Atuagagdliutit - 25.08.1977, Síða 9

nangmineK ilfniartfpunga
*
Eigel MaKep norssap sananeKarnera Kanordlo atorneKartarnera navsuiar-
på. — Eigel MaKe forklarer kastetræets anvendelse og muligheder og
hvorfor den er lavet på den måde.
Eigel Mane aussaK K’utdligssane
Aussivik-77-ime Tunumit peKa-
taussunut ilauvcK. inungorpoK
1926-me Sermigdlip kangerdlua-
ne nunaKarfingme Akuninarme.
Eigel MaKe AG-mut ima OKalug-
tuarpoK:
„mérauvdlunga ajoKeKångilagut
tåssalc ilaKutariginauvdluta — a-
ngajoi'Kåka Kalångutikalo kisiv-
ta nunarKatigigpugut. taimåitu-
mik méraunera tamangajagdlui-
nai(, atuagkatigut iliniagaKångila-
nga. 11-nik ukicKardlunga Tasi-
lamut — kilåmiutut Tasiussamut
— tåssa måna Angmagssalingmik
taineKartartumut nugpugut. —
kikut taima taigulersimanerpåt —
tåssa Angmagssaliussutå kanger-
dlup iluanipcK Kungmiut kangiå-
ne Kangånitdle angmagssivigine-
KartartoK — igdlcKarfigdle måna
inungnit nunaKarfigineKartoK Ta-
silamik ateKarpoic taima nung-
nivtine patsisauvcK atåtama kig-
sautigingmago taima atuångi-
nerput sivisutigingmat atuartali-
sassugut. ukioK tamåna oktoberi-
me atåtaga Jense tcKuvoK.
aussame Tasilamut, nunagssi-
gavta ukiåkut atuardluta autdlar-
tipugut. kisiåne ukioK atauseK
KångiutlnartoK Inugssuarmiunut
— kingorna Skjoldungenimik tai-
neKartartumut — nugpugut.
Skjoldungen tåssauvcK Kavdlunåt
silasiorfiat Inugssuarmiut kujatå-
ne kitånltoK tunumiussut K’u-
sungmik tainenartartoK. naluva-
råtaoK sok Inugssuarmiut Skjold-
ungenimik taineKartalersimaner-
sut.
nugterneK
Tasilamut nungnivta kingornagut
upernåkut aprileKalersoK Ejnar
Mikkelsenip anånaga oKalOKati-
giumavdlugo aggersarpå tåssagoK
Kangale ukivigissartagkavtinut I-
nugssuarmiunut nugternigssarpul
kigsautigalugc — aussarpat tå-
ssungnarsinaugavta ukiup tugdli-
ane niuvertarfigtårumåravta. ki-
siåne anånaga OKarsimavoK nang-
mineK piniarnerup tungåtigut o-
Kartugssåunginame angajcra tai-
manikut piniartituarilersimassar-
put oKalcKatigerKuvdlugo.
angajuma Ejnar Mikkelsen o-
KaloKatigerérdlugo akuerssivoK
Inugssuarmiunut nunasiartorni-
ardlune — tåssa Kangalile nalu-
nginamiuk KanoK piniagagssaKar-
tigissoK nunatålc KanoK nuåner-
tigissoK. kisimititdlutale autdlar-
tinigssarput nuånarinago umiat
pingasut KinerneKarput autdlar-
tugssatut. kisiåne nunasiartordlu-
ta autdlarpugut umiat arfineK pi-
ngasuvdluta — tåssa umiat tat-
dlimat nangmingneK kajumissut-
simingnik ilaujumavdlutik nalu-
naersimangmata.
Inugssuarmiunut autdlaleravta
ilagssavut nunarKatiginginavtigik
kiparsimavfiånut Imaersivingmut
avKusårpavut. tikipavut Imaer-
siviup Karrane katerssusimassut
peKaKingmatdlo pissårtorssuit —
tåssa julime. taimanikut tunu-
miut kipartarput junime julivdlo
nånerane augustivdlo autdlartine-
rane tivfartardlutik. taima kipar-
simanerme piniarneKartarput pu-
issit nånutdlo.
juli nåjartulersoK pujortuléraK
Tasilamut tikiupoK useKardlune
pacrnarssuit, sukut mångertut, i-
vit KaKortut Kernertutdlo, tit,
suaussatdlc (tåssa KaKorterKa-
ssut). kisiåne tamåko ikigtungu-
put jutdlime avguagagssaugamik.
usisa amerdlanerssarait piniar-
nerme atortugssat — amerdlane-
rit paugssat aKerdlugssatdlo ine-
rigkat, tåssa patrunit inuit nang-
mingneK aKerdlutalersortarat-
dlarmatigik. tamåko Kavdlunå-
mernit avguåupavut tamavta a-
merdlatigingnik pivdluta.
ukiordluk
juli nålersoK uvagut Inugssuar-
miunut ukiartordluta autdlarpu-
gut ilagssavut ukivingmut avdla-
mut ukiartordlutik autdlartut.
taimanikut tåssa 1939-me ukiup
sujulianile tåssunga nunagsserér-
simagavta uterdluta. taimanikut
angajcra Ferdinand piniartoriler-
parput pikorigsorssuaK.
ukinivta ukiuane sujugdlerme
novemberime sikunialerame siko
avgorKingnane upernåK tikitdlugo
sikuvoK. piniarfigssaK ajornarse-
Kingmat pisiniarfigssamik nerior-
ssorneKarsimanerput sule piviu-
ssungortineKarsimångitsoK mairai-
ssilerparput. aussame pujcrtulé-
raK TasilamérsoK tikikame OKau-
tigåt pisiniarfigssarput piarérsar-
neKartcK — tauvalo åipåguane
aitsåt pisiniarfeKalerumårtugut.
pigssaKartuaravta Kutdlitdlo ta-
marmik orssugssaKartuarmata i-
matut kågtoKångikaluarpoK. tå-
ssalo ukioK sujugdleK umianik av-
dlanik ukéKateKarpugut aitsåtdlo
åipåguane kiserngorutdluta.
sungiusarneK
upernariartornerane piniarfi-
gigsiartuinarpoK utorpagssuaKa-
lermat — kisiåne puissit angnerit
ugssuit kisimik angnermik pi-
ssagsséuput. taimanikut uvanga
14-inik ukioKalerérsimagaluardlu-
nga sule nangmineK KajaKångi-
nama angajuma Ferdinandip Ka-
jå atordlugo sungiusartarama su-
ngiusserérsimavunga Kåinamitdlo
åmalo sikup sinåvanit imarner-
ssanilo puissiniaKataussalerérdlu-
nga. 13-inik ukioKardlunga sig-
ssap sinåne Kajartuartalerpunga.
14-inik ukioKalerdlunga makita-
lerérama angajuma årdlerigineic
ajorpånga.
sorssungnerssuaK
1940-me juli autdlartisimalersoK
umiarssuarmik tikitoKarneK a-
jormat angajugdlersarput Louis
aulajangerpoK umiaK atauseK a-
tordlugo angutinik pitsaunersiu-
inagkanik anguartilerdlugo arna-
nigdlo sulissugssanik kisiat ila-
lerdlugc Tasilamut tusarniåisa-
ssut sok neriorssutigineKartoK pi-
siniarfeKalernigssaK sule piviu-
ssungcrtineKarsimånginersoK på-
siniardlugo. sukasimaKigamik
auguste autdlartlnartoK uterdlu-
tik tikiput oKardlutigdlo sor-
ssungnerssuaK autdlartisimang-
mat Danmark tyskinit tiguneKa-
rérsimassoK åmalc nunarpagssuit
avdlat tiguneKarérsimavdlutik.
tåssalo påsivarput pisiniarfigssa-
mik takugatdlartugssaujungnaer-
dluta. tikitut umiaK ulivkåvigdlu-
go niorKutigssanik pisisimåput a-
malo neriorssorneKarsimåput
K’aKortup umiarssuårå „Agpå-
raK“ Tasilamut utilernermine ni-
orKutigssanik usisassoK. „Agpå-
raK“ useKalune tikingmat tåssa i-
luåtdlak.
silasiorfik
1942-me amerikamiut silasiorfe-
K&lerput nunaKarfivta Inugssuar-
miut kitåtungåne kujatinguane
K’usungmik taissagkavtine. kisiå-
nile silasiorfingornerata kingor-
nagut taineKartalerpoK Skjold-
ungenimik. tåssalo uvdlumikut u-
vagut nunaKarfigput Inugssuar-
miut kukussumik Skjoldungeni-
mik taineKartalerput nauk Inug-
ssuarmiunik ateKaraluartut. sila-
siorfingmingnukarångamik iluag-
titdlugo kalåtdlit pigssåinik nior-
Kutigssanik usitineKartalerput —
niorKutigssat tamåko Kavdlunåt
niorKutigssautigait amerikamiut
niorKutigssautiginagit. taimanikut
uvanga KajaKalerérama angajora-
lo erKavtine nunaKarfeKartut Kåi-
namik CKariartorfigissarpavut ni-
orKutigssanik tikitoKarångat.
tamatuma nalåne umiat aut-
dlarKåumut arfineK pingasugalu-
artut ilait sisamat Tasilamut ute-
rérsimåput pisiniarfeKalisångitsoK
tusaramiko. tauva nunaKarfit pi-
ngasut Kåinamik paorfigissarpa-
vut niorKutigssamik tikitoKarå-
ngal oKariartorfigissardlugit.
pisiniarfeKalerpugut
aitsåt 1950-ime Inugssuarmiune
pisiniarfeKalerpoK tauvalo nuna-
Karfit katitdlutik sisamaugaluar-
tut atautsimut tåssane eKitertine-
Kardlutik. Tasilap umiarssuårå
„Miki“ niorKutigssanik tikiussi-
vok åmalo norskit umiarssuåt
„Svalbard" igdluliagssanik tikiu-
ssivdlune.
K’usuk (Skjoldungen) åmalo
PuissortOK amerikamiunit silasi-
orfigtut atautsikut pilersineKar-
put. sorssungneK soraermat ame-
rikamiutdlo angerdlarmata tåuko
temarmik Kavdlunånit. tiguneKar-
put. tamatuma kingorna 1949-me
Tingmiarmiut pilersineKarput —
Kavdlunåtdlc K’usungmitut Pui-
ssortumltutdlo tamarmik Tingmi-
armiunut nugterput.
1950-ime K’usungme pisiniarfiu-
simagaluartcK upernåkut ikuat-
dlagpcK uvagut Tingmiarmiuni-
titdluta. tåssalo paussat Kaerne-
risigut igdlut ardlaKartut, maski-
naKarfik, KueK åmalo amerika-
miut inigssatut igdluliåt kingorna
Kavdlunånit taperneKarsimassoK
tamarmik nungutdlutik ikuat-
dlagsimåput. ikuatdlangnermut
patsisausimavoK kissarssut igfior-
fiusscK petroliutortcK inuisa Ki-
magsimavdlugc ikumarsimang-
mat.
nangminérdlunga
oKarérnivtut Tasilame 11-nik u-
kioKardlunga ukiup atautsip atu-
arfiussup ingerdlanerane naKine-
rit sunere ilikarpåka åmalume
atualårsinångordlunga agdlalår-
sinångordlungalc. tamatuma sa-
niatigut kisitsisit sunersut påsi-
ssaKarfigivåka tåssalo katiteri-
neK, ilungaineK amerdlisainerdlo
(gangineK) ilikardlugitaoK. atuar-
fingmigdle iliniarfigssaKångi-
nama nangminérdlunga atuarneK
agdlangnerdlc angnerussumik ili-
niarpåka. atuarneK nuånariner-
mik imaKa tåssa issika aserujår-
patdlårput. soruname åma kisit-
sineK avdlatut ajornartumik
nangmineK angnertunerussumik
ilikagaKarfiginiardlugo ingminut
iliniartitarpunga.
Inugssuarmiut pisiniarfeKaler-
mata niuvertorusiuvoK Poul Hen-
nings. angajcra Ferdinand taima-
nimit sulissartungorpoK Inugssu-
armiut 1964-ime inuerunigssåt
tikitdlugo. angajugdlersarput
Louis Inugssuarmiut pisiniarfeKa-
lermata Kimatdlugit K’usungmut
— tåssa silasicrfeKarfiusimassu-
mut nugterpoK. uvanga piniartu-
ngorpunga.
11 ørimik iluanårpunga
ajoKerput ArKasåK toKungmat
kingorårdlunga ajoKingorama
mardloriardlunga ilissivunga.
ukioK atauseK pisiniarfingme
pisiniartitsissutut, aulisagkeri-
vingme tunissanik ugtortaissutut
akigssarsiagssanigdlo nautsorssui-
ssutut sulivunga åmalo aumar-
ssuarnik petroliumigdlo ugtortai-
ssutut pisititsissartututdlo suliv-
dlunga. niuvertorutsip OKarfi-
gingmanga ajunåruteKarune
nangmineK akilertugssauvdlugit
tauva silatusårdlunga pissarama
ukiumut 11 ørimik iluanåruteKar-
punga. tamåna pingmat niuver-
tcrutsip 11 øre uvavnut tuniute-
riardlugo OKarpcK: „tåssa ivdlit
pigssat — tåssa iluanårutit". tau-
valo saniatigut tupanik Kivdler-
tussanik. tunivdlunga.
taimanikut pisiniarfik sapåtip
akuneranut uvdlormut atausiåi-
nardlune angmassarpoK. kisiåne
uvanga sulivfika tåuko åssigi-
ngitsut uvdlut tamaisa angma-
ssardlutik. piniariardlunga aut-
dlarusugkångama CKåinardlunga
autdlartarpunga unukutdlo suli-
agssåka suliarissardlugit".
Eigel MaKe måna Tasilame nu-
nairartoK taima OKalugtuarpoK. i-
nuit OKalugtuåta åssipaluinik pi-
simassunik inungnit amerdlasunit
ilisimaneKarpiéngitsunik oKalug-
tuagssagdlit åma agsut OKalugtu-
arKunaraluarput.
kp.
Eigel MaKe Tobias Utuardlo tivarérdlutik navsuiaissut sok taima tiva-
nerdlutik. tåssagoK kåmagit taima tivassaramik.
Eigel MaKe og Tobias UtuaK forklarer hvorfor de dansede trommedans
på den bestemte måde. De forklarede, at sådan danser to kammerater
en trommedans.
2 LÆRLINGE
SYDGRØNLANDS
BOGTRYKKERI
Ved Sydgrønlands Bogtrykkeri i Godthåb er 1 læreplads som
sætter og en læreplads som trykker åbne fra begyndelsen af
august.
Læretiden er 4 år med et årligt skoleophold i Danmark og afslut-
tende med svendeprøve som typograf.
Gode skolekundskaber og en eksamen fra 10. klasse eller
realeksamen er en forudsætning for et godt udbytte af
skolegangen i Danmark.
Ring, skriv eller kom og tal'med os på
SYDGRØNLANDS BOGTRYKKERI
Telefon 2 10 66. Box 27. 3900 Godthåb
9