Atuagagdliutit - 16.09.1976, Page 18

atort ut nutåt
nunavta rådiuane
— Kalåtdlit-nunåta radiua
NungmltoK atautsikut agdlilerne-
Kardlunilo avdlångortiterneKar-
Pok. ingangmik tåuna avdlångor-
titerineK piuminaitsuvoK, atautsi-
kut ardlaringnik ingerdlåssivdlu-
ta sulissariaKaravta, —■ taima ra-
dioingeniør Arne Mortensen AG-
mut OKarpoK.
— atorturtiit manåkut atorne-
Kartut ilait avdlångortiterneKå-
såput, tamånalo ilutigalugo nu-
tårpagssuarnik pisårtusavdluta.
pisorKat nungutdlarnikungorner-
mit uvdlumikumutdlo nalerKU-
kungnaerdlutik.
atortutit nutåt atortugssångo-
riaravtigik suliagssaKaleriasså-
ravta. agdlilerissut Kivdlerititdlu-
git teknikikut atortutivut ataut-
simortut sajugpitdlagput sutdlo
tamarmik unigdlutik. nalunaeKu-
tavdlo akunere mardlugsuit Kå-
ngiungmata aitsåt autdlarterKig-
sinaulerpugut. manåkut nutagga-
ringnik atortutitårsimavugut, av-
dlångortiterineK agdlilerinerdlo
inerpata autdlakåtitagssiortarfit
ingmikårtut sisamaujumårput.
autdlakåtitagssiortarfik ingmi-
kortoK atauseK måkuninga ator-
tOKarpoK:
1) radiukut autdlakåtitsivik ni-
pinit avatånérsunit akornusersui-
sinaussunit pitarneKarsinaujung-
naerdlugo suliaK, kisalo mikrofo-
ninik atortulersugaK, tåssane a-
tuaissartut sulissarput, tåssanilo
OKaloKatigingnerit, akiorigdlune
OKatdlinerit, nipilerssugkanik tu-
sarnågagssiat il. il. åncigssune-
Karsinåuput.
2) autdlakåtitsinermik tekniki-
mut tungassutigut nåkutigdlivik
(registreringsrum), tåssane tekni-
kerit imiussinerit nåkutigissarpait
avåmutdlo autdlakåtitsineK aKU-
tarissardlugo.
tusarnårtunitdlo autdlakåtitsi-
nerup pitsåussusianik malugusug-
tunit telefonikut sågfigineKartar-
simavdluta.
Arne Mortensen oKalugtuarpoK
Kalåtdlit-nunåta radiua uvdloK
måna tikitdlugo ingmikortunik
mardlungnik autdlakåtitagssior-
tarfeKartoK (studie-enheder).
autdlakåtitagssiortarfik ingmi-
kortoK atauseK måkuninga ator-
toKarpoK:
1) radiukut autdlakåtitsivik ni-
pinit avatånérsunit akornusersui-
sinaussunit pitarneKarsinaujung-
naerdlugo suliaK, kisalo mikrofo-
ninik atortulersugaK. tåssane atu-
aissartut sulissarput, tåssanilo o-
KaloKatigingnerit, akiorigdlune o-
Katdlinerit, nipilerssugkanik tu-
sarnågagssiat årKigssuneKarsinåu-
put.
2) teknikimut tungassutigut aut-
dlakåtitsinermik nåkutigdlivik
(registreringsrum), tåssane tekni-
kerit imiussinerit nåkutigissarpait
avåmutdlo autdlakåtitsineK aKU-
tarissardlugo.
autdlakåtitagssiortarfik ingmi-
kortOK atauseK initamigut sulia-
rineKarnera kisalo teknikikut a-
tortusersorneKarnera atautsimut
korunit milliunit kuartiata mig-
ssåinik akeKåsaoK. taimalo aut-
dlakåtitagssiortarfit ingmikortut
sisamat korunit milliunit mardluk
migssåine akeKartariaKåsåput. —
kisiånime åma teknikikut atortu-
tenarpugut 1990-ikut tungånut a-
torsinaussumik. tåssalo erxarsau-
tiginardlugo imåipoK uvdloK unu-
ardlo Kalåtdlit-nunåta radiuanit
autdlakåtitsiuarsinaussugut, Arne
Mortensen OKarpoK.
Arne Mortensen nangigdlune
OKalugtuarpoK autdlakåtitagssior-
tarfit ingmikortut sisamat tåuko
xavdlunåtut „krydsfelt“-inik tai-
neKartartumut atåssuserneKarsi-
massut, imåipoK imiussa't autdla-
kåtitagssiortarfingnit tåukunånga
sisamaningånérsut akorneKarsi-
naussut autdlakåtitanik, s. i. ra-
dioavisimingånérsunik, ilångu-
tagssiortunit avatåningånérsunit
kisalo sinerissap ilåne autdlakå-
titsivéragssanit. tåuna „krydsfelt"
Kåumat atauseK migssiliordlugo
Kångiugpat atorsinaulisaoK.
Arne Mortensen åmåtaoK OKar
lugtuarpoK radiup igdlutagsså nu-
tåK manåkut igdlutåta saniatigut
suliarineKartugssaK radiume suli-
ssut åmalo TV-Kalisagaluarpat
tåssane sulissugssat inuvdluatår-
figisinaussåinik initaKartineKåsa-
ssok (nerissarfik, isersimaortarfik
il. il.), igdlorssup agdlineKarnera-
tigut radiup initai 70 procentimik
amerdlisåput. taimailivdlune ra-
diume inigssaileKinerssua 1960-
ikut nålernerånile ajornartorsiu-
taulersimassoK KångerneKarpoK,
sulilo ukiorpagssuarne taimåisav-
dlune.
manåkut Nungme radiumik ag-
dlilerineK ilutigaluggo sinerissa-
me Kalåtdlit-nunåta radiuata ing-
mikortortagssainik pilersitsiortor-
neK autdlartisaoK. taimatut ing-
mikortortaKarnerup ingerdlåne-
Karnerane aningaussartutit ukiu-
mut 2,5 mili. krunit migssåine a-
merdlåssuseKartugssåuput. aut-
dlarKåumut autdiakåtitsivéralior-
tOKåsaoK Kangerdlugssuarme,
K’aKortume Ausiangnilo, kisalo
igdloKarfingne angnerumåne ta-
mane ilångutagssiortoKalisavdlu-
ne.
H.
»sorssungnerme
mérKat«
amerikamiut issigingnårtitsiner-
mut ilitsersuissartuat George
Schaefer atuagkiortoK James Co-
stigan peKatigalugo pikorigdlui-
nartumik Irland-ip avangnåne
„ugperissalerngutdlune" sor-
ssungneK tv-mut filmiliåkut sang-
misimavåt atserdlugo „sorssung-
nerme mérKat". ilaKutarit mar-
dluk, ingmingnut iluarivdluartu-
galuardlutik, ikingutigingnertik
kipititariaKarpåt, pissutigalugo
ugperissamikut ingmikut sangmi-
veKarnertik, taimanilo politikikut
Irlandip avangnåne erKigsivitdli-
oriartcrneicalerpoK. pingårtumik
katugdline "ilaKutaringne, Donald
åma Nora Tomel ty méraitdlo
Maureen åma Frank, kigaitsumig-
dlo pissutsit ajorsiartuårput. pit-
saunerulissutigingilåtdlo Maureen
tuluit såkutuisa ilånut asangni-
lersormat, angutålo parnaeru-
ssauvdlune issertortumik akiutut
IRA-t ilåt torKorsimasimangma-
go. pisimassut tåuko mardluk sag-
dlaitdlunilo isumåkérfigingniassoK
Norap pissusia avdlångortivigpåt.
måna sagdlersaulerpoK akerdliu-
ssutsimik takutitsinerne (åssiliaK).
tåunaussussårpoK Vivien Mer-
chant. avdlat inugtaussussårput
Jenny Agutter, Anthony Andrews
åma Danny Figgis. filme 1972-ime
akigssarsisitauvoK „Emmy“-mik
tv-kut filmiliat pitsaunerssåtut.
Nuk TV, tatdlimångorneK 21,15.
Her er registreringsrummet i den første nye „studieenhed", som er indrettet i den eksisterende radiobygning.
Hvert registreringsrum forsynes med bl. a. tre båndmaskiner, to grammofoner og en mixerpult, som ses
på billedet. Rummet er kraftigt lydisoleret. Gulvbelægningen er „halvledende", d.v.s. forsynet med en væv-
ning af kobbertråd, som sammen med et befugtningsanlæg modvirker statisk elektricitet. På billedet ses
studietekniker Josef Egede og studietekniker-elev Niels Pavia Lynge.
auna autdlakåtitsinermik nåkutigdlivik „autdlakåtitagssiorfingme ingmlkortume" nutåme, radiop igdlutoKåne
sananeKarsimassume. autdlakåtitsinermik nåkutigdlivit tamarmik atortoKarput sordlo måkuninga: (miussissutit
pingasut, oKalugtartut mardluk bandinigdlo Kiortaivik (sordlo åssillssame takuneKarsfnaussut). ine nipinit
pitameKarsinaujungnaerdlugo suliarivdluagauvox. inip silåinå ingnåtdlagiaxalerKunago inip narxata sanane-
Kautå kångusangnik amitsunguanik „ikårtiterivfigineKarsimavoK", inilo isugutarsauserneKarsimavdlune. åssili-
ssame takunexarsmåuput studietekniker Josef Egede studieteknikerimutdlo ilfniartoK Niels Pavia Lynge.
s6k rådio nipangerpa?
— inusugtorpagssuit Nar-
ssame Aussivingmit anger-
dlaramik tupåtdlagdluinar-
put pikigtitsiniartutut mu-
misitsiniartututdlo suaoru-
tigineKaramik, rektor Ing-
mar Egede SUJUMUT-me
ilåtigut agdlagpoK. Ingmar
Egede nangmineK Aussi-
vingme ilauvoK. inusugtut
ingmingnut ineriartortlne-
— Mange unge undredes,
da de efter hjemkomsten
fra Aussivik-stævnet i Nar-
ssaK så sig udråbt til at
være oprørere og revolutio-
nære, skriver rektor Ingmar
Eegede bl. a. i „Sujumut".
Ingmar Egede deltog selv
d stævnet. — De unges kon-
struktive stillen spørgsmål
til hverandre var blevet
vendt til noget samfunds-
nedbrydende af en sensa-
tionshungrende presse.
Ingmar Egede fortsætter:
— Og nu spørger de unge
med rette: Hvad er det for
et samfund, der på den ene
side kræver aktivitet, med-
leven og engagement af os,
og som på den anden side
reagerer skræmt og over-
eksponeret, når vi prøver
at finde ud af vores situa-
tion?
De unges skepsis bliver
ikke mindre, når de ser ra-
dioens behandling af en
anden sag. Den radio, der
■fik så travlt efter Grøn-
landspostens leder om Au-
ss-ivik fortav helt et forsi-
deangreb på landshøvdin-
gen.
Grønlandsposten nr. 33’s
forside råber med store, rø-
de bogstaver: FORKERT,
LANDSHØVDING! — sam-
Karsinaussunik aperssueKa-
tigingnerat nutårsiagssale-
rivfingnit uivssumisitsinig-
ssamingnik kågtunit ag-
ssatdlagtineKarpoK inugtao-
Katigingnermik aseruiniar-
tungortitdlugo.
Ingmar Egede nangigpoK:
månalo inusugtut erKortu-
mik aperipuit:
me nummers leder antyder,
at landshøvdingen har ud-
talt sig mod bedre vidende
i en konkret sag.
Hvorfor tav radioen? Var
der ingen kød på AG’s hi-
storie, eller gav landshøv-
dingen AG mundkurv på?
Eller måske nægtede radio-
avisen en vred landshøv-
ding adgang til mikrofo-
nen? Eller styres radioens
nyhedsformidling helt be-
vidstløst? Måske er det sy-
stemet, der fungerer? Sy-
stemet? Hvad er det? Hvor-
dan ser det ud? Hvem ved?
Et er dog sikkert: systemet
er uhåndgribeligt. Hvordan
får man tillid til det? spør-
ger rektor Ingmar Egede.
Ingmar Egede.
inugtaoKatigit sunuko åi-
påtigut eKérsimåmigssa-
mik, peKataoKatigingning-
nigssamik suleKataunigssa-
migdlo uvavtinut piuma-
ssaKartut åipåtigutdlo ajor-
nartorsiutivut OKatdlisiga-
lugit naniniarångavtigik er-
silersartut lingassagtajårtu-
migdlo plssusilersulersar-
tut?
inusugtut Kularnerat
mingnerulingilaK radioavi-
sip suliagssamik avdlamik
suliaringningnera tusara-
miko. radio ivna Atuagag-
dliutit agdlauserissaisa pi-
ngårnerssanik Aussiving-
mut tungassumik ulåpute-
KangåKissoK avisip tåussu-
ma sarKåtigut landshøv-
dingimik såssussinera nipa-
ngiutdluinarpå.
Atuagagdliutit nr. 33-p
sarKåne naKinernik augpa-
lårtunik angeKissunik su-
aoruteKarpoK „KtJKUVU-
TIT, LANDSHØVDING! —
normume tåssane agdlause-
rissat pingårnerssåne oKau-
tigimissårneKarpoK lands-
høvdinge suliagssame aula-
jangersimassume nalungi-
saminurt akerdliussunik o-
KauseKarsimassoK.
sok radio nipangiussiva?
AG-p agdlauserisså asulé-
rutaugame, imalunit lands-
høvdingip AG nipangerKU-
gamiuk? imalunit radioavi-
sip landshøvdinge kamag-
toK radiukut oKalorKungi-
namik? imalunit radiup nu-
tårsiagssaKartitsivia taxa-
moriaiginavigdlune inger-
dlåneKarpa? imaKaluninuna
aKuneKarneK ingerdlavdlu-
å'inartoK? aKuneKarneK?
tåuna sunauna? KanoK issi-
koKarpa? kia nalungilå su-
naunersoK? atausinaK nalu-
ngilarput: aKuneKarneK ti-
gussåungilaK. tamåna tai-
ma itoK KanoK ilivdluta ta-
tigilisavarput? Ingmar Ege-
de apenivoK.
Hvorfor tav radioen?
J
18