Atuagagdliutit - 13.06.1977, Blaðsíða 23

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
isumat åssigmgitdlat —
periautsitdle åssigfgput
uvdlut kingugdlit ingerdlanerine
narrujuminartakissumik tusåju-
artarparput rådiukut Sujumut
angnertoKissumik igdluinarsior-
taKissumigdlo uparuartornekar-
tartoK. pingårtumik tåinarine-
KartarpcK Sujumut isumaKarmat
nunavta pisussutai nunavta inui-
nit pigineKartariaKartut — åma-
lo Sujumut uparuartornekartar-
pok nunavta nipåtut nangmineK
issiginiartarniardlugo — måssa-
lugok taimåitoKångitsoK.
Sujumup nipiunera nipiungine-
ralunit isumerfigingikaluardlugo
isumakarpunga ima aperissaria-
Kartugut: nunavta nipå kikuga-
luitdlunit nipigisaguniko nipa-
ngersimåinåsåpat? sordlo Narssap
avisia agdlautigissaKarsimassoK
nipåineK lamåna tåssaussoK nu-
navta nipå. någga, pamiuvut ni-
uvta akornånut kigguteriardlugit
kiagssuarpatdlangninguamigdlu-
nit nivdliatdlagata ingminut
OKautigisinåungilagut: tåssa nu-
åpakungitdlat
AG nr. 48-me Sem Dorph, Nanor-
talik, agdlagpok: „åpakungitdlat".
Sémiå, okausigssara ilingnut i-
måipoit: ivdlit uvavtut pikorigti-
gissumik kalåtdlisut agdlangner-
mik iliniartitsissoKarsimångikuvit
susa nalussatit akuliuvfigissama-
git. tåuna agdlagtausitårpungok
nutåk ivdlit pisorKamik atuisi-
nåunginigtut uvangåtaoK nutåk
atorsinåungilara, uvanga agdliar-
torama Kagdlerkigsagkanik Okau-
seKånginama. sordlume imatut
OKarneK ajortugut: „Pi-i-tap pi-
ssa-a-ni Ka-Kip-pa-a“. kisiåniuna
imatut OKartartugut: „Pitap pi-
ssåne kakipå". OKauseK sujugdleK
malungnarpoK uvagut okalugtar-
nivtinut tugdluångivigsok. tai-
maingmat mérKatit pingasut pi-
ssutekinagit. uvangame arfini-
lingnik atuartutekarama uvavtut
OKausilingnik. taimåitumik pissa-
riakarpoK mérkat pinagit kisiå-
nile agdlagtausitåmik aulajangi-
ssut politikerivut (landsrådit) så-
ssutisagitit. tåukupume kinersi-
ssimingnik aperissakarkångivig-
dlutik aulajangissut.
Frederik Erngsen,
Ekalugårssuit.
kakutigungilak inuk tåuna sine-
riagssuavtine ersserkigsumik på-
sinartumigdlo Okausekartartut
ilagingmåssuk, ungasigpatdlå-
ngitsukutdlo kingumut ersserKig-
sumik påsisimassane tungaviga-
lugit okausekautekarpok ukior-
pagssuarne misigisimajuarsima-
ssane avdlanut påserkugaluardlu-
go. Joruarak ilumorsimåsaok
ukiut 20-t anguvdlugit okaluse-
riuaraluardlugo månåkumut a-
ngussa»arfigisimanago landsrådi -
me okatdlisigiuarnera katsunar-
sissok okarame. ilalo piumassari-
sså såkortugaluakissok kalåtdlit
amerdlanerussut påsingnigdlutik
malungniutitikaluarpåssuk ta-
mavtinut inuiakatigiussunut ilua-
KutaorkajaraluakaoK. kisiånile
sule ukiualugssusagunarput-åsit
iluarsiartornigssamut imalunit
imerpatdlårungnaernigssamut.
sordliuna imigagssap ajornar-
torsiutaunera taima kigaitsigissu-
mik sulivfiginiarnekartok? tamå-
na uvanga tungivnit isumakarfi-
gissåinarpara angnerpåmik kigai-
lårutaussok uvanitok, tåssa suliv-
navta nipå. Sujumutdle nunavta
nipåtut kavdlunåt nunårmiunit
issiginekartåsagpat tupigingilara
tåssame tungavigssakardluardlu-
ne okalugtarmat. sarkumertar-
dlunilo.
nunavtale pisussutinik piging-
nigtugssauneranut uterkilårdla-
nga.
uvagut Lars Chemnitz-ip isu-
mainik — inuk tåuna isumakar-
pat — tapersersuingitsugut Suju-
mumutdlo ilaussortåungitsugut —
taimåitordle Sujumutut isuma-
kartugut — tåssa nunavta pisu-
ssutai nunavta inuinit piginekar-
riakartut — isumavtinik sarKU-
missariaKalerpugut. isumakarpu-
nga tåssaussugut nunavtine isu-
manut aulajangersimassunut ki-
lerssorsimångitsut — kulåne tai-
ssavnut agtumåssutekångitsugut
— okarsinaussugut Sujumut kag-
dliuniartutut iliordlune taissaria-
lingmik måna tikitdlugo nunavta
pisussutaisa nunavta inuinit pi-
ginekartariakarnerånik isumer-
nermine iliorsimångitsok.
taimatutaok isumakångilagut
Sujumup norkåissutigingningne-
ra ingminut nivtarsainerinaussok
kinersissartunik ugsagsårineri-
nauvdlune. Chemnitz-ikormiutdle
tamatuma akerdlianik isumerne-
rat tungavekarunarpok åsit isu-
magssailekinermik pututdlo ar-
dlånik nardlumuinak ingerdla-
vigissarialingmik kiviagagssaisu-
anermik.
Sujumut-Nanortalik igpagssi-
game isumaminik sarkumissok
narrujumisitsivok påsinarsing-
mat nunavtine sulekatigit pingå-
rutekartut iluåne sule påsinekar-
simångitsok isumanik atautsimo-
russanik pigissakarnerup pingå-
rutekåssusia — isumatdlo tåuko
sorssutiginerine sulekatigit ing-
mingnut agtumanigssaisa ilumor-
figekatigingnigssaisalo mingner-
påmigdlunit avåmut sarkumiu-
ssinerme erkarsautiginekarsimå-
nginerat. sujunigssame ajornar-
torsiutit tamåko iluarserkunakaut
— igpagssigamilo Nanortalingme
Sujumup okausekautå kukulug-
tornerugunartok iluarserkunar-
dlune.
Lars Chemnitz isumakatailo
Okartarput isumamut aulaja-
figiniagkat sulekataunigssamut
piumåssusikipatdlårmata. sumut-
una piumåssusikitsut? pinekartok
ersserkekaok, tåssalo kalåtdlit a-
merdlanerssaisa sulissutiginiarne-
kartok påserérsimagaluarpåt, ki-
siånile sulekatauvfiginigssånut
piumåssusikitsunguput. tåssame
imigagssap ajornartorsiutaunera-
ta migdlisarnekarneranut suleka-
tauniåsagåine imigagssartortar-
nek asorutingikåine imalunit
angnikitdlisingikåine uvdlumikut
ukiunilo aggersune ajornartorsiu-
tip migdlisarnekarneranut ikiutu-
tut issigineKartokarsinåungilak.
tåssanipordlo Joruarkap sujuner-
sutånut isumama tungavigisså,
sujunertak kussanartumik kalåt-
dlit inuiakatigit akornåne angu-
ssakarfiusinaussok, inuiakatigit-
dle nangmingnek piumångigpata
angnerussumik angussakarsinåu-
ngilagut. taima ilimagissariakåsa-
varput sule ukiorpagssuarne imi-
gagssap ajornartorsiutaunerata
okaluserinekarnerata siutinguna-
kissup okatdlisiginekartuarnig-
sså!
atuartartut Hat.
ngersimassumut sumutdlunit pi-
tugsimanatik åmalo kakugumut-
dlunit pitungnaviarnatik. tamåna
tåssauvok kagdlinarsiordlune kig-
dlekångitsumik okaratårnek. tai-
ma okartarnek kagdlinarsiorne-
ruvatdlåkaok — tåssame taimai-
liortokarsinåungingmat taimaili-
ortokångisåinarsimavdlunilo.
isumanut aulajangersiméngit-
sunut mitdlugutinekarsimassut
isumakarfigerkajånartarput sor-
dlo erkarsartausiat ima kigdle-
kartigissok agdlåt „isumatik" nå-
magtusårtumik navsuiartariakar-
tardlugit — tamånalume Chem-
nitz-ikormiut sujulerssuissuata
sumutdlunit ataniångitsup ilu-
munginerardlugo ugpernarsarsi-
nåungilå. uvdlunime kingugdler-
ne okatdlinek malingnauvfigsi-
magåine ugpernarsivigdlugo på-
sissariakarpok isumak kanordlu-
nit ikaluarångat — pututitsiniu-
titutdlunit merkulersugauvdlune
— sumut ardlånut ataniångitsu-
tut Okautiginekartaraluarpatdlu-
nit avdlatut ajomartumik åma
såkortumik igdlersortariakartar-
tok — taimaingmatdlo tåssuna
politikerit isumanik aulajanger-
simassunik tungavekarnerardlu-
git nivingartaraluagkat periausi-
sigut avdlåussutekarfiginagit.
isumat aulajangersimassut —
sordlo partit tunulekutaralugit
suliniarnerit — pitsaokutigait ta-
manut angmassumik isumanik
aulajangersimassunik sarkumiu-
erkaimanerdlungikuvko Billed
Bladet-ime (1976) Danmarkime
nalungisauvdluartut ilåta Ulla
Dahlerupip okauserissai issuarne-
karsimåput imåitut: kalåtdlit
inugtut pinekiartariakångitdlat,
nerssutitutdle pinekartariakarput
anaulerdlugit isingmigsardlugit-
dlo. tamånalo ugpernarsarnekar-
pok AG-me nr. 46-me (1976) pe-
katigit kalåtdlit sujuligtaissuata
agdlagåne: „sule amerdlakissut
sunginerutipåtigut inugtut pine-
kartariakångitsutut, åmalo kalåt-
dlit Danmarkimitut atornerdlung-
nekaleralugtuinarput, arnanigdlo
kalåliussunik atornerdluinek åni-
lårnartumik angnertusisimavok".
åliuna silarssuarme danskit
inuiait perorsarsimanerpåt ilåitut
tainekartartut.
kangarssuardle nalungilarput
kalåtdlit inuiait samungarssuak
issiginekartuarsimavdluta. ukior-
pagssuitdlo issiginekarnek kussa-
nångitsok ingerdlajuarsimavok
angnertusigalugtuinardlunilo. ka-
låtdlit inuiait sianigingitsussågi-
narsimavarput pinekarnerput.
danskit inuiait kumut issiginer-
ssuarmit, Danmarkimut anånår-
torpatdlårnerssuarmit. politikerit
nåtik nunamut tugtitdlugit kut-
dlersanut patdlorfigingnigpat-
dlårnerssuisa inuiait kalåtdlit
inugtut issiginekarungnaersikiar-
torsimavait. tamåna kångiutaria-
kalerpok.
danskit inuiait Danmarkimitut
nalunaviångilåt Kalåtdlit-nunåne
danskerpagssuakarmat autdlarti-
tanik avdlanigdlo inutigssarsiute-
kardlutik uneråinardlutik kalåt-
dlinik inangisimassunik taimai-
livdlutigdlo nunavtine inutigssar-
siutausinaussut 85 procentinik ti-
gumingnilersimassunik. danskit
inuiait Danmarkimitut pissussuti-
geratarsinauvåt inuiakatitik nu-
ssissaramik, taimaingmatdlo ki-
nersissartunit, avisiliortunit ra-
diumit avdlanitdlo kukunersior-
nekarsinaussardlutik, såssunekar-
sinaussardlutigdlo avatimingnit
ilamingnitdlo.
taimailiortokartarnera ivsåkut
ugpernarsivarput Sujumup sarkå-
ne titartagak pivdlugo okatdli-
nekarmat.
akerdlianigdle isumat sordler-
nutdlunit ataniånginek uloria-
nautekarpok kukunersioruminåi-
ssutse patsisigerpiardlugo. okaut-
sit „ardlåinåinutdlunit ataniångi-
langa“ okatdlinerme atornekar-
kigtariakångitdlat pututitsiniu-
tåinaungmata ulorianartut.
isumat ataniarfekångikaluartut
kanordlunit iliordlune igdlersomi-
arnekarsinaunerat igdlersorniar-
nekartarneratdlo uvdlune måku-
nane påsinartumik såkortuniar-
palugtartumik sarkumiussissarni-
kut timitalersornekartarpok. ig-
dlersueriauserme isumane suni-
lunil åssigingissutekångitsok på-
serérparput.
Josef Korneliussen
Nanortalik
Lars Chemnitz-imit akissut
agdlagak akissumik akissutekar-
figisångilara atuartartut nang-
mingnek erkarsartausekarnerata
kinguneranik sujunertaminit kig-
dlormut suniutekåinartugssauso-
rigavko.
taitsiardlarale agdlagkamut ta-
marmut ilisarnautausorissara
una: „uvagut Lars Chemnitz-ip
isumånut — isumakarpat taper-
sersuingitsugut ...aperkutiga-
lugo inup isumå naluvdlugo isu-
makatiginekarsinauva isumakati-
ginginekarsinauvalunit?
atauserdlo ingmikut tåisavara,
tåssa Chemnitz-ikormiunik tåi-
navtinitut ersilersisinaugamikit,
aperkutaussorujugssungmat ka-
låtdlit pinekarnertik nåmagiuåi-
narsinauneråt, Afrikap kujatåni-
sut negerit pinekarnerånut erkai-
nartorujugssungmat. Danmarkime
nålagkersuissut inugtatik ilagi-
nåinåsagpatigik avdlatut ajornar-
tumik Danmark FN-imut inuiait-
dlo erkartussiviånut savssartita-
riakalisaok, tamånale pingitsor-
niaruvtigo piårnerpåmik årkiniar-
tariakalerpugut. folketinge, lands-
råde kalålekativutdlo Danmarki-
mitut nunavtinitutdlo årkékatau-
niartariakalerput. tamånale piti-
atorfigalugo okalugtaussut nalu-
ngilarse, suliavtinut nalerkiut-
dlugo akigssarsiavut kanok na-
maginåinartigissut.
éssersutigalugo, oktoberip aut-
dlarkautå 1976 autdlarnerfigalugo
Okalugtitut kursusekarsimassut,
tolke-kursus B, kåumåmut akig-
ssausernekarput tapisiausinaussut
ilångunagit kr. 2.865,00 ukiok su-
jugdlek. ukiutdlo sisamat kångiu-
nerine 135,00 kruninik amerdli-
ssugssauvdlutik.
akigssarsiat GAS-ip sulissui-
narnut akigssausissarneranit ang-
nerulårpcrme; kisiåne ckalugti-
muna suna suliå?
ckalugte tåssauvok inuk, inuit
mardluk ingmingnut påsisinåu-
ngitsut akornåne åtavik! akissug-
ssåussusek angnertussakack, na-
limisutdlo akilernekartariakar-
alune.
kanordlunitdle nåmagigtaitdli-
crtigigaluaruvta akigssarsiavut
agdlisinåungitdlat kåtuvfekångi-
navta.
tåssalo sujunersutiginiagara: ig-
Atuagagdliutit kigsautigat atu-
artartut agdlagarissait aincrdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Kinutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarKuvdlu-
git. ilångutagssiat OKautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuisstmarfiup
nailisartariakartårpai. atsiorsi-
mångitsut ilångtineK ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
Karsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnausinar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
kartuinera, okautigalugo uvanga
kanok iliusekarnika uparuarne-
kåsagpata kigsautigigiga uvavnut
nangminermut uvavnuinardlo
sangmissumik uparuautiginekar-
kuvdlugit, taima atekartunit av-
dlanit kanok iliusekångitsunit
nuåningitsumik tigunekartarsi-
naunigssåt kigsautiginginavko.
nalungilara okausekartup nav-
suiarumåsagå isumakatika piv-
dlugit atek atorsimagamiuk. ta-
månale isumaitdliornermut utor-
katsissutiginekarsinåungilak.
naggatågut Okautigilara ukior-
tåme isumanik sarkumiussissug-
ssakarmat åssigingitsorpagssuar-
mik atigdlit pekatauvfigissåinik.
Lars Chemnitz
nago atautsimérssuarKårtariaKar-
poK. kisiåne kakugo? kialo tamå-
>na akilisavå?
nangminerssornerulernigssak
1979-ime autdlartisavdlugo piår-
patdlåkaoK. årkigtariakartorpag-
ssuit årkingnekarkårniaratdlar-
dlit, nerssutime nangminerssuler-
naviångitdlat. sul'ivfiusinaussut-
dlo 85 procenté kalåtdl-init tigu-
nekarKårniaratdlardlit. kalåtdlit-
dlo nangminerissamingnik inatsi-
sitåmiaratdlardlit. tauva aitsåt
inungusaugut.
inuvdluarkussivdlunga
Jonas Lynge, Sisimiut.
dloicarfikutårtumik kåtuvfekaler-
niarta, sujunersusiordlutalo sume
kutdlersakarfekåsanersugut, a-
nguniagkavtinik ingerdlatitser-
kigsinaussumik.
ilångutdlugo sujunersutigisi-
nauvara kåtuvfiliusaguvta taigu-
sernekåsassck „ÅTAVIK".
sokutigingnigtut agdlagkatigut
telefonikutdlunit unga atåssute-
karsinåuput:
Tolk Adolf Jensen,
Uglevænget B 10.
3952 Ilulissat.
Telefon 4 31 77.
En annonce i
GRØNLAIMDSPOSTEN
giver kontakt til
mange tusinde kunder
over hele Grønland
piumåssusikfpatdlåt
inugtut pineKåsångilagut?
OKalugtinut sujunersut
23