nå-
lagkersuissunik suleKatigingning-
nigssamik ornigissaKångitsut.
ilumume! Kalåtdlit-nunåne ne-
riutip Kalipautå asingarpoK (Bar-
fodip agdlagkane taimatut isuma-
lingmik KuleKutsersimavå). imåi-
ngilaK ukiut nunavta sermerssu-
armit matussauvdluinarfé nag-
dliuterKileKissut. neriutivme Ka-
lipautå ilumut asingalersimagpat
pissutaussoK tåssauvoK inuit Bar-
foditut itut kalålivut ingminut a-
tarKinermik inugtutdlo iluating-
nauteKarsorinermik ånaisima-
ssavtinik pigingnilencingnialersu-
gutdlo tugdlåussilersarnerat. ima-
Kale neriutigssaKarpugut. avdla-
ningme nikanarsaissoK åma ing-
minut nikanarsarpoK. åma — ima
imalo itunik siaruarteriguvit ima
imalo itunik katerssuiumårputit.
Jens Poulsen.
GODTHÅB-HALLEN SØGER
Halinspektør
Da Godthåb-Hallens halinspektør efter 5 år som halinspektør
har ønsket at genoptage sit arbejde inden for skolevæsenet
i Grønland, hvorfra halinspektøren har haft orlov, opslås
hermed stillingen som halinspektør ledig pr. 1. august 1976.
Som halinspektør ønskes ansat en ansvarsbevidst person
med korrekt optræden. Det er en fordel, såfremt den der
søger stillingen har erfaring fra arbejde med idrætsungdom,
samt herudover kendskab til administrativt arbejde især
erfaring i regnskabsførelse.
Halinspektøren er med ansvar over for halbestyrelsen den
daglige leder af Godthåb-Hallen, og halinspektøren foretager
således på egen hånd alle almindelige daglige dispositioner.
Ansøgere til stillingen kan ikke forvente et almindeligt kl.
8-16 job, men må forpligte sig til at stå til rådighed dagligt
mellem kl. 8-23.
Såfremt der ikke modtages en kvalificeret dobbeltsproget
ansøger, vil andre med den nødvendige erfaring og kvalifi-
kationer kunne komme i betragtning.
Halinspektøren ansættes på kontrakt for en to-årig periode.
Der tilbydes en god løn efter kvalifikationer.
Til stillingen er knyttet en bolig, som halinspektøren er for-
pligtiget til at indflytte i.
Skriftlig ansøgning med udførlige oplysninger om uddan-
nelse, hidtidig beskæftigelse og eventuel lønkrav stiles til
bestyrelsen for Godthåb-Hallen, men indsendes til halbesty-
relsens formand, fuldmægtig Ebbe Eigaard, box 600, 3900
Godthåb.
Ansøgningsfristen udløber den 20. april 1976.
HALBESTYRELSEN
23