Atuagagdliutit - 16.09.1976, Side 24

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
ernumanartOKarpoK!
OKautsivtinik ilisimatup Robert
Petersenip „narKiutå" tupiginge-
Kåra. tupigineruvarale OKautsiv-
tinik ilisimatutut kalåtdlinit su-
jugdlersauvdlune atorfinigtitau-
ssup navsuiainiarnera ingminut
agssortutigingmat, tåssunalo pe-
Katime igdlersutåt atuinarmago
uvagut akissuteKarfigissarigarput.
agdlagtautsivtinik mardlungui-
niarlut ilisimatussusInaK patsisi-
galugo inuiaKatigingne pissugssa-
ssut Kutdlersåt landsråde kalig-
dlugo aulajangissut uvagut kalåt-
dlit akueriumångilagut akuerisi-
naunagitdlo. Robertip pissutigiti-
tamisut ersserKigsumik OKauti-
gingmago una: tamavingmik (ka-
låtdlit) agdlagsinångusassut. ilu-
mut HitlererpatdlangneK! imalu-
nit avdla åmame Adam Egeder-
patdlangnerusinauvoK (-nauvdlu-
arpoK). ingmikortitsiniaKinatale
utoiKarnik inusugtunigdlo mérKa-
nigdlo. peKatigisaguvtame agdlau-
sigssaK atausiussariaKarpoK. „sor-
dlaKardlune" nagguveKardlunilo,
tåuko pingortitame iput, pingor-
titamiput uvagut napavfigissavti-
ne.
uvagut OKautsivut pigåvut. a-
merdlasorpagssussugut agdlagsi-
naulersimavavut silarssuarmioKa-
tivtalo oKautsimingnik agdlagsi-
nauneranit inornerungitsumik. c-
Kautsivut nipiligtut agdlagsinå-
ngorpavut. „narKiutime" atuar-
dlugo misigissaKarpunga nipiling-
mik igdlariardlunga „misigissut-
sip“ pilersitå una: sordlume OKa-
loKatigalutit. åle ungasigkaluar-
dlutit takusinåungikaluardlutit-
dlo. tåssanlpoK: pissauneK OKaut-
sivta agdlangnikut pilersitå. su-
migingnagagssåungitsoK!
agdlagkatit atuåinångilåka, pi-
ssariaKartitåkame ataisigut titar-
tarpåka, atuarKigtarianaravkit.
„demokrati" imåipoK: nåla-
gauvfiup nålagkersorneKamera i-
nungnik kikunitdlunit OKausig-
ssaKarfigineKartoK. atornerdlung-
neKåsångigpat uvagut agdlagtaut-
simik igdlersuissussugut akerdli-
lersuissarianarpugut, igdlersorta-
riaKardlutalo tungavigalugitdle,
månime agssortutisaguvta patsi-
sigssarsiuinåsångilagut tungavigi-
savagutdle.
sujugdlermik: uvagut kalåtdlit
OKautsivut ingmikut itdluinarma-
ta. tamånalo tungavigalugo.
åipagssånik: uvagut kalåtdlit o-
Kautsivut agdlagaussariaKarmata
OKautsivta scrdlai nagguvisigut
takuneKarsinaussariaKardlutik
agdlagkat (naKitat) iluamik påsi-
neKåsagpata. tamånarpiarme pi-
ssutigalugo ivdlit professoriuvutit.
takorérpåme isumaKatigingissu-
terput tåssaussoK OKautsivta ag-
dlausigssåt. aulajangersimassumik
erdligissagssaussumik pigineKåsa-
gune sordlai nagguvilo atauati-
gigtariaKarput.
åssersut: téukunane oKauseK ki-
ngugdleK: „ataKatigigtariaKarput"
katiterneKautåne sordlaisa naggu-
vigilerpåt: atavoK, tåssa ilauvoK.
sordlangmut atagame naujartu-
lerpoK: -Kat (peKat) peKat (-tau-
vok) -uvok (piuvoK) takuneKar-
sinaulerpoK -gik (peKatigik) mar-
dlungorput (mardlorsiut). malig-
tarissagssaisa nalunaerdluarpå k
-g-ngortarmat. naujartortartut
Kimerdlordlugit tupigilångitsor-
neK ajornaKaoK! uigutaisa ki-
ngugdlit sunera takusinaulersipåt.
sordlak uvagut ikutaringisarput,
OKautsivtale! nagguvé takusinau-
lerdlugit nuånårutigalugit inuniv-
tinut atangmata, tamåssa erdli-
gingningnivta åtavia.
Ataqatigiittariaqarput. pingor-
titatut naujartungilaK, åipernine
iiuarå. demokrati atornerdlungne-
KarpoK. utorKatserpunga: pingor-
titaK susupagineKarpoK „ilisima-
tussut" pissutiginardlugo. naussu-
ssiångorpoK takorånersoK naussu-
vigtutdle ingmine OKalugtuartu-
ngitsoK sut tamarmik kigdleKar-
nerånik.
ernumanartoKångineranut pat-
sisigissat ingmine piviussorpalå-
raluarpoK inusugtut OKauseriu-
massatik agdlångitsuinartåsagait
kukuneKarnigssåt pivdlugit? ajo-
raluaKaoK! uvagutdle pissug-
ssauvfigput tåssanlpoK. ilivse isu-
marse pissutiginardlugo OKautsi-
vut agdlangnikut aserorterniåsd-
ngilagut. aserorterineK ima isu-
maKarmat: piumajungnaersitsi-
neK.
„OKautsivut pissaunerup nipi-
gai“. Båbalime oKalugtuaK åsser-
sutigåt, åssersutigssaKaKaorme a-
ma su.iulerssuavta oKalugtuaisa
ilåine. taigdlianile naitsumik ag-
dlagaussariaKartartune „OKausi-
torKat" pingitsårneK ajornarta-
Kaut. tamånalo pissutigisimaner-
dlugo „erKumitsuliornermik" ilai-
sa tainiarlarpait. imaKame! uva-
ngale misigisimassaKarpunga ino-
Katima tunissutainik, tåukulo av-
Kutigalugit Gutip tuniussainik
navsuersinaulertarnermik, inup
atordluainiarnigssainik, sordlumi-
lo Andreas Hanseniugalup pait-
sugagssåungitsumik agdlagsima-
galuarå tåuna taissat: tugsiutiv-
tine (måna) nr. 69, versisa sisa-
måne: „... pigissaisut..sujulé
Jutdlip ivangkiliuane oKalugtua-
rineKartut Katsusimanerpavut,
tåuko piumårtugssanik utarKissut,
taimåitoK „ersilersut" pissauneK
takugamiko „ilivsinutdle" tusara-
miko ima avdlångorput Gutip
ingilé, tåssame Gutip pé-sut =
pigissaisut pigissaussutut misiga-
lutik unersiutigingneKataulerma-
ta. ilisimatussutsip sagdloKitarta-
riaKångilåtigut! tåssame agdlag-
tautsivta nalornineK pértarérpå.
Robert! ernumåssuterput åssi-
gingeKaoK. ivdlit agdlauserput i-
lingnlnaK iliniarsimanerussuni-
nardlo påsisinausorigagko, tamå-
nalo tungaviliuniaraluarpat o-
Kautsivta atåinarnigssånut tama-
nitdlo agdlagsinangornigssånut.
uvagutdle kalåtdlisuinangajak o-
Kalugtugut agdlagtartugutdlo tai-
ma isumaKartalo erKarsarneK a-
jorpugut una pissutigalugo: uva-
gut nangmineK OKauserigavtigik
OKautsivdlo OKauseKatigingnut ag-
dlagsinångordlugit „profitiorKU-
sersunut" mianerssortariaKardlu-
ta, agdlauseK ilikarsimavdlugo ta-
kusinaunago. nauk iligtut atorfig-
ssuaK angusinåungikaluardlugo?
KularutigssåungilaK Kalåtdlit-nu-
nåta imåta aulisagai nungulersut.
pissutaunerpånut ilagititaussar-
poK imap nigdlernerulernera. a-
jorsissumik oKartarput nigdlerne-
rulerångat, kissarnerulerångatdlo
pitsaunerulernerarneKartardlu-
ne. kisiåne umassut tungaisigut
isisgalugo issikoK avdlaunerulår-
tarpoK, pissutigalugo silap nig-
dlernerulernera (taimatutdlo i-
map) umassut ilåinut pitsauneru-
ssutut suniutarmat umassunutdle
avdlanut ajoKutaussardlune. tåssa
erKarsautåinékut imåitugssauga-
luarpoK aulisagkat avdlat aulisar-
neKåinalerdlutik sungiusimassa-
ningarnit avdlaussumik imaK nig-
dlernerulerångat. kisiåne ajoralu-
artumik ama avdlatut ajornartu-
mik tuniniaivfiussartut nautsor-
ssutigissariaKartarput, pisiariu-
massatdlo aulajangissussarput. a-
merdlanertigut pisissartut nutå-
nik niorKutigssianik soKutigissa-
Karajungitdlat pisiånåtik piuma-
nerussardlugit.
aulisarnerup kinguariartornera-
nut pissutaussup åiparigunarpå
soruname imap mingugtigauneru-
lemera. tamåna angnikitsuinamik
misigssugausimavoK. måne Ka-
låtdlit-nunåne nåkutigerKigsårni-
arparput mingugterisinauneK uli-
asiorneKalerpat augtitagssarsior-
nermilo pilersitaoratarsinaussoK.
sulivfigssuarujugssuit mingugte-
rinerssuat imane issigtune ami-
lårnartumik kinguneKarsinéuput,
tåssa nungusartaramikik, umå-
ssusilingnik ilisimatut taissarta-
gait „nerissagssat autdlarKautait"
tåssa imåipoK umasut naussutdlo
mikissuararssuit issinik takug-
ssåungingajagtut, aulisagkanut
tamanut tungaviussut toKorarta-
ramikik, måssa imane nigdlertu-
ne åma umasinaugaluartut. tama-
tumalo saniatigut mingugteriner-
ne perdlukut imane nigdlertune
kigaitsoralårssuarmik aseroriar-
tortarput nungukiartordlutik. so-
runalume aulisartut OKarumåså-
put: sok uvagut navianartorsiut
pisavarput, avdlat akigssarsior-
dluarsinaorKuvdlugit navianar-
torsioratik.
ajcKutit pingajoråt taisinau-
ssarput ingassagpatdlåmik auli-
sarnerujugssuaK Kalåtdlit-nunåta
sineriåta avatåne. påsiuminåipoK
takornartat iluanårutigalugo si-
nerissavta avatåne aulisarsi-
naungmata uvagut iluanårsinéu-
ngitsugut. imåisinauvoK takornar-
tat angatdlatait noriatårtartoru-
jugssungmata, aulisagkat sumltut
påsineKartutdlo orneriatårsinau-
ssarpait umiarssuarssuatik angi-
sut atordlugit sumutdlunit inger-
dlasinaugamik måna peKarfiussu-
mut. umiarssuarne nangmineme
aulisagkat suliarerértarpait, tau-
valo kingornagut torKåinartumik
inuiaKatigingussugut aseruså-
ngikuvta ataKatigingnerput pi-
ssaunerup kisime tuniusinauvå.
pissaunerup nagguvigå: pissaK
= pissartaK, imåipoK ilaminit su-
neKarsinåungitsoK, uigutå -igsu-
neK, imåipoK, pissartamit nakune-
russoK. uigutip naggatå: -rup, i-
måipoK avdlamitup (avdlamorut).
pissaunerup takusinåungisavta
ugperissavtale pigivai ilisimatutut
unangminiagagssaringisavta.
atarKingnigdlunga inuvdluar-
Kuvavkit
Adam Egede.
tuniniardlugit (EF-me), akisunå-
rivfiginerussagssamingne. kalåleK
aulisartoK taimailiorsinåungilaK,
amalume inoKatigit angnertumik
iluaKUtigigunångilåt taimailiorsi-
naugaluarpat.
aulisagkanik piniapilungnigssaK
akornusemiardlugo mardlungnik
periarfigssaKarpoK: amussagssat
kigdlilersugausinåuput, imalunit
aulisarfiup kigdlinga avasigdlisit-
dlugo. amussagssat kigdlilersu-
gaunerat piviussumik atortitausi-
nåungilaK pissutigalugo nunat av-
dlamiut amussait nåkutigineKar-
dluarsinåungingmata. tåssalo pe-
riarfigssatuauvoK aulisarnermut
kigdleKarfiup avasigdlinigsså. a-
vasigdlisitsinigssaK ardlalingnik
pissuteicartumik tuaviunarsivoK.
ilåtigut ersigissariaKarpoK 1. ja-
nuarime amerikamiut aulisartut
pérsitait (USA-p kigdleKarfine
200 sømilinut avasigdlisigpago)
tamåko Kalåtdlit-nunanut aggia-
lisangmata, tåssame umiarssuau-
teKaréramik piukunarérsunik. i-
låtigut tuaviornarsivoK, pissutiga-
lugo naussorigsaissut nunane a-
merdlaKissune katerssuinerdlior-
rangmata. nunat tamåko neri-
ssagssanik pissariaKartitatik auli-
samikut matunialisavait (sordlo
Rusland).
aperKuterujugssuginarpoK: Ka-
noK iliordluta taima imarssuarme
angnertutigissume kigdleKarfig-
put nékutiginiåsavarput? kiser-
måussivfigssatut pigissaKaruma-
gåine sujugdlermik pissariaKar-
poK, nangminérdlune pisussutit
amussarisinaunerat, uvagutdlo
aulisariutivut taima pissaKartigi-
sinåungitdlat. nåmångilaK imap
ilåinå iluaKutiginiaruvtigo, tåssa-
me tauva tåukuinait kisermåusi-
nåusavavut. åipagssånik „Kangar-
ssuardle aulisarfigissartagkat" au-
lajangissusåput. tamånalo åma a-
jcrnakusoKatåusaoK. tuluit, nor-
skit spaniamiutdlo encavtine i-
mane iliianårniartalererput Hans
Egedev-vdle nalåne. nunat tåuko
OKåsåput „Kangarssuardle pissar-
nitik" atarKineKartariaKartut. ta-
matuma saniatigut piumassarine-
KarpoK imap ilai tamåko pendg-
sårtumik misigssorsimassariaKar-
tut, tåssungalo OKartarianarpoK
Kalåtdlit-nunåta imå ukiut hund-
redit ingerdlaneråne agsorujug-
ssuaK danskit misigssugarisima-
gait. kingugdliutdlugo piumassa-
rineKarpoK kisime oKartugssåusa-
gåine ima angnertutigissume ta-
kornartanut tamåna igdlersorsi-
naussariaKartoK åmalo sapertari-
aKarane takornartat igdlersorsi-
nåusavdlugit tamåne umiartorne-
rine (imåkut ånåussiniartarneK).
tamåko nåmagsiniarnere agso-
rujugssuaK akisujussugssåuput.
tamåko piumassaussut nåmagsi-
ngikåine, 200 sømilinik kigdleKar-
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Kinutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtaruuvdlu-
git. ilångutagssiat onautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuissoKarfiup
nailisartariaKartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
narsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisamauslnar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk finga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
fik inimisårfigineKåinåsångilaK,
kisiåne åma aulisarnikut inimit-
dlisårnerit inuiangnut inimitdli-
sårnerulisåput (sordlo norskit a-
vangnå kangia tigussarigaluat-
dlarmåssuk 1930-kune). imame
kigdleKarfit inimitdlisårfigineKar-
nerat ilaKaleratarsinauvoK „iseri-
arfigssatut" nunap ilainik inimit-
dliornernut, sordlo Kalåtdlit-nu-
nåta avangnå-kangiane augtitag-
ssaKaKissume, såkutoKamikut pi-
ngårtume, inungnitdle najorneKå-
ngitsune.
landskassip tamåko aningau-
ssarpagssuarnik aningaussalersor-
tarissat akilersinåungikai nalunå-
ngeKaoK, kisiåne ajornakususa-
KaoK danskit aulisartuisa nav-
suiåuniarnigssåt, nangmingneK a-
kilerårutimikut akiléKatauvfiga-
lugit isumangnaitdlisagkatik ing-
mingnut aulisarfigerKussåuså-
ngigpatalunit. kalåtdlinit issiga-
lugo taima ajortigaoK danskit nu-
natdlo avdlamiut kalåtdlit aulisa-
gautait nungusapilusagpatigik.
Finn Vanggaard.
inuiait avdlat
pfssusTnut pissa-
riaKångitsumik
akuliuneK
Ausiait kommunalbestyrelsiéne
augustip 26-éne atautsiminerme
erKartugkat ilagåt uvdlune ki-
ngugdlerne oKatdlisaussoK Nu-
navtine Kingminik Kimitdlugit to-
KutsissarneK, europamiut avang-
nardlit avisimikut agssuardliuti-
galugo kamautigisimaKissåt.
ajordluinarpoK oKatdlineK avå-
ngunartumik tungavilerdlugo aut-
dlarnersimangmat. avisiliortut
kamagsågaisalo isumaisa sarKii-
merKårtut erssersipåt nunavtine
pissusiviussunik ilerKunigdlo på-
sisimassaKångitdluinåssuseK.
Kimitsivdlune Kingminik toKut-
sissarneK Avangnåne periausiu-
vok sule inugpagssuarnit ajungi-
nerutitaussoK, autdlåimik pikar-
dlungneKarsinaussunit någdliug-
titsinerunginerungårtoK, tai-
maingmatdlo pissutsinik påsisi-
massaKångitsunit umassunik någ-
dliugtitsinertut erKartuneKarsi-
nåungitsoK.
taimailiorneK inuiait avdlat nu-
navtine ilerKuvtinik agssuardler-
nerat agssuarårput, nunap inuvi-
sa ilumingne pissusinut ilerKui-
nutdlo pissariaKångitsumik akule-
runertut atarKingningitdluinar-
nertutdlo taiumavdlugo.
Ausiait kommunalbestyrelse.
Annoncér i GRØNLANDSPOSTEN
78 plader
Grønlands Radio har nu modtaget så stort et antal 78-plader
at man ikke ønsker flere, med mindre pladerne er helt spe-
cielle, f. eks. fra før 1930 eller med direkte relation til Grøn-
land.
Grønlands Radios musikredaktion
Kalåtdlit-nunåta imå
aulisagaerutilerpoK
24